Dagvatten

Regn, snö och hagel som rinner av från tak, gator och andra hårda ytor kallas för dagvatten. Dagvattnet renas inte i reningsverken utan rinner ner i våra gatubrunnar, vidare genom ledningar och ut i åar, sjöar och hav. Tänk därför på att du aldrig ska slänga skräp eller hälla vätskor i gatubrunnar – till slut hamnar det i havet.

Vem tar hand om dagvattnet?

Inom områden som har så kallat kommunalt verksamhetsområde för dagvatten är det kommunen som tar hand om dagvattnet från den förbindelsepunkt där en fastighet fått lov att släppa sitt dagvatten. Här får även fastighetens dränvatten släppas. Vad som gäller finns reglerat i dokumentet ”Allmänna bestämmelser för vatten och avlopp”. Se länk till dokumentet längre ner på sidan.

I områden utanför kommunalt verksamhetsområde  ansvarar du som fastighetsägare för att leda bort dagvattnet på ett sätt som inte kan skada intilliggande fastigheter. Fastighetsägare kan till exempel ha en egen lokal dagvattenlösning i form av en stenkista, eller så kan flera fastighetsägare gå samman och bilda en samfällighet för att gemensamt ta hand om dagvattnet.

Nedskräpning

Nedskräpning är ett stort problem. Skräp kastas både på marken och i gatubrunnarna. När det regnar sköljs skräpet ner i dagvattensystemen och rinner ut i närliggande vattendrag. Till sist hamnar det i havet.

I naturen skadar skräpet växter och djur. Sjöfåglar och andra marina djur trasslar in sig i plasten eller misstar den för mat. Plast blir också till mikroplast när den hamnar i naturen och kan tränga in i de marina djurens celler och vävnader.

Även vi människor påverkas. Skräpet rinner ut i vatten som vi ska göra dricksvatten av, på marker där våra barn leker eller på badplatsen där vi badar.

Ta hand om förorenat vatten

Tänk också på att inte tvätta bilen, sopkärlet, skottkärran och låta smutsvattnet rinna ner i gatubrunnen. Speciellt viktigt är detta om vattnet innehåller kemikalier, målarfärg, betong eller andra skadliga ämnen.

Läs mer om hur du tvättar bilen på ett miljövänligt sätt.

Tack för att du tar hand om vårt vatten!

Mer information

Läs mer om vatten och avlopp i Trelleborgs kommun och se bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen.

Frågor och svar om dagvatten

  • Regn, snö och hagel som rinner av från tak, gator och andra hårda ytor kallas för dagvatten.

    Dagvatten renas inte på reningsverk som många tror, utan leds genom gatubrunnar ut i åar, sjöar och hav.

  • Cigaretter och snus står för det största delen av skräpet. Men även tuggummi, plast och papper är vanligt skräp.

    • Fimp: 66,6%
    • Snus: 11,2%
    • Papper/kartong: 7,3%
    • Glas: 1,6%
    • Plast: 7,2%
    • Metall: 2,3%
    • Organiskt: 1,7%
    • Annat: 2,1%

    Källa: Håll Sverige Rent

  • Cigarrettfiltret består till stor del av cellulosaacetat som är en slags plast. Plasten bryts ner till mikroplast när den hamnar i naturen.

    I filtret fastnar också farliga ämnen från tobaken, bland annat kadmium som också finns i batterier. Studier visar att lakvatten från fimpar är akut giftigt för fiskar.

    Varje år slängs runt 1 miljard fimpar på gator och torg i Sverige varje år. Det motsvarar ungefär 108 ton plast som hamnar i våra utemiljöer.

    Källa: Håll Sverige Rent

  • Globalt sett är plast ett välkänt problem i våra hav. Även i Sverige är problemen stora. Varje timme spolas skräp i land på Bohuskusten motsvarande fem fulla badkar.

    Plast bryts ned väldigt långsamt i naturen. En plastmugg kan finnas kvar i 100 år. I svenska hav tar det extra lång tid eftersom vattnet är kallt och solljuset inte är så starkt. Plasten som hamnar i havet bryts sönder till mindre och mindre bitar. Bitarna blir till slut mikroplast som för alltid svävar runt i havet. När djur äter plast istället för mat blockeras deras matsmältning och djuren kan hindras i sin tillväxt, förgiftas och i värsta fall dö. Vi människor får också i oss mikroplasterna när vi äter fisk och skaldjur.

    Kunskapsluckorna är fortfarande stora när det gäller i vilken grad mikroplasterna påverkar människors hälsa och vår natur.

    Källa: Håll Sverige Rent och havet.nu

  • En utredning som Naturvårdsverket gjort visar att de största källorna av mikroplast i Sverige kommer från framför allt genom slitage av däck från vägar, industriell produktion och hantering av primärplast, tvätt av syntetfibrer, båtbottenfärg, läckage av granulat från konstgräsplaner och nedskräpning.

    Källa: Naturvårdsverket

Teknisk serviceförvaltning