Beredskap månad för månad

Bilfärder vintertid innebär en risk att du fastnar i trafiken och blir stående i kö eller kör i diket på grund av snökaos. Förbered dig väl för att klara dig bättre i väntan på hjälp med några enkla saker. Om du måste ge dig ut i vintertrafiken och besvärligt vinterväglag är förslagen nedan bra att förvara i bilen eller att ta med när du ger dig iväg:

• Om du måste ge dig ut vintertid vid mycket besvärligt väglag, ladda med varm dryck i termos.
• Vatten i dunk för livsmedel eller i PET-flaska.
• Ficklampa.
• Värmeljus (av stearin helst) och tändstickor. Värmeljus kan hjälpa dig att hålla värmen.
• Knäckebröd, skorpor eller kex.
• Nödfilt av aluminium som är liten och får plats i handskfacket så att du har den nära tillhands. Alternativt filt av ylle som värmer extra som du har liggandes i baksätet eller på hatthyllan bak i bilen.
• Reflexväst, gärna flera till eventuella passagerare, om du/ni tvingas lämna bilen.
• Snöspade (gärna hopfällbar så tar den mindre plats).
• Bogserlina.
• Sand i PET-flaskor att hälla ut runt däcken eller broddar till däcken ifall du kör fast.
• Powerbank till mobilen.

Vid en större olycka eller en samhällskris behöver alla få veta vad som händer. Då är det extra viktigt att vara källkritisk – desinformation, vilseledning och propaganda kan ofta användas för att orsaka större skada av exempelvis främmande makt.

Öka ditt källkritiska tänkande så här:

• Kolla källan! De flesta av oss tar del av information från ett personligt urval av källor av ren vana. När det sker något stort i samhället är det extra viktigt att söka information som är bekräftad och att kontrollera källan för informationen.
• Tänk efter! I en tid då algoritmer styr våra flöden av information på exempelvis sociala medier är det lätt att dras med i ett drev. Tänk efter och undvik att bli en del i spridningen av desinformation, vilseledande information och propaganda
• Se upp! Var vaksam på information, bilder och annat som upprör, skrämmer och skapar starka känslor. Det är vanligt att främmande makt arbetar för att påverka dig, och gör det precis så – genom att spela på dina känslor.

Desinformation är missvisande och har ofta en dold avsikt, den riktar in sig på våra sårbarheter och har som syfte att störa och styra den öppna debatten och försvaga tilliten till vårt samhälle. När du tar del av information ställ dig därför dessa frågor:

• Stämmer informationen?
• Är den rimlig?
• Går det att dubbelkolla genom andra källor?
• Var kommer informationen ifrån?
• Är det en normalt trovärdig källa?
• Hur gammal är informationen?
• Är den ny eller återanvänder man en gammal uppgift?
• Varför sprids informationen?
• Vem tjänar på att du uppfattar detta på ett visst sätt?

I Trelleborgs kommun finns det 14 informations- och trygghetspunkter tillgängliga för invånarna. Dessa är avsedda att öppnas för allmänheten vid kriser, där människor kan söka trygghet, få nödvändig information samt tillgång till mat och värme.

Beslutet om att öppna en informations- och trygghetspunkt vid en specifik kris baseras på krisens karaktär och den typ av händelse som har inträffat. Information om öppnandet kommer i första hand att tillhandahållas på trelleborg.se, men kan också spridas via sociala medier eller affischer runt om i kommunen.

Informations- och trygghetspunkter

Här finns informations- och trygghetspunkterna i Trelleborgs kommun:

• Klagstorps skola, huvudentrén – Nils Perssons väg 3
• Parken kultur och konferens, stora entrén – Norregatan 46
• Pilevallskolan – Allmogevägen 3
• Serresjöskolan, gymnastiksalen – Orkidévägen 2
• Sjöviksskolan – Västra Ringvägen 8
• Skegrie skola, huvudentrén – Skegrie Stationsväg 17
• Smygeskolan, matsalen – Västanväg 3
• Söderslättsgymnasiet S:t Nicolai, matsalen – St. Nicolai Plan 1
• Söderslättshallen, södra foajén – Klörupsvägen 48
• Träffpunkt Akka – Frans Malmrosgatan 55
• Villa Skateholm, samlingslokalen – Mossrosvägen 24
• Västervångskolan, matsalen – Virkesvägen 2
• Västra Alstad skola, matsalen – Västra Alstads Byaväg 4
• Väståkraskolan, matsalen – Landsvägen 2122

Frågor och svar om skyddsrum

Informationen kommer från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Ett skyddsrum är en del av en byggnad eller annan anläggning med förstärkta väggar, tak, golv och dörrar. De fungerar som utrymme som ska skydda befolkningen i krig. Skyddsrummen är ett av flera sätt att skydda vid fara under höjd beredskap, ett annat är exempelvis utrymning.

I händelse av krig kan skyddsrummen användas av dig som är civil. Skyddsrummen räknas då som allmän plats. Det innebär att vem som helst kan söka skydd i vilket skyddsrum som helst. Du tillhör alltså inget specifikt skyddsrum.

Tanken med skyddsrummen är inte att de ska räcka till hela befolkningen. Skyddsrummen är i första hand en möjlighet i områden som är svåra att utrymme, till exempel större tätorter eller städer. För dig som bor på landsbygden eller en mindre ort är utrymning eller en källare ett alternativt skydd.

I Sverige finns det ungefär 64 000 skyddsrum. I fall regeringen fattar beslut om höjd beredskap ska fastighetsägare ställa i ordning skyddsrummen inom 48 timmar. Information om höjd beredskap får du genom radio och TV. Regeringen kan även meddela att det råder omedelbar krigsfara, eller att landet är i krig genom ett beredskapslarm via utomhusvarningssystemet ”Hesa Fredrik”. Beredskapslarm är en signal med 30 sekunder – uppehåll i 15 sekunder. Om det råder höjd beredskap och du hör ett flyglarm ska du omedelbart uppsöka skydd, exempelvis i ett skyddsrum. Ett flyglarm är en signal med många korta stötar under 1 minut.

Vill du veta mer om skyddsrum? I länken nedan kan du bland annat läsa mer om vem som ansvarar för ditt närmaste skyddsrum, hur länge du kan vara i ett skyddsrum och vad du själv kan ta med dig till skyddsrummet.

Frågor och svar om skyddsrum på MSB:s webbplats

I länken nedan hittar du en karta över alla skyddsrum:

Skyddsrumskarta på MSB:s webbplats

Visste du att 380 000 svenskar engagerar sig i någon typ av frivillig försvarsorganisation? Det kan du också göra. Ta reda på vilka organisationer som finns i din kommun och gå med i någon du tycker verkar intressant.

Vill du hellre engagera dig på egen hand kan du samla ditt kompisgäng eller din idrottsförening och prata om hur ni kan hjälpa varandra när det behövs.

Det finns flera saker du kan göra – enkla, som att lära känna dina grannar. Då blir det lättare att hjälpas åt. Grannar är viktiga för ett tryggare och mer motståndskraftigt samhälle, både i vardag och kris.

Alla kriser och konflikter, även de som sker långt bort, påverkar oss och våra liv där vi bor. En viktig del av Sveriges civila försvar är att vi lär känna varandra, bygger vår vardag tillsammans och skapar relationer som gör oss starkare. Dina grannar har olika förmågor och styrkor – de finns nära och kan vara en viktig resurs.

Att bygga sådana relationer skapar både trygghet och minskar utsatthet. Du kan själv hamna i en situation där du behöver stöd, och det du kan bidra med kan vara precis det någon annan behöver.

Säg hej till din granne och börja bygga beredskap.

Fundera på

• Vilka är ni som bor grannar? Vad kan var och en? Hur kan ni hjälpas åt?
• Vilka gemensamma utrymmen har ni, inne och ute? Hur kan ni använda dem?
• Hur kan ni använda tillfällen som årsmöten eller städdagar för att stärka säkerheten och beredskapen?
• Vilka skyldigheter har ni om något händer?

Grannberedskap – sätt igång!

• Prata om beredskap med dina grannar, din fastighetsvärd, fastighetsägare, samfällighet eller i styrelsen, och hänvisa till denna sida.
• Bostadsrättsföreningar är en bra grund för samarbete. Civilförsvarsförbundet och andra försvarsorganisationer kan erbjuda workshops som hjälper brf:er att ta fram beredskapsplaner och dela resurser.
• Läs broschyren Om krisen eller kriget kommer från MSB. Den finns i många versioner och kan skrivas ut på flera språk. Vilka versioner behöver dina grannar?
• Gör en kunskapsinventering i föreningens styrelse och/eller bland de boende. Vem har erfarenhet av kriser eller katastrofer från hemlandet eller militärtjänst? Vem har till exempel körkort för olika fordon, vana att ta hand om barn eller sjuka? Vem har kunskap om vatten, avlopp, el, låssystem, brandskydd, odling, matlagning, juridik, scouting, friluftsliv med mera?
• Fundera på vilka av er som kan behöva extra stöd, till exempel vid en eventuell utrymning.
• Titta på era system för vatten, värme, avlopp, dörrlås, bokningar, informationsspridning och så vidare. Hur fungerar de vid strömavbrott? Skapa plan B.
• Ta reda på vilka risker som finns i närområdet. Alla kommuner i Sverige har i uppgift att göra en regelbunden risk- och sårbarhetsanalys (RSA) som ibland läggs ut på kommunens webbplats.
• Inventera era utrymmen. Kan ni ordna ett gemensamt förråd med till exempel torrvaror, vatten, bränsle och spritkök? Var noga med att följa regler kring förvaring av brandfarliga vätskor.
• Om ni har en gemensamhetslokal, placera en batteriradio och kanske en TV där. Då kan ni följa nyheterna tillsammans.
• Laga mat gemensamt utan el, vid en grill under gemensamma städdagar.
• Se över era kontaktvägar. En chattgrupp eller Facebookgrupp för bostadsområdet kan vara en start, men också papperslistor med telefonnummer, som förstås ska vara frivilligt att uppge.
• Om fastighetsägaren innehar skyddsrum, följ föreskrifterna kring dessa.
• Kommunen är ansvarig för bland annat vattenförsörjning och avfallshantering även vid en kris. Kontakta kommunen om ni har frågor.
• Delta på aktiviteter, möten och städdagar och glöm inte att ha det trevligt tillsammans!

I Sverige använder vi cirka 140 liter vatten per person varje dag. Vid en kris bör du räkna med att varje person behöver 3 till 5 liter vatten per dag. Det räcker till att dricka, laga mat och tvätta sig. Har du husdjur behöver de också vätska.

Tillgång till vatten i kris

Brist på vatten är mycket allvarligare än brist på mat. Därför är det viktigt att ha en plan för att kunna ordna vatten i alla lägen. Om samhällets service inte fungerar eller om vattnet stängs av, måste varje hushåll ta ansvar. Det kan innebära att de vardagliga rutinerna behöver förändras under en period.

Dricksvatten

Med PET-flaskor, en frys och möjlighet att koka vatten kommer du långt. Räkna med att en vuxen person behöver tre till fem liter vatten per dygn. Det ska räcka till dryck, matlagning och grundläggande hygien. Har du husdjur går det åt vatten även för husdjuren.

Det är förstås svårt att lagra stora mängder vatten hemma, men lite är bättre än ingenting. Ett extra förråd av dricksvatten kan bestå av dunkar, eller andra behållare som du fyller med dricksvatten, eller PET-flaskor från butiken.

Tappa upp dricksvatten

Om strömmen försvinner kan vattenpumparna sluta att fungera efter ett tag. Då behöver du ha extra vatten upptappat. Ett smart sätt att förbereda sig är att frysa in vatten i PET-flaskor. Flaskorna fungerar både som reservdricksvatten och som kylklampar i frysen under längre strömavbrott. Kom ihåg att inte fylla flaskorna ända upp, de kan spricka när vattnet fryser.

Dricksvatten i dunk

Använd rena och väl förslutna dunkar som är avsedda för dricksvatten. Fyll på med dricksvatten av bra kvalitet, till exempel kommunalt dricksvatten. Förvara vattnet mörkt och så svalt som möjligt. Råd om rengöring och övrig hantering av dunkar finns hos Livsmedelsverket.

Förvara vattnet mörkt och svalt

Det går inte att säga hur länge vatten i en dunk kan förvaras. Det beror på vilka förhållanden som råder och du får själv avgöra om du vill dricka vattnet. Det gör du genom att titta, lukta och smaka på vattnet. Under riktigt bra förhållanden kan dricksvatten i dunk hålla sig i många månader. Ta för vana att regelbundet kontrollera vattnet, en eller ett par gånger per år, och byt vatten om det behövs, exempelvis genom att använda det till bevattning.

Hämta vatten

Om det blir brist på vatten kan kommunen ställa ut vattentankar på bestämda platser, du tar med dig egna kärl när du hämtar vatten. Det är inte fri tillgång, utan vattnet ska räcka till så många som möjligt. Vid nödläge kan du hämta vatten från vattendrag, sjöar och dammar. Ta i så fall vatten från ställen där vattnet rinner eller ligger långt ut från stranden. Koka alltid vatten som du har hämtat ute.

Koka vatten

I krissituationer är förorenat vatten en av de vanligaste smittspridarna av mag- och tarmsjukdomar. Om det finns misstanke om att kranvattnet är förorenat kan du behöva rena det. Detsamma gäller för vatten du har hämtat ute, eller om du använder snö och is. Det ska kokas innan du kan dricka det eller använda det i matlagning.

• Koka upp vattnet tills det bubblar kraftigt med stora bubblor. Då dör bakterier, virus och parasiter.
• Häll upp det kokta dricksvattnet i en ren behållare och låt svalna.

Det finns även andra vattenreningsmetoder, till exempel tabletter och filter. De kan rena vattnet från skadliga mikroorganismer, men hjälper inte mot kemiska föroreningar.

Risken för bränder i skog och mark är som störst mitt i sommaren, vid värmeböljor och långvarig torka när skogen, gräset och mossan är lättantändliga. En liten gnista kan starta stora bränder och efter en skogsbrand kan det ta månader innan det är säkert att vistas i en skog som har brunnit.

Ska du vistas i skog och mark och tänker grilla eller laga mat på stormkök följer ett ansvar att undvika att starta skogsbränder.

• Det är ditt ansvar att ta reda på om eldning och matlagning på stormkök är tillåten dit du ska. Även om det inte är eldningsförbud kan det finnas en hög brandrisk som gör det olämpligt att elda.
• Placera alltid stormköket på en stabil och icke-brännbar yta och håll det borta från torra löv och gräs.
• Ha med vatten för att släcka eld och för att säkerställa att glöden är helt utom fara. Vattna även marken runt eldningsplatsen både före och efter du har eldat för att minimera risken för att en brand sprider sig.
• Kontrollera alltid vindförhållandena innan du börjar elda, och om vinden ökar under eldningen, släck elden omedelbart.

Ett tips är att använda MSB:s app ”Brandrisk ute” för att få uppdaterad information om brandrisken och eventuella eldningsförbud där du befinner dig.

Brandrisk Ute – msb.se

Om elden sprider sig

• Larma 112.
• Försök stoppa elden i vindriktningen.
• Försök kväva elden med ruskor av små granar eller enar. Blöt dem om du kan.

Skydda ditt hus

Som husägare bör du se till att det inte finns något brännbart material eller vegetation nära ditt hus då det kan fatta eld och sprida branden. Röj bort sly och torrt gräs eller ris.

Ha gärna en tunna med vatten, en vattenslang, vattenkannor, borstar och granruskor för en snabb släckinsats. Försök begränsa elden genom att hålla marken runt huset fuktig – det kräver mindre vatten än vid släckning. Om branden närmar sig, stäng fönster, dörrar och ventilation. Fäll in markiser och plocka undan föremål som lätt kan fatta eld. Var beredd att lämna huset.

Alla människor reagerar olika, men när världen känns osäker kan oro och stress öka. Om du känner du dig orolig, nedstämd eller har svårt att sova, finns det ett par saker du kan göra för att hitta din inre styrka igen.

• Försök att i möjligaste mån behålla dina vanliga rutiner.
• Testa att begränsa nyhetskonsumtionen om du känner att du blir orolig eller mår dåligt av det som händer runt omkring i världen.
• Förstå att du även i jobbiga stunder får njuta av saker du tycker om. Till exempel musik, sport eller att vara ute i naturen.
• Gör sådant som du mår bra av, ensam eller tillsammans med andra. Var fysiskt aktiv på ett sätt som passar dig.
• Ägna dig åt din hobby en stund extra. Har du ingen speciell hobby? Kanske kan du hjälpa någon annan? Det du kan, kan vara precis det någon annan behöver.
• Prata med dina grannar och möt människor i din närhet. Du står inte ensam; det finns alltid någon att prata med och tillsammans är vi starka. Vi kan hjälpa och stötta varandra i tider av oro och du är starkare än vad du tror.
• Prata om din oro. Prata med någon du litar på, eller vänd dig till någon av de olika organisationer som finns som erbjuder stöd, via telefon, mejl eller chatt.

Röda korset – rodakorset.se

Svenska kyrkans chat – svenskakyrkan.se

Jourhavande medmänniska – jourhavande-medmanniska.se

Hjälplinjen – hjalplinjen.se

Föreningen Mind – mind.se

Beredskapsveckan är en temavecka och kommunikationsinsats som genomförs vecka 39 varje år.

Beredskapsveckan leds av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och genomförs främst av kommuner, länsstyrelser, andra myndigheter och frivilligorganisationer, i syfte att sprida kunskap om beredskap till privatpersoner. Men även andra det privata näringslivet, andra typer av föreningar, skolor och arbetsplatser är välkomna att delta.

Trelleborgs kommun deltar i beredskapsveckan genom att erbjuda kommuninvånarna olika typer av aktiviteter. Läs mer på www.trelleborg.se/beredskapsveckan

Mer information om beredskapsveckan hittar du på MSB:s webbplats 

Vi lever i dag i ett informationssamhälle där både vi som individer och samhället hanterar stora mängder information. För Trelleborgs kommun är information en av våra värdefullaste tillgångar och en förutsättning för att vår verksamhet ska kunna fungera.

Samtidigt lever vi i en tid där cyberangrepp och informationspåverkan blivit allt vanligare. Här har vi samlat lite tips från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF)

Tips från MSB

Tips från MPF

För dig som vill veta mer om civilt försvar och krisberedskap finns en bra webbutbildning att genomföra. Utbildningen vänder sig till dig som är 18 år och äldre och ger en sammanfattning av det absolut viktigaste vi invånare behöver veta för att vara förberedda på att hantera samhällskriser.

Om utbildningen

• Utbildningen består av fyra avsnitt och varje del tar cirka 45 minuter att göra. Du behöver inte göra allt på en gång.
• Du behöver tillgång till wifi.
• Du behöver inte ha förkunskaper, kan vara anonym och behöver inte lämna ut dina kontaktuppgifter.

Utbildningen ”Medveten, redo, trygg” är framtagen av Nacka kommun i samarbete med Civilförsvarsförbundet, Länsstyrelsen i Stockholm, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) och Svenska Röda Korset och vänder sig till dig som är 18 år och äldre.

Till webbutbildningen Medveten, redo och trygg

Vid elbrist eller ett längre elavbrott under den kalla årstiden kan din bostad snabbt bli utkyld. Se till att ha en plan för alternativ uppvärmning och ha saker hemma som underlättar för dig att hålla värmen.

Täta golv, dörrar och fönster

Att vistas i en bostad utan värme är en stor påfrestning, men det finns mycket du kan göra för att situationen ska bli lättare. Det som blir kallt först är golven. Lägg på extra mattor eller filtar. Täta fönster och dörrspringor med tejp, filtar eller plast för att spara på värmen. Men glöm inte att utrymning måste kunna ske på ett säkert sätt, om olyckan skulle vara framme.

Ta fram vinterkläderna

Tänk som du skulle göra inför en kall vinterdag. Använd liggunderlag, skidkläder, mössa och vantar. Klä dig lager på lager. Då blir det luft mellan plaggen som värms upp av kroppen. Ullplagg ger bra värme och ska vara närmast kroppen.

Alternativ värme

Om du har en fungerande kakelugn, öppen spis eller kamin är de till stor hjälp. Andra exempel på värmekällor är fotogen eller gasolkaminer. För att kunna använda utrustningen på ett säkert sätt är det viktigt att följa anvisningarna. Tänk på att det finns regler för placering, avstånd och ventilation.

Stearin- och värmeljus ger både ljus och lite värme. Men se upp med brandfaran. Använd ljusstakar eller ställ ljusen i ett fat med vatten. Ställ alltid värmeljuset glest. Glöm inte att ha extra tändstickor eller braständare.

Det är lättare att hålla värmen om man är flera i samma rum. Bygg en koja att sova i. Ta på varma tröjor, filtar, mössor och kryp ner i varsin sovsäck.

Undvik frysta vattenledningar

Vid längre strömavbrott finns det risk för att vattnet fryser i rör och ledningar. Det kan leda till vattenskador. För att förebygga att vattnet fryser kan rören isoleras ordentligt. Om du misstänker att en ispropp har bildats i dina rör, försök absolut inte att tina den med öppen låga. Det kan vara mycket brandfarligt. Stäng i stället av vattnet och kontakta en VVS-firma och ditt försäkringsbolag – om möjligt.

Tänk på säkerheten

Så fort vardagen slutar fungera som vanligt är det enkelt att falla ur sina säkerhetsvanor. Här är några säkerhetstips vid strömavbrott:

• Elda på ett säkert sätt genom att följa anvisningarna för den fasta eller tillfälliga uppvärmningsanordningen.
• Se till att det finns ventilation
• Använd inte kamin eller levande ljus när du sover
• Var försiktig när du hanterar bränsle och öppna lågor inomhus
• Placera levande ljus långt bort från brännbara material, till exempel gardiner
• Ställ värmeljus glest i en ljusstake som inte kan börja brinna
• Placera och använd stormkök eller campingkök på en säker plats, tillräckligt lång från exempelvis skåp och köksfläkt. Helst utomhus.

Informationen är hämtad från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).