Mat och måltider i kommunala förskolor och skolor

Måltidsmiljön, såväl inne som ute, ska bidra till måltidsglädje och utformas så att barn och elever tycker det är trevligt att äta. Det ska finnas ett positivt och respektfullt bemötande och barn och elever ska ges tillräckligt med tid för att äta.

Trelleborgs kommun ska arbeta med mat och måltider på ett sätt som bidrar till hållbar utveckling och med ett kostnadseffektivt förhållningssätt. Livsmedel som vi upphandlar skall innehålla så liten mängd antibiotika och växtgifter som är möjligt. Trelleborgs skolor ska arbeta på ett sätt som gör att matsvinnet blir så litet som möjligt. Avfall ska källsorteras. Inom förskola och skola ska intaget av vegetabilier främjas. Livsmedel som har en så liten miljöpåverkan som möjligt ska prioriteras och vi ska laga måltider som är säsongsanpassade.

Mat och måltider inom förskola, skola och fritidshem ska uppmuntras som ett pedagogiskt verktyg för att väcka barn och elevers nyfikenhet kring mat och smaker. Mat och måltider kan också bidra som kulturbärare och våra måltider ska vara en blandning av traditionell och modern mat. En pedagogisk måltid ger tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn. Den pedagogiska måltiden ska bidra till en positiv måltidsupplevelse och matglädje.

Måltiderna i Trelleborgs kommun är sedan 2020 uppdelade mellan förskola, skola och gymnasiet samt äldreomsorgen. Kommungemensamt har kommunens personal under våren 2021 påbörjat ett arbete med att klimatberäkna recept som läggs in i vårt kostdatasystem Matilda. Detta är ett steg i arbetet att medvetandegöra matgästen om hur olika livsmedelsval påverkar klimatet. Detta sker genom att kökschefer och nyckelpersoner utbildas stegvis och genom ett gott samarbete med kommunens klimat- och hållbarhetstrateger omvandlas recepten, skillnaderna mellan olika livsmedelsval till pedagogiska förklaringsmodeller som kan visas exempelvis i elevernas matsalsmiljöer.

Det systematiska arbetet pågår samtidigt genom självskattningar inom flera olika kvalitetsaspekter via verktyget SkolmatsSverige för grundskolan. Där skattas näringsinnehåll, utbud, måltidsmiljö men också miljöarbetet i våra skolkök. Våren 2021 görs denna miljöenkät för första gången och varje kök får då ett nuläge som analyseras och åtgärdsplaner skrivs för hur varje kök ska utvecklas sitt miljöarbete, något som sker både i köken men också vi samarbete med eleverna via måltidsråd.

Färsformare för klimatet

En del i det systematiska arbetet för att minska klimatpåverkan är också arbetet med att prova nya växtbaserade proteiner, vilka lanseras i en strid ström. För att öka möjligheterna till icke animaliska proteiner har de större tillagningsköken fått färsformare och lärande pågår.

Matsvinn mäts i ett digitalt system och skolorna har klimatveckor där vi årligen får ett extra stort fokus på frågorna.

Skolmåltider som lagas nära matgästen är ett mål. För att nå detta finns ett systematiskt arbete med att avveckla mottagningskök också som ett led i att minska transporterna. Under förra året infördes också samordnad varudistribution som startade just med livsmedel. Transporterna minskar både genom samordningen, men också genom att mindre enheter endast får en varuleverans per vecka. Utifrån utvärderingar kommer detta att utvecklas vidare.