Informationssäkerhet och informationspåverkan

• Oftast sker det via oskyldiga mejl, sms eller telefonsamtal
• Någon vill få dig att klicka på en länk eller lämna ut känslig information såsom lösenord eller kontouppgifter för att ta del av något erbjudande.
• De spelar på dina känslor och vill få dig att inte tänka utan agera snabbt och släppa din vaksamhet.
• Var misstänksam på attraktivt tidsbegränsat erbjudande eller en stor nyhet

Tänk på att vara försiktig!

• Undvik att klicka på länkar, sök upp länken via betrodda källor.
• Är du osäker kontakta avsändaren innan du laddar ner bilagor eller program.
• Se till att ha ett antivirusprogram installerat.
• Ta för vana att logga ut från webbsidor när du är klar.

• Granska mejlet noga innan du öppnar en bifogad fil eller klickar på en länk. Är meddelandet förväntat? Brukar avsändaren uttrycka sig på det här sättet?
• Var vaksam och klicka inte om meddelandet innehåller uppmaningar att till exempel lämna ifrån dig kort- eller kontonummer eller lösenord, ber dig ladda ner bilagor eller programvara eller uppmanar dig att agera snabbt.
• Om du fattar misstankar bör du verifiera avsändaren via andra kanaler än de som anges i utskicket eller avstå från att öppna/klicka. Om du är anställd i en organisation ska du kontakta din it-funktion.

Checklista när du säkerhetskopierar

• Ha en säkerhetskopia i form av exempelvis USB-minne, extern hårddisk, databas eller molntjänst.
• Säkerhetskopiera ofta och med jämna mellanrum. Har du endast en säkerhetskopia från några dagar tillbaka, riskerar du att även denna blivit smittad av eventuellt virus.
• Testa din säkerhetskopia i förväg, så du vet hur du ska göra om du behöver återställa information.
• Koppla ur din säkerhetskopia från din dator mellan kopieringarna. Annars kan även den utsättas för virus eller annan skadlig kod.

För att skydda din information är det viktigt att ha starka lösenord. Särskilt viktigt är det att ha ett starkt lösenord till dina viktigaste tjänster.

Starka lösenord kan skapas på många sätt. Här är några tips:

• Ju längre desto säkrare, rekommenderat är 12 men fler och både numeriska, versaler, gemena och specialtecken minskar risken för att någon ska knäcka lösenordet.
• Lösenordsfras: Du kan bilda lösenordet genom att exempelvis kombinera första bokstaven i varje ord i en mening, fras eller sångtext.
• Svenska tecken (å,ä,ö) kan skapa problem om du använder ett icke svenskt tangentbord.
• Undvik ord som kan kopplas till dig som person
• Undvik vanliga ord såsom ”Fotboll”, ”Anna”, ”Sommar”

• Lämna aldrig ut dina lösenord.
• Använd unika lösenord för olika tjänster, framför allt dina viktigaste tjänster.
• Använd långa lösenord, gärna en lösenordsfras som är lätt att minnas.
• Använd lösenordshanterare.
• Aktivera flerfaktorinloggning där det går.

Var vaksam på information, bilder eller annat som upprör, skrämmer och skapar starka känslor. Det är vanligt att främmande makt arbetar för att påverka dig, och gör det precis så – genom att spela på dina känslor.

Den som vill skapa och sprida desinformation, vilseledande information och propaganda för att påverka kan göra det på många olika sätt. Ofta används flera metoder samtidigt för att uppnå en större effekt.

Ett vanligt sätt är att skapa berättelser, så kallade narrativ, som kan vara helt falska eller bara delvis sanna, men vinklade och tagna ur sitt sammanhang för att vilseleda, polarisera och splittra.

Ett annat vanligt sätt är att rikta in sig på särskilda grupper av människor, så kallad målgruppsanpassning. Här ser den som vill oss illa, så kallade hotaktörer, till att skräddarsy informationen för en viss grupp och arbetar sedan metodiskt för att nå ut till just dem – och bara dem – genom till exempel sociala medier.

Kännetecken på desinformation, vilseledande information och propaganda att se upp för

• den är missvisande och har ofta en dold avsikt
• den riktar in sig på våra sårbarheter
• den har som syfte att störa och styra den öppna debatten och försvaga tilliten till vårt samhälle.

Undvik att bli en del i spridningen av desinformation, vilseledande information och propaganda. Tänk efter innan du delar vidare information till vänner eller genom sociala medier.

Främmande makt använder sig av återkommande berättelser (narrativ) om Sverige. De vill att vi i Sverige ska känna större oro, ställas mot varandra och uppleva att Sverige är ett dåligt land att leva i. Ett polariserat Sverige är mer sårbart. Då är det enklare för dem som vill skada oss att få igenom det de vill.

Vilka vill de nå?

Främmande makt kan skräddarsy kommunikationsinsatser, som sedan riktas mot specifika delar av befolkningen. Den gång du ser något och tänker ”Det ligger något i det där”, kan det vara för att du är målgruppen. Det är därför det är så viktigt att tänka efter först.

Bilder och filmer som skapar känslor

Att vilseleda genom bilder är särskilt övertygande. Utvecklingen av artificiell intelligens (AI) gör att manipulerade bilder, videor och röstinspelningar på kort tid har blivit mer realistiska, samtidigt som de sprids snabbt när något händer.

Ibland kan autentiska bilder och videor från en händelse användas i ett annat sammanhang. Även enkla filminspelningar i mobiler kan användas för att påverka. Vid stora händelser ökar spridningen av desinformation, vilseledning och propaganda i sociala medier.

Lär dig hur digitala plattformar är uppbyggda och var källkritisk. I en tid då algoritmer styr våra flöden av information är det lätt att dras med i ett drev – men kom ihåg att ta ett steg tillbaka och dubbelkolla informationen.

Sociala medier bygger på algoritmer. Dessa kan manipulera oss i massiv skala. Algoritmerna styr vad vi får se i flödena. De är designade för att skapa engagemang, vilket självklart kan utnyttjas för att sprida såväl positiva som negativa budskap. Detta kräver att du är uppmärksam på hur du reagerar när du ser något som gör dig upprymd, ledsen eller arg. Minst lika viktigt är att dubbelkolla källor, söka information på flera olika ställen och inte dela vidare information om du inte vet var den kommer ifrån.

Ställ de här frågorna till dig själv när du tar del av information

• Stämmer informationen? Är detta rimligt? Går det att dubbelkolla genom andra källor?
• Var kommer informationen ifrån? Är det en normalt trovärdig källa?
• Hur gammal är informationen? Är den ny eller återanvänder man en gammal uppgift?
• Varför sprids informationen? Vem tjänar på att du uppfattar detta på ett visst sätt?

Lyssna på myndigheternas information, håll dig uppdaterad. Det gäller särskilt när det skett något som skapar starka känslor.

De flesta av oss tar del av information från ett personligt urval av källor av ren vana. När det sker något stort i samhället vill de flesta ha information fortare än kvickt, men just då är det extra viktigt att söka information som är bekräftad.

I den digitala värld vi lever i, med all desinformation, vilseledning och propaganda som skapas och sprids, är det viktigt att komma ihåg att myndigheter kommunicerar bekräftad information. Ibland tar det längre tid att få fram bekräftade uppgifter än vad ditt tålamod står ut med. I det läget är det viktigt att behålla lugnet, både för ditt eget och Sveriges bästa.