Mål 8 Giftfri livsmiljö

Att med hjälp av nya tekniska lösningar minimera tillförseln av miljögifter och andra farliga ämnen till miljön innebär en stor utmaning som kräver samverkan mellan flera olika aktörer i samhället.

Mål 8: Tillförsel av miljögifter och andra farliga ämnen till mark, ytvatten, grundvatten, hav och luft ska minimeras, främst med hjälp av nya tekniska lösningar.

Östersjön är ett sällsynt känsligt hav som får ta emot hundratals större föroreningsmängder i förhållande till världshaven. Halterna av tidigare uppmärksammande organiska miljögifter har minskat, men samtidigt ökar förekomsten av ämnen som vi har sämre kunskap om. Nedbrytningen går relativt långsamt och vattnets omsättningstid är lång.

Många utsläpp av metaller och organiska miljögifter når till slut havet. Detta är olyckligt med tanke på att många vattenlevande organismer är särskilt känsliga för miljögifter. Mätningar har gjorts i Trelleborg och i angränsande delar av Östersjön. Vid mätningar i blåmusslor har man funnit zink, kadmium och bly.

Spridning av mikroplaster

Mikroplaster från plaster och annat mikroskräp har hunnit bli ett stort problem för nedskräpningen i världshaven. Även i Östersjön har man konstaterat förekomsten av mikroskräp i form av mikroplastbitar, partiklar från förbränning, klädesfibrer, båtbottenspartiklar, cigarettfimpar mm. IVL har studerat hela Skånekusten, bland annat utanför Trelleborgs hamn. Mikroplasternas spridningsvägar är förutom via ytvatten även via spillvattennätet till reningsverken ut till havet och slammet som sprids på åkrarna.

Handlingsplan för att minska spridningen av mikroplaster i Trelleborgs kommun antogs i september 2019 i kommunfullmäktige, och gav mandat till de kommunala nämnderna/förvaltningarna och bolagen att arbeta med frågeställningen och åtgärder för att minska spridningen av mikroplaster i Trelleborgs kommun. Handlingsplanen består av flera olika delprojekt, bland annat för konstgräsplaner, nedskräpning och båtbottenfärger.

Spridning av bekämpningsmedel

De kemiska växtskyddsmedlen har bidragit till större skördar och ökad odlingssäkerhet världen över. Det stora genombrottet för konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel i jordbruket på 1950-talet förändrade ytterligare förutsättningarna för djur och växter i odlingslandskapet. Konstgödning av betesmarker för ökad produktion har på många håll utarmat den biologiska mångfalden. Kemiska bekämpningsmedel sprids också vidare från åkrarna till vattendrag och sjöar, där många arter är mycket känsliga för kemiska föroreningar.

Kemiskt växtskydd är fortfarande viktigt inom jordbruket. Med nuvarande kunskap är det inte möjligt att helt komma bort från kemikalier inom växtodlingen om samma avkastning ska uppnås, eller att åstadkomma teknik som helt förhindrar spridning och effekter i miljön av de medel som används. I ett längre perspektiv strävar dock samhället mot genomgripande förändringar för att komma bort från det kemikalieberoende som livsmedelsproduktionen nu vilar på. Detta förutsätter insatser för att utveckla och implementera alternativ till kemisk bekämpning.

Användningen av växtskyddsmedel i Sverige är liten jämfört med många andra länder. Men i Skåne används över hälften av den totala mängd växtskyddsmedel som används i Sverige! Bekämpningsmedlen måste minimeras eftersom de läcker till mark, ytvatten, grundvatten, hav och luft. Det är viktigt för försörjningen av både livsmedel och dricksvatten. En kompletterande vägledning för ansökan om spridning av bekämpningsmedel ska tas fram för mark och vägar som kommunen äger, förvaltar och utarrenderar.

Markundersökningar vid exploatering

Inom kommunen finns ett hundratals platser där tidigare verksamheter kan ha bidragit med markföroreningar. Det har också framkommit i markundersökningar att det kan förekomma föroreningar också i områden som man tidigare inte misstänkt.

Kommunen bör ta sitt ansvar för den mark som man förvaltar och det är lämpligt att man i samband med marköverlåtelser och värderingar av marken också gör en undersökning av eventuella risker av markens kvalitet för människors hälsa och miljön.

Provtagning av läkemedel i avloppsvatten

Det är när vi människor tar mediciner som läkemedel förs ut i miljön, via urin och fekalier.

Konventionella kommunala avloppsreningsverk är inte anpassade för att bryta ned rester av läkemedel. Till viss del reduceras ändå läkemedelsrester med traditionell avloppsreningsteknik, främst genom biologisk nedbrytning och absorption till slammet. Men läkemedelsrester passerar i hög utsträckning opåverkade genom avloppsreningsverken och når vattendragen och havet.

Genom att öka provtagning av läkemedel i avloppsvatten kan kunskapen öka om flödet av läkemedel i det VA-tekniska kretsloppet i Trelleborgs kommun. Resultaten kan öka förståelsen för hur läkemedel påverkas av reningsprocesserna i Trelleborgs och Smygehamns avloppsreningsverk samt ge underlag för att kunna göra jämförelser av läkemedelshalterna i Trelleborgs kommun med övriga kommuner i Sverige. Provtagning av läkemedel ska införas i inkommande och utgående avloppsvatten vid Trelleborgs samt Smygehamns avloppsreningsverk.

Spårning av utsläppskällor

Det är viktigt att minska mängden farliga ämnen som används i samhället och förhindra att oönskade ämnen når våra kretslopp för vatten och näringsämnen. Farliga ämnen från hushåll och verksamheter ska inte tillföras avloppssystemet, varken till spill- eller dagvattnet. Provtagning uppströms, innan vattnet kommer till kommunens reningsanläggningar, är en strategi för att spåra källor till oönskade ämnen. I andra fall är det kontroll av anslutna verksamheter och industrier, vilka måste kunna redovisa att de uppfyller kommunens kvalitetskrav.

Oönskade ämnen som tillförs avloppet både via privatpersoner och verksamheter är till exempel ämnen som kan orsaka skada på den allmänna VA-anläggningen eller personal, ämnen som inte är behandlingsbara i avloppsreningsverket, ämnen som kan störa reningsprocesserna eller medför olägenhet för människa och/eller miljö i utgående vatten eller avloppsslam.

Farliga ämnen i vatten

Dagvatten från tätbebyggelse klassas formellt enligt Miljöbalken som avloppsvatten. Avloppsvatten får inte heller enligt Miljöbalken släppas ut utan rening om det uppenbarligen inte behövs.

Kommunen har redan påbörjat arbete kring dagvattenhanteringen och genomfört en del mätningar och har tagit fram en policy för hantering av dagvattenhantering.

Omhändertagande av tång

Trelleborgs kommun har som mål att förbättra badkvalitén på stränderna samt att minska lukt- och miljöproblem från ruttnande tång. Hur man skulle kunna använda marint växtmaterial som spolas upp på kommunens stränder eller ligger i vattenbrynet undersöks i olika projekt.

Med innovativa tekniska lösningar för omhändertagande och bortforsling av en delmängd av det uppspolade växtmaterialet minskas övergödningen, mängden miljögifter och utsläpp av växthusgaser till hav och atmosfär. En renare kuststräcka är också mer attraktivt för boende och besökare.

I projektet ”Rest till bäst”, som pågår till hösten 2023, är syftet är att producera ett högkvalitativt biokol med mycket låga halter av föroreningar och hög inbindning av växthusgaser. Trelleborg kommer att fortsätta arbetet med ett starkt fokus på rensning och torkning av insamlad tång för kostnadseffektiv produktion av biokol.

”Greater Bio” är ett Interreg ÖKS-projekt, som pågår till hösten 2022, där svenska och danska aktörer samverkar för att undersöka hur potentialen i biomassa som finns tillgängliga i Öresundsregionen bäst kan utnyttjas.