Mål 1 God bebyggd miljö

Inriktningen God bebyggd miljö berör många och är mycket omfattande i sitt innehåll. Det första lokala målet innefattar själva bebyggelsen – med inomhusmiljö, infrastruktur och resurshushållning. Olika verktyg behövs för att nå målet.

Mål 1: Kommunen ska utvecklas med en god bebyggelsestruktur och infrastruktur, hushållning med energi och naturresurser och med förutsättningar för en långsiktigt god livskvalitet i vardagsmiljön.

Förtätning mest hållbart

Förtätning är ett viktigt verktyg för att uppnå en god bebyggelsestruktur. Det innebär att nya hus byggs inom befintlig bebyggelse. Ekonomiska, miljömässiga och sociala fördelar vinns eftersom ortens stadskvaliteter ökar, butiker och service kommer närmare och blir mer tillgängliga för invånare och besökare.

Förtätning ger även förutsättningar att planera för och skapa attraktiva miljöer som erbjuder hög livskvalitet där människan sätts i centrum. Förtätning leder i princip alltid till ett bättre utnyttjande av befintlig infrastruktur, jämfört med om exploateringen sprids ut över tidigare obebyggda områden. Att hushålla med den skånska högvärdiga jordbruksmarken är ett av de tyngsta argumenten vid planering av ny bebyggelse och infrastruktur enligt principen med förtätning.

Innovativa tekniklösningar

Inom Kuststad 2025 ska innovativa miljötekniska lösningar kunna provas. Hamnens flytt österut frigör stora attraktiva områden där Trelleborgs kommun planerar för nya havsnära stadsdelar. Här och i intilliggande industriområde i väster planerar kommunen bostäder med olika upplåtelseformer, lokaler för service, verksamheter och upplevelser. Centrala staden knyts direkt till havet då mer än fem kilometer kajkant görs tillgänglig för allmänheten. Hela hamnområdet kommer också att höjas upp för att utgöra ett skydd mot havsnivåhöjningar, både för den nya bebyggelsen och för den befintliga staden norr om.

Trelleborgshem AB bidrar också till miljömålsprogrammet med olika innovativa tekniklösningar:

UWS, ett underjordiskt avfallssystem med behållare under jord.
IMD (individuell mätning och debitering), en teknik som innebär att el/kall- och varmvatten mäts separat per lägenhet och kostnaden debiteras lägenhetsinnehavaren.
Paneler med solceller som konverterar solenergi till el.
Laddstolpar som erbjuds hyresgästernas olika slags eldrivna bilar.

Markanvisning

Kommunen behöver ställa krav på kontroll och dokumentation av byggmaterial i samband med markanvisning och vid överenskommelse om exploatering. Kommunen har en antagen riktlinje för kommunal markanvisning som är under pågående revidering. Ur riktlinjer för markanvisning framgår att kommunens hållbarhetspolicy ska efterföljas i markanvisningar samt att byggaktörer ska arbeta för ställda krav på miljömässig hållbarhet. Kommunens val av exploatör sker i första hand genom anbudsförfarande där olika kriterier vägs in i bedömning av anbud.

Miljöcertifiering av byggprojekt

Vid egen nyproduktion strävar Trelleborgs kommun efter att uppfylla kraven enligt miljöcertifieringen Miljöbyggnad Silver. Byggnader som hittills uppförts enligt denna strävan är Gertrudsgårdens tillbyggnad, Väståkraskolans tillbyggnad, Hälsohuset, Västervångskolan, Trygghetens Hus samt tillbyggnader för truppgymnastik i Smygehamn och omklädningsrum i Söderslättshallen.

Användningen av bygg- och anläggningsvaror som innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen behöver minska i inomhusmiljön. Trelleborgs kommun ska i sitt miljöarbete aktivt arbeta med att minska bygg- och fastighetssektorns miljö- och hälsopåverkan, och i sin roll som byggherre, fastighetsägare och hyresgäst ställa miljökrav vid upphandling av byggprojekt, renoveringar, tillbyggnad, underhåll, hyra av lokal och inredningar.

Säkra byggnader

Inomhusmiljön har stor betydelse för människors hälsa, vi tillbringar cirka 90 procent av våra liv inomhus på förskolor, skolor, fritidsverksamheter, bostäder och arbetsplatser.

Arbetet med att förbättra kommuninvånarnas inomhusmiljö i bostäder och offentliga lokaler behöver fortsätta kontinuerligt. Det är viktigt att säkerställa bra ventilation och inomhustemperatur samt förebygga fuktskador, kemiska ämnen i byggnadsmaterialet, buller, radon och legionella i befintliga fastigheter och i ny- och ombyggnation.

System vid värmebölja

Alla påverkas av värmeböljor men vissa grupper är mer känsliga: Äldre personer, sängliggande, handikappade, spädbarn och sjuka som har svårt att röra sig, med flera, behöver hjälp för att åstadkomma svalka.

Värmeböljor med extremt höga temperatur kommer med ett förändrat klimat att bli allt vanligare. System för att åstadkomma svalka för sårbara grupper och övriga som vistas inomhus och utomhus i stadens miljöer behöver upprättas. Som ett första steg samarbetar Trelleborgs kommun med Lerums kommun och forskare på RISE för att hitta användbara strategier.

Åtgärda klagomål

Under 2020 inkom uppskattningsvis högst ett 50-tal ärenden som framförde klagomål på inomhusmiljön. En dryg tredjedel, ett 15-tal, av dessa ärenden var befogade och/eller ledde till åtgärdsföreläggande. De tre vanligaste orsakerna till att man framförde klagomål på inomhusmiljön, det var bullerstörningar inomhus, fukt och mögel eller lukt från fukt och mögel samt dålig ventilation.

Eventuellt ledde corona-pandemin till att människor vistades mera i hemmen och klagomålen ökade något till följd av detta. Vissa klagomål är också säsongsbetonade – fukt och mögel är oftare ett problem under vintertid medan bullerstörningar ökar på sommaren, då främst buller från trafik och från grannar.

Vattenhushållning

Vatten är avloppsreningsverkens största resurs, men den tillvaratas inte i dag utan släpps efter rening ut i naturen. Samtidigt används dricksvatten av hög kvalitet även där det inte krävs så hög kvalitet. Återvinning av avloppsvatten kan spela en nyckelroll för att lösa problem med vattenbrist.

Utredningar och åtgärder för vattenbesparing vid avloppsreningsverket i Trelleborg har vidtagits under 2020. Detta har resulterat i en minskning av vattenanvändningen med 50 m3/dag. Det finns utrymme att minska användningen av dricksvatten i avloppsreningsverken genom att återanvända utgående avloppsvatten för interna processer. Spolvattenkiosk är ett exempel på teknisk lösning.

Gemensam kretsloppsplan

Trelleborg har tillsammans med nio ägarkommuner i SYSAV-regionen tagit fram en gemensam kretsloppsplan. Kommunerna vill arbeta tillsammans för att förändra synen på avfall, där fokus förflyttas från avfallsperspektiv till ett perspektiv där resurserna, i form av material och produkter, ska cirkulera i ett kretslopp och där resurserna används på ett medvetet sätt.

Kretsloppsplanen riktar sig till alla som bor eller är verksamma i de tio kommunerna, kommunala verksamheter, kommunens invånare, företag och organisationer. Planen har tre mål som berör offentlig upphandling, tillsyn, fysisk planering, bygg, hållbar konsumtion, matavfall och matsvinn, återbruk, grovavfall, källsortering och nedskräpning. Målet för arbetet är att förebygga och minska avfall genom en effektivare resursanvändning och ett minskat inflöde av material och produkter.