Skyddsrum

Ett skyddsrum är en del av en byggnad med förstärkta väggar och dörrar som bland annat ska kunna stå emot tryckvågor från bomber, brand och splitter. Mot slutet av 1930-talet började Sverige bygga skyddsrum åt civilbefolkningen då man efter första och sedan andra världskriget såg att civilbefolkningen i större utsträckning blev inblandade i krigshandlingar.

Tryckvågor och splitter, brand, gaser, radioaktivitet och biologiska stridsmedel.

Ett skyddsrum är inte ett primärt mål vid en attack och är inte konstruerat för att kunna stå emot en direkt träff av dagens stridsmedel.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansvarar för kontroll av skyddsrummen samt att mängden skyddsrum bevaras.

Fastighetsägaren äger skyddsrummet i sin fastighet och ansvarar för att det underhålls och att den utrustning som måste finnas i ett skyddsrum finns tillgänglig. Detta innebär att kommunen inte ansvarar för samtliga skyddsrum utan enbart för de skyddsrum som ligger i fastigheter som ägs av Trelleborgs kommun.

Du som skyddssökande ansvarar tillsammans med fastighetsägaren för att iordningsställa skyddsrummet vid höjd beredskap.

De flesta av Sveriges skyddsrum används idag som förråd eller lagerrum. Det finns inget som hindrar fastighetsägaren för att nyttja skyddsrummen till detta i fredstid så länge skyddsrummet kan iordningsställas inom 48 timmar.

Du får däremot inte göra förändringar av skyddsrummet som försämrar dess skyddsförmåga.

I Sverige finns det drygt 65 000 skyddsrum med plats för cirka 7 miljoner personer.

Skyddsrum är i första hand en åtgärd för områden där många människor bor eller som är svåra att utrymma, exempelvis större tätorter eller städer.

Skyddsrum får användas av civilbefolkningen. Skyddsrum ska alltså inte användas av militären. Du behöver inte vara svensk medborgare eller bosatt i Sverige för att få söka skydd i ett skyddsrum. Det är beräknat att varje person ska ha 0,75 kvadratmeter till sitt förfogande i ett skyddsrum.

Vatten upptappat på kärl, värme, ventilation och filter samt toalettmöjligheter.

Tänk på att du själv behöver ta med dig exempelvis mat, varma kläder, toalettpapper, hygienartiklar och mediciner.