Vattenanalyser

Från och med 2015 utför Sydvästra Skånes Vattenråd provtagningen av vattenkvaliteten i Vellinge, Trelleborgs och Skurups vattendrag. Vattnets fysikaliska och kemiska faktorer, metallinnehåll och mängd och sammansättning av kiselalger analyseras regelbundet. Resultaten av vattenanalyserna framgår av filerna nedan och provtagarens kommentarer för varje månad finns att läsa i listan här under.

Vattenproverna tas olika ofta beroende på hur stort vattendraget är. De största vattendragen analyseras för fysikaliska och kemiska faktorer varje månad medan de mindre analyseras varannan månad. Metaller analyseras fyra gånger om året, utom i Skivarpsån vid Tånebro  där metaller analyseras varannan månad. Kiselalger analyseras vart tredje år.

Resultaten rapporteras vidare till SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) som är datavärd för den nationella miljöövervakningen av kemiska och biologiska data i sjöar och vattendrag. På deras webbplats kan du ta del av längre mätserier.

SLUs webbplats

Kommentarer till vattenanalyserna 2021

  • Vid provtagningstillfället var det hög vattenföring i alla aktuella åar.

    Vattnet var starkt grumligt i huvuddelen av vattendragen men i Albäcksån var det betydligt grumligt.

    Fosforhalterna var i huvudsak extremt höga men i Gessiebäcken var det mycket höga fosforhalter.

    Kvävehalterna var i alla vattendragen extremt höga. Kvävet förekom i huvudsak som nitrat- och nitritkväve. Markavrinning/erosion och höga flöden efter regn kan ha orsakat dessa höga halter.

    Vattnet var syrerikt i alla provtagna vattendrag.

    För övrigt fanns det inga anmärkningsvärda resultat.

    Diagram över samtliga analysresultat redovisas på nästa blad.

  • Vid provtagningstillfället var det måttligt hög vattenföring i huvuddelen av vattendragen. Den var hög i Vemmenhögsån, Dybäcksån och Skivarpsån. I Fredshögsbäcken var det lite vatten varför provtagningen inte kunde genomföras.

    Vattnet var starkt grumligt i huvuddelen av vattendragen. I övrigt var det betydligt grumligt med undantag för Hammarbäcken. Som vanligt var det starkt färgat vatten och mycket höga halter av organiskt material i Bredvägsbäcken.

    Fosforhalterna var extremt höga eller mycket höga (många på gränsen till extremt höga). Högst halter förekom i Bredvägsbäcken följt av Vellingebäcken. I Vellingebäcken kan det kopplas till det starkt grumliga vattnet.

    Kvävehalterna var i alla vattendragen extremt höga med undantag för Bredvägsbäcken där det var mycket höga halter. Kvävet förekom i huvudsak som nitrat- och nitritkväve. Markavrinning/erosion kan ha orsakat dessa höga halter.

    Vattnet var syrerikt i alla provtagna vattendrag.

    I Vellingebäcken var det höga halter av bly, kadmium, koppar och zink medan det var måttligt höga halter av koppar i Bredvägsbäcken. De höga metallhalterna i Vellingebäcken kan, som fosforhalterna, kopplas till det starkt grumliga vattnet. Det har inte varit så här höga halter i Vellingebäcken sen analyserna av metaller började år 2015.

  • Vid provtagningstillfället var det måttligt hög vattenföring i huvuddelen av vattendragen. Den var låg till måttligt hög i Fredshögsbäcken som provtogs i mars istället för februari då det var för lite vatten.

    Vattnet var måttligt till betydligt grumligt i huvuddelen av vattendragen. Det var starkt grumligt i Dybäcksån och Tullstorpsån.

    Fosforhalterna var allmänt mycket höga men i Fredshögsbäcken och Gessiebäcken var det höga halter. I Dybäcksån och Tullstorpsån kan det kopplas till det starkt grumliga vattnet. Kvävehalterna var i alla vattendragen extremt höga. Kvävet förekom i huvudsak som nitrat- och nitritkväve. Markavrinning/erosion kan ha orsakat dessa höga halter.

    Vattnet var syrerikt i alla provtagna vattendrag.

    Metaller analyserades för Fredshögsbäcken men det var allmänt låga halter.

    För övrigt fanns det inga anmärkningsvärda resultat.

    Diagram över samtliga analysresultat redovisas på nästa blad.

  • Vid provtagningstillfället var det måttlig vattenföring i samtliga vattendrag.

    Vattnet i Bredvägsbäcken var starkt färgat och innehöll mycket hög halt organiskt material.

    Fosforhalterna var allmänt höga till mycket höga i vattendragen, men i Bredvägsbäcken var det extremt höga halter vid provtagningstillfället. Kvävehalterna var mycket höga i Bredvägsbäcken och Vellingebäcken, i övriga vattendrag var kvävehalterna extremt höga. Kvävet förekom i huvudsak som nitrat- och nitritkväve.

    Vattnet var syrerikt i alla provtagna vattendrag med hög syremättnad (mer än 120 procent) i flera av vattendragen, vilket kan förklaras av en ökad växtproduktion i vattendragen och är vanligt under våren.

    Det var måttligt hög halt koppar i Bredvägsbäcken och i Skivarpsån vid Tånemölla var halten zink måttligt hög.

  • Vid provtagningstillfället var det måttlig vattenföring i samtliga vattendrag.

    Fosforhalterna var allmänt höga till mycket höga i vattendragen. Kvävehalterna var mycket höga i Dybäcksån och i Skivarpsåns mynning, i övriga vattendrag var kvävehalterna extremt höga. Kvävet förekom i huvudsak som nitrat- och nitritkväve.

    Vattnet var syrerikt i alla provtagna vattendrag med hög syremättnad (mer än120 procent) i flera av vattendragen, vilket kan förklaras av en ökad växtproduktion i vattendragen och är vanligt under våren/sommaren.

    För övrigt fanns det inga anmärkningsvärda resultat.

  • Vid provtagningstillfället var det måttlig vattenföring i samtliga vattendrag med undantag för Ståstorpsån, där den var låg.

    Fosforhalterna var allmänt höga till mycket höga i vattendragen men de var exremt höga i Albäcksån, Bredvägsbäcken, Fredshögsbäcken, Skivarpsåns mynning, Ståstorpsån och Vemmenhögsån. Under denna provtagning var det även starkt grumligt vatten i Ståstorpsån, vilket kan kopplas till de extremt höga fosforhalterna.

    Kvävehalterna var allmänt mycket höga men de var extremt höga i Dalköpingeån, Fredshögsbäcken, Gislövsån och Äspöån. Kvävet förekom i huvudsak som nitrat- och nitritkväve med undantag för Bredvägsbäcken och Ståstorpsån. I Ståstorpsån bestod huvuddelen av kvävet av ammoniumkväve och det var i mycket höga halter.

    Starkt färgat vatten och mycket hög halt organiskt material (analyserat som TOC) i Bredvägsbäcken som vanligt. I Ståstorpsån var det också hög halt organiskt material

    Vattnet var syrerikt i alla provtagna vattendrag med undantag för Ståstorpsån och Tullstorpsån där det var måttligt syrerikt. I Ståstorpsån så har det koppling till den höga halten organiskt material.

    Liknande förhållanden har förekommit i Ståstorpsån med bland annat mycket höga halter av ammoniumkväve och där konduktiviteten är på en normal nivå, vilket då indikerar att det inte handlar om utsläppspåverkan utan att det kan handla om påverkan från fåglarna i dammen intill. Stillastående vatten i Ståstorpsån kan även ha bidragit till detta tillsammans med att det var måttligt syrerikt.

  • Vid provtagningstillfället var det måttlig vattenföring i samtliga vattendrag.

    Fosforhalterna var allmänt extremt höga i vattendragen men de var mycket höga i Dalköpingeån. Under denna provtagning var det även starkt grumligt vatten i Albäcksån, vilket kan kopplas till de extremt höga fosforhalterna.

    Kvävehalterna var allmänt mycket höga men de var extremt höga i Dalköpingeån samt höga i Albäcksån. Kvävet förekom i huvudsak som nitrat- och nitritkväve med undantag för Albäcksån. I Albäcksån bestod huvuddelen av kvävet av organiskt kväve.

    Vattnet var måttligt syrerikt till syrerikt i alla provtagna vattendrag. Måttligt syrerikt var det i Albäcksån, Skivarpsåns mynning och Tullstorpsån.

Samhällsbyggnadsförvaltningen

Relaterade sidor