Mål 5 Natur och landsbygd

Trots den begränsade naturarealen har Trelleborgs kommun en relativt rik biologisk mångfald. Inom kommunen finns många olika naturtyper som till exempel ädellövskog, betesmarker, sandstränder, strandängar, rikkärr och torra sandbiotoper. Alla olika naturtyper har sin typiska flora och fauna.

Mål 5: Den biologiska mångfalden ska vara rik och långsiktigt livskraftig.

I odlingslandskapet finns små, men för den biologiska mångfalden mycket viktiga, naturområden. Dessa områden benämns småbiotoper och kan bestå av åkerholmar, småvatten, brukningsvägar, öppna diken, stenmurar, alléer och gamla grova träd. De är biotopskyddade och får inte tas bort eller förstöras.

För att kunna trivas i det homogena, öppna jordbrukslandskapet behöver de vilda djuren den variation och det skydd som småbiotoper som åkerholmar, stenmurar, rösen, dikesrenar, betesmarker och ängar utgör – sådana det fanns gott om i det gamla jordbrukslandskapet. Rationaliseringen och mekaniseringen av jordbruket har lett till att småbiotoper på många platser i odlingslandskapet har försvunnit. Förutsättningarna för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska värden har på så vis avsevärt försämrats.

Omvandling till ängsmark

Ängsmarkerna är försvinnande få i dagens jordbrukslandskap. I den senaste inventeringen noterades 7 000 hektar värdefull ängsmark i landet. Detta kan jämföras med en uppskattad areal av ängsmark på 1,5 miljoner hektar i slutet av 1800-talet.

I Trelleborgs kommun har på några ställen ängsfröer såtts in med målet att sköta dem som ängar framöver. Diskussion om hur alla tätortsnära gräsytor ska skötas pågår. Målet är en mer differentierad skötsel där högt gräs med blommande örter ska tillåtas på utvalda platser och där ersätta kortklippta gräsytor. Detta kräver att allmänheten informeras för att förstå varför samt eventuellt att nya redskap för skötsel av ängsytor köps in.

Stöd till markägare

Information till markägare som vill restaurera, förbättra och sammanlänka biotoper behöver göras mer lättillgänglig och spridas för att sondera om det finns något intresse för åtgärder på egen mark. Förslag på gemensamma aktiviteter mellan kommunen, markägare och vägföreningar kan tas fram. Nya projektmedel inom till exempel LONA kan sökas.

Skydd av natur

Trelleborgs kommun har ett ganska stort utbud av olika naturmiljöer men områdena är små och oftast belägna långt ifrån varandra. Det är just avstånden och litenheten på ytorna som i sig utgör ett hot mot biologisk mångfald och risk för utarmning är påtaglig. Kommunens naturmiljöer behöver utvecklas, förstoras och skyddas.

Hotade arter

En del växt- och djurarter har inte riktigt klarat av de stora förändringarna av naturen som skett i människans närhet. Många av dessa växter och djur är även knutna till miljöer skapade av människor såsom ängs- och slåttermarker eller varsamt skogsbruk. De nya, mer effektiva industrilika metoder som används idag, skapar svårigheter för biologisk mångfald. Sönderdelningen av landskapet är även ett stort hot.

Bin, svalor och nejlikor

I Trelleborgs kommun finns ett större antal rödlistade växt- och djurarter till exempel flodsandbi, praktnejlika, backsvala, klotullört och sexfläckad bastardsvärmare. En uppdaterad kontroll behövs över vilka rödlistade arter som finns inom kommunen, var de finns och vilka krav de ställer på sin livsmiljö för en bestående och gynnsam utveckling.

Ett åtgärdsprogram för en hotad art är ett vägledande dokument, som fastställs av Naturvårdsverket eller Havs- och vattenmyndigheten. Programmen tas fram i samverkan med andra myndigheter och aktörer, exempelvis ArtData-banken vid Sveriges Lantbruksuniversitet som har en viktig roll med sin kunskap om hotade arter.

2016 gjordes en sammanställning över de åtgärdsprogram som berör Trelleborgs kommuns växt- och djurliv, detta för att aktivt och fortlöpande kunna ta ansvar för de värdefulla arterna som skapar en viktig del av kommunens biologiska mångfald.

Naturpedagogik

Barn och unga har idag inte samma möjlighet som tidigare generationer att på egen hand upptäcka sin närmiljö samtidigt som de spenderar mycket tid på förskolor och skolor. Utemiljön på förskola och skola och utformningen av utemiljön i närheten av förskolor och skolor är därför viktigare än någonsin för barnens utveckling, koncentration och inlärningsförmåga.

Närnaturens kvalitet och tillgänglighet är avgörande för hur mycket den kommer att användas av lärare och elever. Naturen i sig har ett stort värde som pedagogisk resurs för eleverna och den kan vara en plats där förståelsen för natur och miljö utvecklas. Skolvägens utformning med träd och blommor i kanterna ger en positiv inramning på vägen till och från skolan. Naturvetenskapliga ämnen men även andra som praktiseras med naturpedagogik utomhus ger en bra grund med ökad förståelse och ökat intresse.

Tidigare samarbeten mellan kommunens biologer och skolans pedagoger på olika stadier, med fokus på utbildning om närnaturen i närnaturen, har fallit väl ut och varit mycket uppskattade av de lärare och elever som haft möjlighet att delta. För närvarande pågår ”Skolbäcken” vid Ståstorpsån. Här kan pedagoger och elever följa med biologer ut och undersöka ån och våtmarker samt få göra förbättringsåtgärder för exempelvis fisk.

Invasiva arter

Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald i världen idag. De konkurrerar ut inhemska arter, försämrar ekosystemens funktion och kostar dessutom årligen enorma summor i bekämpningsåtgärder, minskad produktion och förstörd egendom. Om en växt blir invasiv eller ej beror mycket på var i landet den växer. Det är framför allt klimat och jordmån som påverkar hur framgångsrik en växt blir.

Kommunen har en viktig uppgift i att underlätta för invånarna att göra rätt så att spridning förhindras via växtavfall från trädgårdar och hushåll. I den utsträckning som kommunen har avfallsansvar bör avfallshanteringen planeras för en säker hantering av växt- och jordavfall med invasivt växtmaterial.

Exempel på invasiva arter som förekommer i Trelleborgs kommun är parkslide, vresros, jätteloka, jättebalsamin och havtorn.

Strategi för växtlighet

Stadens parker och närnatur behöver ständigt ses över för att anpassas till nya förhållanden. De gamla träden måste ibland tas bort då de kan utgöra en fara när de släpper grenar eller blåser omkull. Buskage tas bort i en önskan att öka tryggheten. Förtätning av staden sker ofta på bekostnad av att grönytorna minskas. De gröna miljöerna behöver värnas för att möta att fler bor i staden utan egen trädgård. De gröna miljöerna behöver också ses över så att den biologiska mångfalden gynnas samtidigt som människorna trivs.

En strategi för träd och växtlighet behöver tas fram i bred samverkan inom kommunen och med de kommunala bolagen. Detta bör göras för att säkerställa återväxten så att våra sköna lummiga miljöer består och utvecklas. Så att vi människor även fortsättningsvis kan njuta av de ekosystemtjänster de gröna miljöerna skapar i stadens annars hårdgjorda miljöer. Strategin kan också användas för att sammanlänka grönytor och skapa gröna stråk i staden.