En kris är en oväntad händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället. Kommunen har en krisberedskap för sådana situationer. Du kan också förbereda dig själv för en kris.

I vår vardag förutsätter vi att saker som vatten, el och transporter fungerar. Men ibland händer det saker som stör eller slår ut dessa samhällsfunktioner. Trelleborgs kommun arbetar med att ha beredskap för det. Det är också viktigt att du själv är förberedd på det oväntade.

Här samlar vi information om krisberedskap. Du kan också hitta mer information på:

Krisinformation.se

DinSäkerhet.se

  • Fyra personer befinner sig i ett kök som endast är upplyst av levande ljus. Två personer sitter vid ett bord och lägger puzzel, en person står lutad mot en arbetsbänk och håller ett litet barn i famnen. En person står vid en annan arbetsbänk och dricker ur en mugg.Med rätt förberedelser kan man klara en besvärlig situation bättre och samhällets resurser kan först gå till dem som bäst behöver den. Viktigast är att ha vatten, mat och värme samt att kunna ta emot information från kommunen och myndigheterna. Det är också viktigt att kunna kontakta familj och vänner.

    En kris kan göra att samhället inte fungerar som vi är vana vid. Det finns mycket som kan hända. Till exempel transportstörningar, översvämningar, skogsbränder, it-attacker, terrorangrepp och militära konflikter. Vårt samhälle är sårbart, inte minst för att vi behöver el till väldigt mycket. El kan slås ut av allt ovanstående. Efter bara en kort tid kan vardagen bli besvärlig:

    • Värmen försvinner
    • Det blir svårt att laga och förvara mat
    • Mat och andra varor kan ta slut i affärerna
    • Det kommer inget vatten i kranen eller toaletten
    • Det går inte att tanka
    • Betalkort och bankomater fungerar inte
    • Mobilnät och internet fungerar inte
    • Kollektivtrafik och andra transporter står stilla
    • Det blir svårt att få tag i läkemedel och medicinsk utrustning.

    De flesta av oss har aldrig varit med om något liknande. Kan du föreställa dig mörka städer, vägar, utkylda bostäder, mat som förstörs, långa köer och stora problem med att få information om vad som händer? Om du ägnar några minuter till att fundera över hur ett längre elavbrott skulle påverka just dig och din omgivning har du redan skaffat en mental beredskap. Många kan bli oroliga om något händer och det är inget konstigt, då är det extra viktiga att kunna hantera oron och att hjälpas åt. Medmänsklighet och samarbete är avgörande under en kris!

    Bra att tänka på

    Förutsättningar och behov ser olika ut, exempelvis om man bor på landet eller i en stad, i hus eller lägenhet. Även om det finns vissa grundläggande saker som är bra att ha för de allra flesta, exempelvis mat som tål rumstemperatur och är lätt att tillaga, så måste alla utgå ifrån egna förutsättningar och behov. Finns det husdjur? Behöver någon daglig medicinering eller finns det småbarn i hushållet? Under en kris kan man gå ihop med sina grannar för att låna och dela med sig av resurser.

    Förbered dig!

    Planera för att kunna klara dig utan samhällets hjälp i minst några dygn, upp till en vecka eller längre om du har den möjligheten. Utgå ifrån dina egna och dina näras förutsättningar och behov. Det minsta lilla du gör kommer att vara värdefullt den dagen något händer. Hjälpen från samhället kommer först att gå till dem som bäst behöver den, så de flesta måste vara beredda på att kunna klara sig själva ett tag. Det kallar vi för att ha en hemberedskap.

    Om du är förberedd bidrar du till att alla runt omkring dig, ja till och med hela landet, kommer att klara en svår påfrestning bättre. Det kan ta lång tid innan vardagen fungerar normalt igen. Om du har det du behöver under de första dygnen, får du tid att tänka över din situation så att du kan fatta viktiga beslut om ditt fortsatta agerande. Det kan också innebära att du slipper köa för varor som just då är mycket attraktiva.

    Ju fler som har packat en krislåda desto bättre kommer din kommun och landet som helhet att klara en kris och desto större möjligheter har vi att hjälpa andra.

    • SOS Alarm 112 – vid akut nödsituation, till exempel vid akuta sjukdomstillstånd och pågående brott eller bränder
    • Polisen 114 114 – vid icke akuta händelser, till exempel för att lämna ett tips eller anmäla ett brott som inte är pågående
    • Vårdguiden 1177 – vid råd om sjukdom och hälsa, om du behöver vård som inte är akut. Svar på frågor om sjukdomar och sjukvård samt information om var närmaste vårdcentral finns
    • SOS Alarm 113 13 – vid information om större olyckor och kriser.
  • https://gispublic2.trelleborg.se/portal/apps/webappviewer/index.html?id=f303e0dd705142ff9102fe2647290c0f

    Trelleborgs informations- och trygghetspunkter

    En informations- och trygghetspunkt är en plats dit allmänheten kan vända sig vid större kriser i samhället. På platsen kan man värma sig och få information om händelsen. På de flesta platserna finns möjlighet till enklare måltider, dusch och övernattning. Vid behov kan man också larma polis, ambulans och räddningstjänst.

    Hur vet jag om en Informations- och trygghetspunkt har öppnat?

    Om kommunens krisledning gör bedömningen under en kris att behovet finns att öppna upp en informations- och trygghetspunkt kommer beslutet delas på sociala medier (Trelleborg.se, Facebook) samt på Sveriges radio P4.

    Måste man alltid infinna sig på informations- och trygghetspunkten?

    Nej, den bästa trygghetspunkten vid en kris är oftast i det egna hemmet med hjälp av hemberedskap.
    Informations- och trygghetspunkten är främst för dig som inte klarar sig på egen hand eller som inte har möjlighet att få hjälp eller information om krisen från din granne, anhöriga eller sociala medier.

    Var finns din närmsta informations- och trygghetspunkt?

    I Trelleborgs kommun finns det 14 stycken informations- och trygghetspunkter. Det är beroende på vad det är för händelse samt hur allvarlig händelsen är som avgör vilka platser som öppnas upp. Mer information hittar du på Trelleborg.se.

    • Akka Servicecenter – Frans Malmrosgatan 55
    • Klagstorps skola, huvudentrén – Nils Perssons väg 3
    • Parken-kultur och konferenscenter, stora entrén – Norregatan 46
    • Pilevallskolan – Allmogevägen 3
    • Serresjöskolan, gymnastiksalen – Orkidévägen 2
    • Sjöviksskolan – Västra Ringvägen 8
    • Skegrie skola, huvudentrén – Skegrie Stationsväg 17
    • Smygeskolan, matsalen – Västanväg 3
    • Söderslättsgymnasiet S:t Nicolai, matsalen – St. Nicolai Plan 1
    • Söderslättshallen, södra foajén – Klörupsvägen 48
    • Villa Skateholm, samlingslokalen – Mossrosvägen 24
    • Västervångskolan, matsalen – Virkesvägen 2
    • Västra Alstad skola, matsalen – Västra Alstads Byaväg 4
    • Väståkraskolan, matsalen – Landsvägen 2122
  • Genomskinlig platslåda på vitt bord- På lådan finns texten "krislåda". I lådan finns bland annat vattenflaskor. konserver och torrvaror. Det syns även två händer i bild som greppar om varsin vattenflaska.Förslag på hur din krislåda kan se ut

    Är du förberedd om krisen kommer? Så här kan du packa en krislåda för att klara dig i minst 72 timmar om du till exempel drabbas av ett långvarigt strömavbrott.

    Mat och vatten

    • Fyllda 5–10 liters vattendunkar, beräkna 3–5 liter vatten/ person om dagen. Placera vattnet mörkt och svalt.
    • Vattenreningstabletter.
    • Stormkök och T-röd (bränsle).
    • Termos.
    • Tändstickor eller tändare.
    • Mat och dryck som klarar förvaring i rumstemperatur, till exempel: konserver, torr mat, pulversoppor, torkat kött, torkad frukt, energi- och proteinbars, choklad, nötter, frystorkat, kaffe, te, saftkoncentrat.

    Skydd och värme

    • Filtar i hushållet, gärna yllefilt alternativt sovsäck.
    • Varma kläder.

    Belysning

    • Ficklampa, batteridriven eller med dynamo/vev så att du inte är beroende av batterier.
    • Pannlampa.
    • Värmeljus och/eller blockljus.
    • Gravljus för inomhusbruk.

    Sjukvårdsutrustning och hygien

    • Första hjälpen-väska.
    • Tandborste och tandkräm.
    • Intimhygien, till exempel bindor, tamponger, blöjor.
    • Toalettpapper.
    • Alcogel, handsprit.
    • Torrschampo.
    • Våtservetter.

    Personligt

    • Kontanter om andra betalningssystem inte fungerar.
    • Identitetshandling, körkort eller pass.
    • Husapotek, till exempel: värktabletter, koltabletter, vätskeersättning, egen medicin.

    En kort film från MSB om smarta tips kring mat under hemberedskap

    https://www.youtube.com/watch?v=sd5PJUBUhIM

    Övrigt

    • Multiverktyg.
    • Radio, batteridriven eller med dynamo/vev så att du inte är beroende av batterier.
    • Batterier.
    • Powerbankladdare till mobilen eller laddare med vev.
    • Konservöppnare.
    • Sällskapsspel, till exempel: Yatzy, kortspel.
    • Viktiga telefonnummer och adresser nedskrivet på papper.
    • Plastpåsar i olika storlekar för att till exempel skydda viktiga papper och tändstickor från att bli blött. Plastpåsarna kan också användas vid toalettbesök när toaletten slutar fungera.

    Tänk på!

    • Var försiktig när du hanterar bränsle och öppna lågor inomhus.
    • Låt inte kaminer eller levande ljus brinna när du sover.
    • Placera levande ljus långt bort från brännbara material som gardiner.
    • Ställ värmeljus glest i en ljusstake som inte kan börja brinna.
    • Placera inte stormkök eller campingkök på en bänk med överskåp, eller i närheten av köksfläkten.
    • Öppna fönster och vädra ibland. Om du eldar går det åt mycket syre.
    • Om du bor trångt och har svårt att förvara till exempel vattendunkar, stäm av med dina grannar om ni kan ha ett gemensamt lager av bland annat vatten och filtar.
    • Om du inte har möjlighet alls att ha hemberedskap i ditt eget hem, se till att du har en plan för att transportera dig till en anhörig som har hemberedskap

    Checklista krislåda

    Mat

    Det är viktigt att ha extra mat hemma som ger tillräckligt med energi. Använd hållbar mat som kan tillagas snabbt, kräver liten mängd vatten eller som kan ätas utan tillagning.

    • Potatis, kål, morötter, ägg
    • Bröd med lång hållbarhet, till exempel tortilla, hårt bröd, kex, skorpor
    • Mjukost, messmör och andra pålägg på tub
    • Havredryck, sojadryck, torrmjölkspulver
    • Matolja, hårdost
    • Snabbpasta, ris, gryn, potatismospulver
    • Färdigkokta linser, bönor, grönsaker, hummus på burk
    • Krossade tomater att till exempel koka pasta i
    • konserver med köttfärssås, makrill, sardiner, ravioli, laxbullar, kokt kött, soppor
    • fruktkräm, sylt, marmelad
    • Färdig blåbärs- och nyponsoppa, juice eller annan dryck som håller i rumstemperatur
    • Kaffe, te, choklad, energibars, honung, mandlar, nötter, nötsmör, frön.

    Vatten

    Rent dricksvatten är livsnödvändigt. Räkna med minst tre liter per vuxen och dygn. Om du är osäker på kvaliteten behöver du kunna koka vattnet.

    Om toaletten inte fungerar kan du ta kraftiga plastpåsar eller plastsäckar och placera i toalettstolen. En god handhygien är viktig för att undvika smittor.

    • Flaskor
    • Hinkar med lock
    • Mineralvatten
    • PET-flaskor att frysa vatten i (fyll inte ända upp, då spricker flaskan)
    • Dunkar, gärna med tappkran, att hämta vatten i. Du kan också ha ett par rena dunkar fyllda med vatten i reserv. De ska stå mörkt och svalt.

    Värme

    Om elen försvinner under en kall årstid kommer bostaden snabbt att bli utkyld. Samlas i ett rum, häng filtar för fönstren, täck golvet med mattor och bygg en koja under ett bord för att hålla värmen. Tänk på brandfaran. Släck alla ljus och alternativa värmare innan ni somnar. Vädra regelbundet för att få in syre.

    • Ullplagg
    • Varma och oömma ytterkläder
    • Filtar
    • Liggunderlag
    • Sovsäckar
    • Stearinljus
    • Värmeljus
    • Tändstickor och braständare
    • Alternativ värmekälla, till exempel gasolvärmare, fotogendrivna element.

    Kommunikation

    Vid en allvarlig händelse behöver du kunna ta emot viktig information från myndigheterna, framför allt via Sveriges Radio P4. Du behöver också kunna följa mediernas rapportering, ha kontakt med anhöriga och vänner och i akuta fall kunna nå räddningstjänst, sjukvård eller polis.

    • Radio som drivs med batteri, solceller eller vev
    • Bilradio
    • Papperslista med viktiga telefonnummer
    • Extrabatteri/power bank till bland annat mobiltelefon
    • Laddare till mobiltelefon att använda i bilen.

    Övrigt

    • Spritkök och bränsle
    • Ficklampa, pannlampa
    • Batterier
    • Kontanter i mindre valörer
    • Husapotek och extra mediciner
    • Våtservetter
    • Handsprit
    • Blöjor och mensskydd
    • Utskrifter på papper av exempelvis försäkringsbrev, bankuppgifter, registreringsbevis.

    Lär dig mer om hemberedskap på https://www.dinsakerhet.se/

    och i broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” https://rib.msb.se/filer/pdf/28494.pdf

  • Kvinna håller en vattendunk med tappkran över en kastrull som står på spisen.

    Krisinformation och nödvattenplanering

    Avbrott i vattenförsörjningen kan ha olika orsaker: ledningsbrott, elavbrott, ledningsreparation m.m. Vid alla avbrott är det viktigt att informera varandra.

    Du behöver minst tre liter per dag

    Minst tre till fem liter vatten per person behövs varje dag. Det räcker till dryck och det allra nödvändigaste de första dagarna, sedan behövs det mer. Har du hund, katt eller smådjur går det åt vatten även för dem

    Tappa upp dricksvatten

    Om strömmen försvinner kan vattenpumparna sluta att fungera efter ett tag. Då behöver du ha extra vatten upptappat, till både familjen och husdjuren. Ett smart sätt att förbereda sig är att frysa in vatten i PET-flaskor. Flaskorna fungerar då både som reservdricksvatten och som kylklampar i frysen under längre strömavbrott. Kom ihåg att inte fylla flaskorna ända upp, då spricker de när vattnet fryser. Om strömmen går kan du direkt börja tappa upp vatten i dunkar och hinkar. Badkaret fungerar också.

    Förvara vattnet mörkt och svalt

    Det är svårt att säga exakt hur länge man kan förvara dricksvatten i dunkar, flaskor eller behållare, eftersom hållbarhetstiden beror på hur rent vattnet är från början. Förvara vattnet mörkt och kallare än rumstemperatur så håller det sig längre. Gränsen för hur länge det går att förvara dricksvatten har mer med lukten och smaken att göra än med risk för sjukdom.

    Hämta vatten

    Om det blir brist på vatten kan kommunen ställa ut vattentankar på bestämda platser, dit du får gå för att hämta vatten i egna kärl. Räkna med att du får hämta begränsade mängder, eftersom vattnet ska räcka till så många som möjligt. I nödläge kan du hämta vatten från vattendrag, sjöar och dammar. Ta i så fall vatten från ställen där vattnet rinner, eller som ligger långt ut från stranden. Koka alltid vatten som du har hämtat ute.

    Koka förorenat vatten

    I krissituationer är förorenat vatten en av de vanligaste smittspridarna av mag- och tarmsjukdomar. Om det finns misstanke om att kranvattnet innehåller bakterier, virus eller parasiter kan du behöva rena det. Detsamma gäller för vatten du har hämtat ute, eller om du använder snö och is. Det ska kokas innan du kan dricka det eller använda det i matlagning.

    • Koka upp vattnet tills det bubblar kraftigt med stora bubblor. Bakterier, virus och parasiter dör när vattnet kokas.
    • Häll upp det kokta dricksvattnet i en ren kanna eller flaska, och låt det svalna.

    Det finns också andra vattenreningsmetoder, till exempel tabletter. De metoderna kan rena vattnet från skadliga mikroorganismer, men hjälper inte mot kemiska föroreningar.

    Information om hur du förbereder dig och agerar vid en kris finns att läsa hos DinSäkerhet.se och Civil.se. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har lagt ut informationsfilmer om hemberedskap på Youtube.

    En kort film från MSB om smarta tips kring vatten under hemberedskap
    https://www.youtube.com/watch?v=98OLpmKG75g

    Checklista vatten

    Rent vatten är livsnödvändigt. Räkna med minst tre liter per vuxen och dygn. Om du är osäker på vattenkvaliteten behöver du kunna koka vattnet.

    Om toaletten inte fungerar kan du ta kraftiga plastpåsar eller plastsäckar och placera i toalettstolen. En god handhygien är viktig för att undvika smittor.

    • Flaskor
    • Hinkar med lock
    • PET-flaskor att frysa vatten i (fyll inte ända upp, då spricker flaskan), mineralvatten
    • Dunkar, gärna med tappkran, att hämta vatten i. Du kan också ha ett par rena dunkar fyllda med vatten i reserv. De ska stå mörkt och svalt.

    Lär dig mer om hemberedskap på https://www.dinsakerhet.se/

  • Torrvaror på skafferihyllaHar du funderat på vad du skulle behöva för att klara dig utan att handla på en vecka?
    Genom att vara beredd så klarar du en besvärlig situation bättre.

    Plötsliga händelser som en snöstorm, strömavbrott eller vattenbrist kan snabbt påverka det dagliga livet. Utan dagliga leveranser blir det snart tomt på butikshyllorna. För att du och de du bor med ska kunna klara er i några dygn utan att handla, är det bra att ha ett lager med mat och vatten hemma, redan innan krisen inträffar.

    Dricksvatten är viktigast

    Vatten behövs till både dryck och matlagning. Ha därför alltid upptappat dricksvatten hemma. Beräkna minst tre till fem liter per person och dygn och förvara vattnet mörkt i plastdunkar som är avsedda för dricksvatten.
    Vid långvariga strömavbrott eller vattenbrist behöver du ha rena, tomma vattendunkar för att kunna hämta mer vatten på kommunens informations- och trygghetspunkter eller annan anvisad plats.
    En mindre platskrävande lösning är att frysa dricksvatten i plastflaskor. De fungerar då både som reservdricksvatten och som kylklamp om elen försvinner. Kom ihåg att inte fylla flaskorna helt, då kan de spricka när de fryser. Genom att använda våtservetter för personlig hygien och handsprit så minskar du också vattenförbrukningen.

    Om du måste koka vattnet

    Koka alltid vattnet om du misstänker att det kan innehålla mikroorganismer som du kan bli sjuk av. Koka så att det bubblar ordentligt. Ett uppkok räcker.

    Hur kan jag förbereda mig?

    Passa på att handla lite extra av det du ändå brukar äta så har du ett lager hemma som inte blir för gammalt. Då löser du både vardag och kris om du saknar utrymme för särskild krislåda.
    Välj matvaror som

    •  Kan tillagas snabbt
    •  Inte kräver så mycket vatten
    •  Kan ätas utan tillagning
    •  Kan förvaras i rumstemperatur

    Exempel på det är konserver, oljor, pasta, gryn och hårt bröd. Tänk även på att ha lite extra hemma av mjöl, torrjäst, linser, kryddor, salt, socker, buljongtärningar, tomatpuré och kakao. Torrvaror och konserver håller länge, ibland upp till några år men ta för vana att använda och uppdatera varorna då och då. Använd gärna den årliga Krisberedskapsveckan för detta.
    Glöm inte, även om bäst före-datum har passerat så kan de fortfarande förbrukas, så länge förpackningen är oskadd. Titta, lukta och smaka som med all övrig mat.

    Checklista mat

    Det är viktigt att ha extra mat hemma som ger tillräckligt med energi. Använd hållbar mat som kan tillagas snabbt, kräver liten mängd vatten eller som kan ätas utan tillagning.

    • Potatis, kål, morötter, ägg
    • Bröd med lång hållbarhet, till exempel tortilla, hårt bröd, kex, skorpor
    • Mjukost, messmör och andra pålägg på tub
    • Havredryck, sojadryck, torrmjölkspulver
    • Matolja, hårdost
    • Snabbpasta, ris, gryn, potatismospulver
    • Färdigkokta linser, bönor, grönsaker, hummus på burk
    • Krossade tomater att till exempel koka pasta i
    • Konserver med köttfärssås, makrill, sardiner, ravioli, laxbullar, kokt kött, soppor
    • Fruktkräm, sylt, marmelad
    • Färdig blåbärs- och nyponsoppa, juice, eller annan dryck som håller i rumstemperatur
    • Kaffe, te, choklad, energibars, honung
    • Mandlar, nötter. nötsmör, frön

    Lär dig mer om hemberedskap på https://www.dinsakerhet.se/

    Anpassa utifrån behov

    Anpassa ditt matförråd utifrån dig och din familjs behov, vad ni tycker om att äta och hur varierat det måste vara. Glöm inte eventuell specialkost och allergier, mat för småbarn och mat till dina husdjur.
    Tänk på att maten ska vara lättlagad och att den kan behövas tillagas med hjälp av alternativa tillagningsmetoder exempelvis på ett friluftskök om elen inte fungerar.

    En kort film från MSB om smarta tips kring livsmedel under hemberedskap

    https://www.youtube.com/watch?v=sd5PJUBUhIM

    Aktuellt hos Måltidsavdelningen i Trelleborg

    Offentliga måltider har en betydande roll i Sveriges och Trelleborgs krisberedskap. Tillgången på mat och dricksvatten är ett kritiskt beroende för flera offentliga verksamheter, framförallt vård och omsorg men också i förskola och grundskola.

    I Trelleborg har vi ett aktivt gemensamt arbete mellan t.ex. säkerhetsavdelningen, måltider inom äldreomsorgen och för skolan. Arbetet sker genom gemensamma möten, upprättande av t.ex. menyer, rutiner för lagerhållning och omsättning av livsmedel för kris.

    Under våren har vi skapat en krismeny utifrån näring, säkerhet, möjliga råvaror att lagerhålla med mera. Denna meny implementeras i måltidsverksamheten och menyerna kommer att provlagas av medarbetarna i våra kök. Beräkningar av åtgång av olika livsmedel har gjorts och arbetet med att säkra upp både förråd i varje verksamhet samt större gemensamma lager pågår.

    Måltidsavdelningen inom Bildningsförvaltningen har samordningsansvar för t.ex. transporter och lagerhållning. I den krisorganisation som finns ingår enhetschefer och kökschefer men också andra utsedda nyckelpersoner såsom dietist. Trelleborg har en god planering för att måltider alltid ska kunna serveras, redan innan krisen inträffar.

    Inom ramen för vårt samarbete har vi listat vilka beroenden som finns i verksamheten, såsom el, vatten, personal, transporter, IT med mera. Vi har arbetat utifrån olika scenarios och arbetet fortsätter med bemanningsplanering i höst.

    Vi har fört en diskussion med leverantörer med anledning av pandemin och upplever att samarbetet fungerat väl under pandemin. I kommande livsmedelsupphandling finns det önskemål om mer lokalt producerade råvaror vilket vi också ser som en del i att t.ex. kunna nå färskvaror i en krissituation med väl upparbetade kontakter.

    Är du nyfiken på vad som serveras på just din skola? Titta här: https://webmenu.foodit.se/?r=12&m=1287&p=1131&c=10022&w=0&v=Start

  • Offentliga måltider har en betydande roll i Sveriges och Trelleborgs krisberedskap. Tillgången på mat och dricksvatten är ett kritiskt beroende för flera offentliga verksamheter, framförallt inom vård och omsorg men också i förskola och grundskola.

    I Trelleborg har måltidsavdelningen ett aktivt gemensamt arbete med bland annat säkerhetsavdelningen. Via gemensamma möten upprättas till exempel menyer, rutiner för lagerhållning och omsättning av livsmedel vid kris.

    En krismeny är framtagen och den utgår från bland annat näring, säkerhet och möjliga råvaror att lagerhålla. Denna meny implementeras i måltidsverksamheten och menyerna provlagas av medarbetarna i de offentliga köken. Beräkningar av olika livsmedels åtgång har gjorts, och arbetet med att säkra upp varje verksamhets förråd samt större gemensamma lager pågår.

    Måltidsavdelningen inom bildningsförvaltningen har samordningsansvar för exempelvis transporter och lagerhållning. I den krisorganisation som finns ingår enhetschefer och kökschefer, men också andra utsedda nyckelpersoner såsom dietist. Trelleborg har en god planering för att måltider alltid ska kunna serveras, redan innan krisen inträffar.

    Inom ramen för samarbetet har måltidsavdelningen listat vad verksamheten är beroende av, såsom el, vatten, personal, transporter, IT med mera. Beräkningarna har utgått från olika scenarier och arbetet med att planera bemanning fortsätter.

    I kommande livsmedelsupphandling finns det önskemål om mer lokalt producerade råvaror vilket också ses som en del i att till exempel kunna nå färskvaror i en krissituation med väl upparbetade kontakter.

  • Två personer befinner sig i ett kök. I bakgrunden står en person vid en arbetsbänk, på bänken står en tänd kandelaber. I förgrunden sitter en person med en filt om ryggen och ett barn i famnen.

    Det moderna samhället är starkt beroende av en fungerande energiförsörjning. Störningar och avbrott i försörjningen av el, drivmedel, gas eller värme kan leda till allvarliga konsekvenser för såväl den enskilde som för viktiga funktioner i samhället.

    Plötsligt blir det ett längre elavbrott i ditt hem. Hur håller du värmen? Hur får du tag på vatten? Och lagar mat? Du ansvarar själv för att klara ett längre elavbrott i ditt hem. Vi ger dig tips och råd på hur du kan förbereda dig vid ett längre el- och värmeavbrott.

    Värme

    Täta golv, dörrar och fönster

    Att vistas i en bostad utan värme är en stor påfrestning men det finns mycket du kan göra för att situationen ska bli lättare. Det som blir kallt först är golven. Lägg på extra mattor eller filtar. Täta fönster- och dörrspringor med tejp, filtar eller plast för att spara på värmen.

    Ta fram vinterkläderna

    Tänk som du skulle göra inför en kall vinterdag. Använd liggunderlag, skidkläder, mössa och vantar. Klä dig lager på lager, då blir det luft mellan plaggen som värms upp av kroppen. Ullplagg ger bra värme och ska vara närmast kroppen.

    Alternativ värme

    Om du har en fungerande kakelugn, öppen spis eller kamin är de till stor hjälp. En annan bra värmekälla är fotogen- eller gasolkamin. Var noga med att det inte ryker in och vädra ibland. Använd ALDRIG kamin eller levande ljus när du sover. Stearin- och värmeljus ger både värme och ljus men se upp med brandfaran. Använd ljusstakar eller ställ ljusen i ett fat med vatten. Ställ alltid värmeljus glest! Glöm inte att ha extra tändstickor eller braständare.

    Det är lättare att hålla värmen om man är flera är i samma rum. Bygg en koja att sova i. Ta på varma tröjor, filtar, mössa och kryp ner i varsin sovsäck.

    Undvik frysta vattenledningar

    Vid strömavbrott finns det risk för att vattnet fryser i rör och ledningar. Det kan leda till stora vattenskador. För att förebygga att vattnet fryser bör du se till att rören är ordentligt isolerade och vindskyddade. Om du misstänker att en ispropp har bildats i dina rör, försök absolut inte att tina den med öppen låga. Det är mycket brandfarligt. Stäng i stället av vattnet och kontakta en VVS-firma och ditt försäkringsbolag.

    Tänk på säkerheten!

    Så fort vardagen inte fungerar som vanligt är det lätt att falla ur sina säkerhetsvanor. Här är några säkerhetstips vid strömavbrott:

    • Öppna fönstren och vädra ibland. Om du eldar går det åt mycket syre
    • Använd inte kamin eller levande ljus när du sover
    • Var försiktig när du hanterar bränsle och öppna lågor inomhus
    • Placera levande ljus långt bort från brännbara material, till exempel gardiner
    • Ställ värmeljus glest i en ljusstake som inte kan börja brinna
    • Placera och använd stormkök eller campingkök långt bort från skåp och köksfläkt.

    En kort film från MSB om smarta tips kring värme under hemberedskap

    https://www.youtube.com/watch?v=NvUF0dLej04

    Checklista värme

    Om elen försvinner under en kall årstid kommer bostaden snabbt att bli utkyld. Samlas i ett rum, häng filtar för fönstren, täck golvet med mattor och bygg en koja under ett bord för att hålla värmen. Tänk på brandfaran. Släck alla ljus och alternativa värmare innan ni somnar. Vädra regelbundet för att få in syre.

    • Ullplagg
    • Varma och oömma ytterkläder
    • Mössor, vantar, halsdukar
    • Filtar
    • Liggunderlag
    • Sovsäckar
    • Stearinljus
    • Värmeljus
    • Tändstickor eller braständare
    • Alternativ värmekälla, till exempel gasolvärmare, fotogendrivna element

    Lär dig mer om hemberedskap på https://www.dinsakerhet.se/

  • Vid en större olycka eller en kris behöver du få veta vad som händer, hur du själv ska agera och vad ansvariga myndigheter gör. Du kan också behöva komma i kontakt med dina anhöriga.

    Lyssna på radio

    I en kris ska du lyssna på din lokala P4-kanal. Där får du veta viktiga detaljer om hur läget är i samhället, lokala väderprognoser, var du kan hämta vatten, vart du kan bege dig om du behöver hjälp eller om det är evakuering på gång. För att kunna höra radion även om det är strömavbrott, kan du använda något av det här:

    • En gammaldags transistorradio som går på batteri
    • En radio som kan laddas med solceller
    • En radio som går att veva igång
    • Bilradio

    Om du inte kan ringa 112

    Om du akut behöver ringa 112 och telefonen inte funkar, försök hos närmsta granne eller någon annan människa i närheten.

    Krisinformation.se samlar viktig information

    För att det ska vara enkelt att hitta pålitlig och uppdaterad information dygnet runt vid en allvarlig händelse finns Krisinformation.se, en sida med myndigheter som arbetar med det som har hänt. Här finns viktig information samlad på ett ställe, så att du själv slipper hålla reda på vilken myndighet som ansvarar för vad och hur du kommer i kontakt med rätt myndighet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansvarar för webbplatsen. Viktig lokal information kan finnas på kommunens webbplats och Facebooksida. Ditt elbolag kan också ofta berätta om hur lång tid det beräknas ta innan strömmen är tillbaka.

    Information

    Det är viktigt att människor litar på den information som myndigheter förmedlar. Det betyder att informationen måste vara korrekt och begriplig så att den inte skapar förvirring och misstro hos människor. Snabb och pålitlig information vid olyckor och kriser uppmärksammas allt mer. Idag arbetar ansvariga myndigheter aktivt för att bli bra på att informera allmänheten vid svåra händelser.

    Ring informationsnumret 113 13

    113 13 är Sveriges nationella informationsnummer. Dit kan du ringa om du vill få information vid allvarliga olyckor och kriser i samhället. Det kan till exempel handla om en större storm, en influensaepidemi, en stor trafikolycka eller en översvämning. All information som lämnas på 113 13 är verifierad, det vill säga avstämd med till exempel kommunen där händelsen har ägt rum.

    Ring 113 13 när:

    • Du vill få information om en pågående kris i samhället
    • Du vill lämna information om sådana större händelser i samhället.

    Kommunikation utan el

    Kommunen har en skyldighet att kunna informera alla som bor, verkar eller vistas i kommunen vid en allvarlig händelse och ska snabbt kunna lägga ut information på kommunens webbplats. Vid ett elavbrott blir arbetet svårare. Kommunen kan då använda sig av allt från flygblad till torgmöten och personliga informatörer för att nå ut med viktig information.

    Skriv ner viktiga nummer på papper

    Om din mobil inte fungerar kommer du inte heller åt dina kontakter. Din fasta telefon eller någon annans telefon kanske fortfarande fungerar. Ha dina viktigaste telefonnummer uppskrivna på en papperslapp och lägg den i krislådan. Lådan ska stå så att alla vet var den är.

    Kommunens informations- och trygghetspunkter vid kris

    På en del ställen kan informations- och trygghetspunkter öppnas upp om det blir en kris. Där kan man få information, värme, dricksvatten och mat. Man kan också sova över och låna eluttag. På informations- och trygghetspunkterna jobbar frivilliga och kommunens personal. På kommunens hemsida (Trelleborg.se) kan du se vart samtliga informations- och trygghetspunkter ligger.

    Ladda el-prylarna i förväg

    Om du hört att det ska bli oväder, passa på att i förväg ladda allt som går. En powerbank eller annat extrabatteri till mobilen kan vara bra att ha.

    Hjälp varandra!

    Håll kontakt med grannar och anhöriga, hör efter om de behöver hjälp.

    En kort film från MSB om smarta tips kring kommunikation under hemberedskap

    https://www.youtube.com/watch?v=uNvLUnzzIAc

    Checklista kommunikation

    Vid en allvarlig händelse behöver du kunna ta emot viktig information från myndigheterna, framförallt via Sveriges Radio P4. Du behöver också kunna följa mediernas rapportering, ha kontakt med anhöriga och vänner och i akuta fall kunna nå räddningstjänst, sjukvård eller polis.

    • Radio som drivs med batteri, solceller eller vev
    • Bilradio
    • Papperslista med viktiga telefonnummer
    • Extrabatteri/power bank till bland annat mobiltelefon
    • Laddare till mobiltelefonen att använda i bilen

    Lär dig mer om hemberedskap på https://www.dinsakerhet.se/

  • Tre personer sitter runt ett bord. I förgrunden ser man ryggen på en person som är iklädd en väst i blått och gult med texten FRG.

    FRG – Frivilliga Resursgruppen

    Frivilliga Resursgruppen (FRG) samlar frivilliga försvarsorganisationers kompetenser på lokal nivå.

    FRG finns till hands för kommunen när de ordinarie resurserna behöver förstärkas i utsatta lägen som under en kris. FRG är bland annat en stor resurs när det kommer till kommunens informations- och trygghetspunkter.

    Så kan du som aktör få stöd

    FRG är ett avtalsbaserat koncept. Det regleras inte i någon lag eller förordning och varje kommun avgör själv om den vill inrätta FRG.

    De kan till exempel hjälpa till med

    • Utrymning
    • Informationsspridning
    • Samverkan och ledning
    • Praktiska uppgifter, till exempel hantering av nödvatten och reservkraft
    • Första hjälpen och medmänskligt stöd till drabbade

    Engagera dig i Frivilliga Resursgruppen

    Frivilliga resursgruppen (FRG) finns i många av landets kommuner (i juni 2020 fanns FRG etablerade i 155 kommuner). Det spelar ingen roll om du är börsmäklare eller arbetar i butik, har du en passion för att vårt samhälle ska fungera även vid en kris kan du vara med i FRG.

    Förutom bränder kan det handla om översvämningar, föroreningar i dricksvattnet på orten, långvariga elavbrott eller att något annat krisläge inträffar. Det kan handla om att hjälpa till med information, evakuering, administration och andra praktiska arbetsuppgifter.

    FRG i din kommun

    När du blir medlem i FRG måste du gå en grundutbildning som omfattar 36 timmar. I den utbildas du i första hjälpen, hjärt- och lungräddning, att möta människor i kris, att organisera spontanfrivilliga samt i förebyggande brandskyddskunskap.

    Efter genomförd utbildning skrivs oftast avtal mellan dig och kommunen. Detta kan dock variera mellan kommunerna.

    MSB bekostar den lokala FRG-grundutbildningen genom uppdragsmedel till Sveriges Civilförsvarsförbund.

    Om du vill bli en del av din kommuns FRG eller bara få mer information kan du besöka följande länk:

    FRG Vellinge

    https://vellinge.se/kommun-och-politik/trygghet-och-sakerhet/krisberedskap/frivilliga-resursgruppen-frg/

    FRG Skurup

    https://www.ystad.se/kommun–politik/trygghet-och-sakerhet/frivilliga-resursgrupper/

    FRG Trelleborg

    https://www.trelleborg.se/omsorg-och-hjalp/trygg-saker/krisberedskap/frivilliga-resursgruppen-frg/

    Svenska Lottakåren

    Svenska Lottakåren engagerar och utbildar kvinnor för att ta en aktiv roll i händelse av en kris eller störning i samhället. Lottakåren är en ideell, allmännyttig och partipolitiskt obunden frivillig försvarsorganisation som ger kvinnor konkreta möjligheter att engagera sig i frågor som rör samhällets säkerhet, både nationellt och internationellt.

    Deras medlemmar ges genom utbildning möjlighet att verka för ett säkrare och tryggare samhälle genom förebyggande arbete i fred och för att göra en insats i samhället under en kris eller i krig. Deras utbildade och övade medlemmar är frivilliga som bidrar till totalförsvarets beredskap.

    Militära insatser

    Svenska Lottakåren utbildar kvinnor inom flera olika militära kompetenser med placering i Försvarsmakten. Du kan exempelvis hitta medlemmar som stabsassistenter, underrättelseassistenter och fältkockar. Svenska Lottakåren har även ett eget gediget instruktörsprogram.

    Krisberedskap

    Samhällets civila krisberedskap är också ett stort område för Lottakåren. De har länge haft omfattande utbildningar i krishantering, säkerhetspolitik och ledarskap. Med de militära kompetenserna är omställningen till fredstida kriser inte stor. De samarbetar till exempel med Jordbruksverket och Strålsäkerhetsmyndigheten. På uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utbildar de allmänheten i krisberedskap.

    När det oväntade händer

    I Sverige firar vi i år 100 år som demokrati. Samtidigt ser vi hur flera stater runt om i världen och i vårt närområde har kommit att inskränka medborgares rättigheter. Vad hotar demokratin i Sverige och hur kan vi som enskilda individer hjälpa till med att stärka och upprätthålla den?

    På uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap genomför Svenska Lottakåren ”När det oväntade händer”, en kostnadsfri workshop där du lär dig om hur vi som individer kan vara med och bidra till att stärka vår egen beredskap inför oväntade händelser, från elavbrott, naturkatastrofer och till när vår frihet och rättigheter hotas. Tillsammans utforskar vi hur vi kan ha krisberedskap för alla sorters kriser och dessutom förebygga dem.

    Under kursen får du kunskap om vad en samhällskris är, vilket ansvar du har när samhället drabbas av en kris, vart du hittar pålitlig information och hur du med enkla medel kan förbereda dig för oväntade händelser. Vidare kommer du tillsammans med andra få utforska frågor om vad demokrati är och vad vi som enskilda individer kan göra för att stärka den.

    Vem kan delta?

    Alla är välkomna att delta men vi uppmuntrar och riktar oss särskilt till dig som är 18-25 år. Inga förkunskaper krävs. Du behöver inte vara medlem i Svenska Lottakåren.

    Anmäl dig nu!

    Välj det tillfälle som passar dig bäst. Utbildningen genomförs under 2 timmar via Zoom.

    https://www.svenskalottakaren.se/utbildningar/ndoh

  • Flicka vid bord och krisradioKrisberedskapsveckan är en årlig informationskampanj som ska öka människors motståndskraft inför samhällskriser och ytterst krig.
    Tiden med covid-19 har gjort det tydligt för många hur det känns när vardagen vänds upp och ner och gett en ökad insikt om att vi vanligtvis tar mycket för givet. Under pandemin har påtagligt fler människor än vanligt agerat ansvarsfullt genom vardagsgärningar, som att handla åt en granne. Ett robust och enkelt sätt att bygga motståndskraft som Krisberedskapsveckan vill främja. Var och en behöver fortsätta att ta ansvar i vardagen för vår egenberedskap. Vi behöver också engagera oss lokalt så att vi kan bidra aktivt även i nästa kris.

    Årets tema under krisberedskapsveckan är demokrati

    I år firar Sverige 100 år av demokrati, vilket uppmärksammas på olika sätt hela året, även under Krisberedskapsveckan. Vår tolkning av demokratitemat är att Sveriges motståndskraft börjar med varje människas eget engagemang i det lilla. Kampanjen uppmärksammar också våra skyddsvärden, exempelvis Sveriges frihet och självständighet, och hur var och en av oss kan bevara värdena genom våra vardagshandlingar. Arbetet med Sveriges beredskap handlar ytterst om att vi ska få fortsätta leva i ett öppet och demokratiskt land.

    Krisberedskapsveckans grundläggande idé

    Det finns tre återkommande mål med Krisberedskapsveckan:

    •  Att fler privatpersoner reflekterar över hur de kan lösa vardagen vid kris och krig
    •  Att fler privatpersoner skaffar sig en egenberedskap
    •  Att den lokala riskkommunikationen utvecklas.

    Krisberedskapsveckan fortsätter alltså att signalera huvudbudskapet att varje människa är en viktig resurs i vårt lands samlade förmåga att möta olika hot.

  • Informationsfilmer från MSB

    Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har tagit fram en filmserie ”Rädd eller beredd?” som en uppföljning till broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”.
    Filmserien fördjupar innehållet i broschyren, resonerar utifrån ett mänskligt förhållningssätt och ställer frågor kring vad som kan hota oss, hur vi själva kan bidra vid en allvarlig händelse och vad det egentligen är som vi vill försvara och skydda. I tre avsnitt får vi följa Christoffer från Torsby som bestämmer sig för att ta reda på hur Sveriges beredskap fungerar och om han själv har någon roll i den. I jakten på svar möter Christoffer en frivillig motorcyklist, en psykolog, IT-experter och journalister. Hans beredskapsresa börjar med en gårdsstädning och slutar på en konstutställning.

    Textad på svenska

    Avsnitt 1: https://youtu.be/1X2K2eElHMo
    Avsnitt 2: https://youtu.be/pYnXaCAn4TA
    Avsnitt 3: https://youtu.be/gi6qf8M035I

    Teckenspråkstolkad

    Avsnitt 1: https://youtu.be/0AKl0z3ls5U
    Avsnitt 2: https://youtu.be/cvkP3ow4CMM
    Avsnitt 3: https://youtu.be/0ngm1z7fA1U

    Syntolkad

    Avsnitt 1: https://www.youtube.com/watch?v=RSFLIXJjb7w
    Avsnitt 2: https://www.youtube.com/watch?v=KkQxa_2tLxs
    Avsnitt 3: https://www.youtube.com/watch?v=z1d8XFw83-s

Kommunledningsförvaltningen