Vattenanalyser

Från och med 2015 utför Sydvästra Skånes Vattenråd provtagningen av vattenkvaliteten i Vellinge, Trelleborgs och Skurups vattendrag. Vattnets fysikaliska och kemiska faktorer, metallinnehåll och mängd och sammansättning av kiselalger analyseras regelbundet. Resultaten av vattenanalyserna framgår av filerna nedan och provtagarens kommentarer för varje månad finns att läsa i listan här under.

Vattenproverna tas olika ofta beroende på hur stort vattendraget är. De största vattendragen analyseras för fysikaliska och kemiska faktorer varje månad medan de mindre analyseras varannan månad. Metaller analyseras fyra gånger om året, utom i Skivarpsån vid Tånebro  där metaller analyseras varannan månad. Kiselalger analyseras vart tredje år.

Resultaten rapporteras vidare till SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) som är datavärd för den nationella miljöövervakningen av kemiska och biologiska data i sjöar och vattendrag. På deras webbplats kan du ta del av längre mätserier.

SLUs webbplats

Kommentarer till vattenanalyserna 2021

  • Vid provtagningstillfället var det hög vattenföring i alla aktuella åar.

    Vattnet var starkt grumligt i huvuddelen av vattendragen men i Albäcksån var det betydligt grumligt.

    Fosforhalterna var i huvudsak extremt höga men i Gessiebäcken var det mycket höga fosforhalter.

    Kvävehalterna var i alla vattendragen extremt höga. Kvävet förekom i huvudsak som nitrat- och nitritkväve. Markavrinning/erosion och höga flöden efter regn kan ha orsakat dessa höga halter.

    Vattnet var syrerikt i alla provtagna vattendrag.

    För övrigt fanns det inga anmärkningsvärda resultat.

    Diagram över samtliga analysresultat redovisas på nästa blad.

  • Vid provtagningstillfället var det måttligt hög vattenföring i huvuddelen av vattendragen. Den var hög i Vemmenhögsån, Dybäcksån och Skivarpsån. I Fredshögsbäcken var det lite vatten varför provtagningen inte kunde genomföras.

    Vattnet var starkt grumligt i huvuddelen av vattendragen. I övrigt var det betydligt grumligt med undantag för Hammarbäcken. Som vanligt var det starkt färgat vatten och mycket höga halter av organiskt material i Bredvägsbäcken.

    Fosforhalterna var extremt höga eller mycket höga (många på gränsen till extremt höga). Högst halter förekom i Bredvägsbäcken följt av Vellingebäcken. I Vellingebäcken kan det kopplas till det starkt grumliga vattnet.

    Kvävehalterna var i alla vattendragen extremt höga med undantag för Bredvägsbäcken där det var mycket höga halter. Kvävet förekom i huvudsak som nitrat- och nitritkväve. Markavrinning/erosion kan ha orsakat dessa höga halter.

    Vattnet var syrerikt i alla provtagna vattendrag.

    I Vellingebäcken var det höga halter av bly, kadmium, koppar och zink medan det var måttligt höga halter av koppar i Bredvägsbäcken. De höga metallhalterna i Vellingebäcken kan, som fosforhalterna, kopplas till det starkt grumliga vattnet. Det har inte varit så här höga halter i Vellingebäcken sen analyserna av metaller började år 2015.

  • Vid provtagningstillfället var det måttligt hög vattenföring i huvuddelen av vattendragen. Den var låg till måttligt hög i Fredshögsbäcken som provtogs i mars istället för februari då det var för lite vatten.

    Vattnet var måttligt till betydligt grumligt i huvuddelen av vattendragen. Det var starkt grumligt i Dybäcksån och Tullstorpsån.

    Fosforhalterna var allmänt mycket höga men i Fredshögsbäcken och Gessiebäcken var det höga halter. I Dybäcksån och Tullstorpsån kan det kopplas till det starkt grumliga vattnet. Kvävehalterna var i alla vattendragen extremt höga. Kvävet förekom i huvudsak som nitrat- och nitritkväve. Markavrinning/erosion kan ha orsakat dessa höga halter.

    Vattnet var syrerikt i alla provtagna vattendrag.

    Metaller analyserades för Fredshögsbäcken men det var allmänt låga halter.

    För övrigt fanns det inga anmärkningsvärda resultat.

    Diagram över samtliga analysresultat redovisas på nästa blad.

  • Vid provtagningstillfället var det måttlig vattenföring i samtliga vattendrag.

    Vattnet i Bredvägsbäcken var starkt färgat och innehöll mycket hög halt organiskt material.

    Fosforhalterna var allmänt höga till mycket höga i vattendragen, men i Bredvägsbäcken var det extremt höga halter vid provtagningstillfället. Kvävehalterna var mycket höga i Bredvägsbäcken och Vellingebäcken, i övriga vattendrag var kvävehalterna extremt höga. Kvävet förekom i huvudsak som nitrat- och nitritkväve.

    Vattnet var syrerikt i alla provtagna vattendrag med hög syremättnad (mer än 120 procent) i flera av vattendragen, vilket kan förklaras av en ökad växtproduktion i vattendragen och är vanligt under våren.

    Det var måttligt hög halt koppar i Bredvägsbäcken och i Skivarpsån vid Tånemölla var halten zink måttligt hög.

  • Vid provtagningstillfället var det måttlig vattenföring i samtliga vattendrag.

    Fosforhalterna var allmänt höga till mycket höga i vattendragen. Kvävehalterna var mycket höga i Dybäcksån och i Skivarpsåns mynning, i övriga vattendrag var kvävehalterna extremt höga. Kvävet förekom i huvudsak som nitrat- och nitritkväve.

    Vattnet var syrerikt i alla provtagna vattendrag med hög syremättnad (mer än120 procent) i flera av vattendragen, vilket kan förklaras av en ökad växtproduktion i vattendragen och är vanligt under våren/sommaren.

    För övrigt fanns det inga anmärkningsvärda resultat.

  • Vid provtagningstillfället var det måttlig vattenföring i samtliga vattendrag med undantag för Ståstorpsån, där den var låg.

    Fosforhalterna var allmänt höga till mycket höga i vattendragen men de var exremt höga i Albäcksån, Bredvägsbäcken, Fredshögsbäcken, Skivarpsåns mynning, Ståstorpsån och Vemmenhögsån. Under denna provtagning var det även starkt grumligt vatten i Ståstorpsån, vilket kan kopplas till de extremt höga fosforhalterna.

    Kvävehalterna var allmänt mycket höga men de var extremt höga i Dalköpingeån, Fredshögsbäcken, Gislövsån och Äspöån. Kvävet förekom i huvudsak som nitrat- och nitritkväve med undantag för Bredvägsbäcken och Ståstorpsån. I Ståstorpsån bestod huvuddelen av kvävet av ammoniumkväve och det var i mycket höga halter.

    Starkt färgat vatten och mycket hög halt organiskt material (analyserat som TOC) i Bredvägsbäcken som vanligt. I Ståstorpsån var det också hög halt organiskt material

    Vattnet var syrerikt i alla provtagna vattendrag med undantag för Ståstorpsån och Tullstorpsån där det var måttligt syrerikt. I Ståstorpsån så har det koppling till den höga halten organiskt material.

    Liknande förhållanden har förekommit i Ståstorpsån med bland annat mycket höga halter av ammoniumkväve och där konduktiviteten är på en normal nivå, vilket då indikerar att det inte handlar om utsläppspåverkan utan att det kan handla om påverkan från fåglarna i dammen intill. Stillastående vatten i Ståstorpsån kan även ha bidragit till detta tillsammans med att det var måttligt syrerikt.

  • Vid provtagningstillfället var det måttlig vattenföring i samtliga vattendrag.

    Fosforhalterna var allmänt extremt höga i vattendragen men de var mycket höga i Dalköpingeån. Under denna provtagning var det även starkt grumligt vatten i Albäcksån, vilket kan kopplas till de extremt höga fosforhalterna.

    Kvävehalterna var allmänt mycket höga men de var extremt höga i Dalköpingeån samt höga i Albäcksån. Kvävet förekom i huvudsak som nitrat- och nitritkväve med undantag för Albäcksån. I Albäcksån bestod huvuddelen av kvävet av organiskt kväve.

    Vattnet var måttligt syrerikt till syrerikt i alla provtagna vattendrag. Måttligt syrerikt var det i Albäcksån, Skivarpsåns mynning och Tullstorpsån.

  • Vid provtagningstillfället var det allmänt måttlig vattenföring i vattendragen men de var låga i Albäcksån, Bernstorpsbäcken, Gessiebäcken, Ståstorpsån och Vellingebäcken. I Fredshögsbäcken var vattennivån för låg för att ta prov så försök ska göras att ta prov i september istället.

    Fosforhalterna var allmänt extremt höga i vattendragen men de var mycket höga i Dalköpingeån, Dybäcksån och Gislövsån. Det var ovanligt höga fosforhalter i Ståstorpsån, till och med högre än i Bredvägsbäcken. Under denna provtagning var det även starkt grumligt vatten i Bredvägsbäcken och Ståstorpsån, vilket kan kopplas till de extremt höga fosforhalterna. Det var även mycket höga halter av organiskt material i dessa provpunkter samt betydligt färgat vatten i Ståstorpsån och starkt färgat vatten i Bredvägsbäcken.

    Kvävehalterna var allmänt mycket höga men de var extremt höga i Dalköpingeån och Gislövsån samt höga i Vellingebäcken, Tullstorpsån och Albäcksån. Kvävet förekom i huvudsak som nitrat- och nitritkväve med undantag för Albäcksån, Bredvägsbäcken, Ståstorpsån och Tullstorpsån där huvuddelen av kvävet var organiskt kväve. Ledningsförmågan i Ståstorpsån visar att saltvatten trängt upp i vattendraget och förklarar varför nitrat- och nitrithalten var så låg där.

    Vattnet var syrerikt i huvuddelen av vattendragen. Men det var måttligt syretillstånd i Bernstorpsbäcken, Bredvägsbäcken och Ståstorpsån samt svagt syretillstånd i Albäcksån.

    Det var måttligt höga halter av koppar i Vellingebäcken, Bredvägsbäcken och Gislövsån samt bly i Bredvägsbäcken. I Ståstorpsån var det måttligt höga halter av arsenik och höga halter av bly.

  • Vid provtagningstillfället var det allmänt medelhög vattenföring i vattendragen men det var låg i Fredshögsbäcken.

    Fosforhalterna var mycket höga till extremt höga i vattendragen. De var extremt höga i Dybäcksån, Fredshögsbäcken och Skivarpsån. Under denna provtagning var det även betydligt grumligt vatten i Dybäcksån, vilket kan kopplas till de extremt höga fosforhalterna.

    Kvävehalterna var allmänt mycket höga men de var extremt höga i Dalköpingeån samt höga i Albäcksån. Kvävet förekom i huvudsak som nitrat- och nitritkväve.

    Vattnet var syrerikt i huvuddelen av vattendragen men det var syrefritt/nästan syrefritt i Fredshögsbäcken. I samband med det var det hög ledningsförmåga vilket vanligtvis brukar indikera att saltvatten tränger upp i Fredshögsbäcken men den låga syrenivån talar emot det. Flödet i vattendraget var dock stillastående så det skulle kunna förklara den låga syrenivån.

    Metaller analyserades i Fredshögsbäcken i september istället för augusti eftersom flödet var för lågt i augusti för att ta prov. Analyserna visade att det var måttligt höga halter av koppar men i övrigt var det mycket låga till låga metallhalter.

  • Vid provtagningstillfället var det medelhög vattenföring i alla vattendragen.

    Fosforhalterna var främst extremt höga i vattendragen. De var mycket höga i Albäcksån, Bernstorpsbäcken, Gessiebäcken, Gislövsån och Vellingebäcken. Under denna provtagning var det även starkt grumligt vatten i Fredshögsbäcken och Tullstorpsån samt båda provpunkterna i Skivarpsån, vilket kan kopplas till de extremt höga fosforhalterna.

    Kvävehalterna var extremt höga i alla vattendragen och kvävet förekom i huvudsak som nitrat-och nitritkväve.

    Vattnet var syrerikt i alla vattendragen.

    I Skivarpsån vid Tånemölla samt mynningen, Hammarbäcken och Tullstorpsån var det måttligt höga halter av koppar i oktober. I Fredshögsbäcken var det måttligt höga bly-och kadmiumhalter.

  • Vid provtagningstillfället var det medelhög vattenföring i alla vattendragen.

    Fosforhalterna var mycket höga till extremt höga i vattendragen. De var extremt höga i Dybäcksån, Tullstorpsån och Skivarpsån mynningen. Under denna provtagning var det även starkt grumligt vatten i Tullstorpsån och Skivarpsån mynningen, vilket kan kopplas till de extremt höga fosforhalterna.

    Kvävehalterna var extremt höga i alla vattendragen och kvävet förekom i huvudsak som nitrat- och nitritkväve.

    Vattnet var syrerikt i alla vattendragen med undantag för måttligt syrerikt i Albäcksån.

  • Vid provtagningstillfället var det främst hög vattenföring men även medelhög vattenföring i vattendragen.

    Fosforhalterna var extremt höga i huvuddelen av vattendragen. I övrigt var de mycket höga med undantag för att det var höga halter i Fredshögsbäcken. Under denna provtagning var det även starkt grumligt vatten i huvuddelen av vattendragen, vilket kan kopplas till de extremt höga fosforhalterna.

    Kvävehalterna var extremt höga i alla vattendragen med undantag för mycket höga halter i Bredvägsbäcken. Kvävet förekom i huvudsak som nitrat- och nitritkväve med undantag i Bredvägsbäcken där en stor del även är organiskt kväve.

    Som tidigare så var det starkt färgat vatten samt mycket hög halt organiskt material (analyserat som TOC) i Bredvägsbäcken.

    Vattnet var syrerikt i alla vattendragen med undantag för måttligt syrerikt i Fredshögsbäcken.

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Relaterade sidor