Politiker i kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige är valt direkt av medborgarna och är kommunens högsta beslutande organ. Fullmäktige styrs av en mängd regler, som baserar sig både på lagtext och i den arbetsordning som kommunfullmäktige själv antagit.

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Kommunallagen och annan lagstiftning

Fullmäktiges arbetsområde

Fullmäktige måste besluta om frågor som är principiella eller av större vikt för kommunen, till exempel:

  • Mål och riktlinjer för verksamheten
  • Kommunens budget, skatt, taxor och avgifter
  • Årsredovisning och ansvarsfrihet
  • Nämndernas organisation och verksamhet
  • Val av ledamöter och ersättare i nämnder
  • Val av revisorer som ska granska kommunens verksamhet
  • Arvoden för politiker
  • Folkomröstning i kommunen
  • Fullmäktige sammanträder vanligtvis i Parken, Norregatan 46–48, måndagar klockan 18:00. Fullmäktige håller sammanträde varje månad förutom juli och augusti.  Senast i oktober tas beslut om sammanträdestider för kommande år.

    Plats, tid och aktuella ärenden annonseras alltid i förväg på den officiella digitala anslagstavlan på kommunens webbplats.

    Frånvaroanmälan och eventuell special kost anmäls till mötessekreteraren innan mötet. Ansvarig sekreterare står på kallelsen.

    Följ mötet från annan plats

    Fullmäktiges möten spelas in och sänds både live via lokalradion och på webb-tv via kommunens hemsida www.trelleborg.se. Det går även att titta på mötet i efterhand, antingen i sin helhet eller valda delar.

    Upprop

    Fullmäktiges sammanträden inleds med ett upprop. Sekreteraren ropar upp ledamöter utifrån uppropslistan och utser tjänstgörande ersättare för de ledamöter som är frånvarande. Om ni tjänstgör som ledamot eller ersättare under sammanträdet och blir tvungna att avbryta er tjänstgöring måste ni anmäla detta till sekreteraren.

    Ordning och reda

    Ordförande ansvarar för att det är ordning och reda på mötet. Detta innebär bland annat att ordförande, efter en varning, har rätt att avvisa den som stör ordningen, oavsett om personen är ledamot, ersättare eller allmänhet.

    Ordförande får också ta ordet från en talare som inte håller sig till ämnet eller i övrigt uppträder på ett sätt som strider mot god ordning.

    Den som nämner någon annan ledamot eller ersättare vid namn ska använda både för- och efternamn på personen. Det kan finnas nya medlemmar i fullmäktige som inte hunnit lära sig alla namnen, liksom att åhörare i salen, vid radion eller framför webb-tv:n som inte kan förväntas veta vilka alla är.

    Den som får ordet brukar inleda med att tacka för ordet och även inleda sitt anförande med att säga ”ordförande, fullmäktigeledamöter och åhörare” och därefter komma till saken.

    Under sammanträdet är det viktigt att alla visar varandra respekt och håller sig till sakfrågan.

    Beslutsunderlag för digital läsning

    Du som är förtroendevald i Trelleborgs kommun får låna en surfplatta under den tid du har ett politiskt uppdrag. Med läsplattan följer en personlig, kommunal e-postadress. Aktuella mötesdokument hämtas och hanteras via Meetings+, dokument kan inte vidaresändas eller skrivas ut från läsplattan.

    Kallelse med föredragningslista och tillhörande handlingar publiceras senast en vecka innan mötet.  Kallelsen publiceras även på kommunens hemsida www.trelleborg.se.

    Hjälp med surfplatta/IT

    Behöver du hjälp med din surfplatta, eller ska lämna tillbaka den, kontaktar du kommunens IT-avdelning på telefonnummer 0410-73 32 74 (vardagar klockan 7.30–17.00) alternativt via e-post: it-avdelningen@trelleborg.se.

    Vill du besöka IT-avdelningen så finns det möjlighet att boka möte med IT-tekniker Peter Johnsson som finns tillgänglig på Rådhuset, Algatan 13. Kontaktuppgifter till Peter: Telefon 0708-81 71 67, peter.johnsson@trelleborg.se

    Att vara ledamot

    Du kommer att tillhöra kommunfullmäktige till och med nästa allmänna val om du inte begär entledigande. För att ha kvar ditt uppdrag i fullmäktige är ett av kriterierna att du ska vara folkbokförd i kommunen.

    Kommunfullmäktige i Trelleborg har 51 ledamöter som utses direkt i allmänna val vart 4:e år. Antalet ersättare ska vara hälften av det antal ledamöter som ett parti har. Om ett parti har ett ojämnt antal ledamöter avrundas ersättarantalet uppåt. Av dessa 51 ledamöter väljs tre stycken till posterna ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande.

    Dessa tre personer utgör fullmäktiges presidium. Bredvid presidiet sitter fullmäktiges sekreterare. Sekreteraren är tjänsteperson och är inte politiskt tillsatt.

  • En ledamot som är närvarande tjänstgör på mötet. Är inte alla ledamöter från ett parti närvarande träder ersättare i tjänst. Ersättare kan endast komma från det egna partiet. Ersättare tjänstgör i den ordning som framgår av länsstyrelsens mötesprotokoll från senaste valet. Om en ledamot är frånvarande vid uppropet men dyker upp senare under mötet ska närvaron anmälas till mötets sekreterare och ledamoten kommer att tjänstgöra från och med nästa ärende.

    Växeltjänstgöring

    En ledamot som avbryter tjänstgöringen under mötet kan inte komma tillbaka senare och börja tjänstgöra igen efter en stunds frånvaro. Detta kallas växeltjänstgöring och är inte tillåtet enligt kommunallagen. Enda undantaget är om ledamoten inte får delta i behandlingen av ett ärende på grund av jäv, då har ledamoten rätt att återinträda i mötet.

    Att sträcka på benen eller att gå på toaletten räknas inte som frånvaro. Den som måste lämna mötet i förtid bör göra det innan man börjar med ett nytt ärende.

    Endast i undantagsfall är det tillåtet att sätta in en ersättare under pågående behandling av ett ärende. Undantag kan vara när fullmäktige hanterar ärendet om strategisk plan och budget.

    Lämna pågående möte

    Måste du lämna mötet ska du meddela det till mötets sekreterare. Sekreteraren ser då till att ordförande får kännedom om det. Är det en ledamot eller tjänstgörande ersättare som lämnar mötet informerar sekreteraren ordförande vilken ersättare som står på tur för att tjänstgöra.

    Innan ordförande går in på det nya ärendet lämnar ordförande över ordet till sekreteraren som informerar om vilken ledamot som lämnat och vilken ersättare som ska tjänstgöra. Ersättaren ska då sätta sig på ledamotens plats och använda samma hansändare till voteringssystemet som finns på platsen.

  • Ledamöter och tjänstgörande ersättare har rätt att yttra sig i alla ärenden, utom när det gäller besvarande av frågor.

    När du yttrar dig måste du hålla dig till ämnet, gör du inte det kommer ordförande att påpeka detta och du får då chans att komma tillbaka till ämnet. Orsaken till denna regel grundar sig på kommunallagens regler om att det måste vara kungjort i förväg vad som kommer att avhandlas vid mötet.

    Revisorerna har yttranderätt i behandlingen av frågan om ansvarsfrihet för kommunens nämnder och styrelser. Kommunjuristen och sekreteraren får uttala sig om frågor som hör ihop med juridiken kring mötet.

  • 23 § i arbetsordningen för kommunfullmäktige reglerar talarordningen. Den ledamot som vill få ordet trycker in sig genom att trycka på handsändaren och får ordet i den ordning anmälan registrerats i systemet.

    Därefter finns det möjlighet för övriga ledamöter att göra två inlägg på högst 2 minuter för en replik med anledning av vad en talare anfört. Detta görs genom att trycka på handsändaren.

    Den talare som först hade ordet ges rätt till två genmälen (replik på repliken) med högst 2 minuter.

    Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra inlägget framställs. Det går inte att trycka in sig på replik på annan än den som först begärde ordet (talaren).

    Därefter avslutas debatten och först då kan ny debatt/replikskifte påbörjas.

  • Jäv föreligger om fullmäktige ska hantera ett ärende som rör dig personligen eller om det rör din make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående. Är du jävig i ett ärende ska du anmäla det till presidiet senast när ärendet påbörjas. En person som är jävig ska lämna sin plats, men får vara kvar i salen eftersom mötet är offentligt.

    Reglerna om jäv som gäller nämnderna är väsentligt strängare än vad som gäller fullmäktige. I fullmäktige gäller sakägar- och intressejäv med därtill anslutande släktskapsjäv.

    Sakägarjävet

    Den förtroendevalde är jävig om saken angår honom själv, det vill säga att han intar ställning som part eller har sådant intresse som grundar besvärsrätt.

    Intressejävet

    Den förtroendevalde är jävig om ärendets utgång kan väntas innebära synnerlig nytta eller skada för honom själv.

    Släktskapsjävet

    Det förutsätter att ärendet personligen rör den förtroendevalde själv eller någon som tillhör hans familj, släkt eller närstående.

    Detta innebär att fullmäktigejävet i praktiken begränsas till de ärenden där vederbörande har ett ekonomiskt eller annat starkt personligt intresse av ärendets utgång.

  • Ärenden i fullmäktige kan i huvudsak väckas av:

    • en nämnd
    • en ledamot genom motion
    • i vissa fall av revisorerna och ett kommunalt bolags styrelse

    Beredningstvång

    De ärenden som ska behandlas av kommunfullmäktige, ska vara beredda. Detta innebär att det ska finnas ett beslutsunderlag och att kommunstyrelsen och de nämnder som berörs ska ha lämnat ett förslag till beslut.

    Undantag från beredningstvång

    Generellt undantagna från beredningstvånget är valärenden, det vill säga val av ledamöter och ersättare till nämnder, kommunala bolag och andra organ som kommunfullmäktige väljer representanter till.

    Andra ärenden får tas upp till behandling och beslut utan att de uppfyller kraven på beredning, om ärendet är brådskande och om alla i fullmäktige är eniga om att ta upp ärendet. Det beslut som fattas måste vara enigt, ingen får således yrka avslag, rösta mot det föreslagna beslutet, avstå från att rösta eller reservera sig mot det fattade beslutet.

    Kungörelser

    Ärendet ska vara kungjort enligt de regler som kommunallagen föreskriver.

    En kungörelse är ett offentligt meddelande till allmänheten, till exempel tid, plats och vilka ärenden som ska beslutas på kommunfullmäktige eller en kort text i en dagstidning. Syftet med kungörelser är att redan tidigt i en beslutsprocess nå alla som berörs av ett ärende, så att de kan framföra sina synpunkter eller eventuellt överklaga.

  • Enbart ordföranden har röstplikt, dock endast om det är nödvändigt för att ärendet ska kunna avgöras. Detta innebär att ordföranden blir tvungen att rösta i en situation där han/hon först har lagt ned sin röst och röstningen sedan slutat med lika röstetal.

    Yrkanden

    Ni kan föreslå att bifalla eller att avslå ett föreslaget beslut. Längre yrkanden bör skickas in skriftligen, detta för att underlätta att de blir korrekt återgivna när ordföranden går igenom de förslag till beslut som finns och för att säkerställa att de protokollförs rätt.

    Acklamation

    Normalt fattas beslut med acklamation, det vill säga att du ropar ja för det förslag till beslut som du stöder och är tyst när ordförande frågar om fullmäktige beslutar i enlighet med det yrkande som du vill ska avslås. Ordförande lyssnar efter vilket ”ja” som flest anslöt sig till. Vill du inte delta i beslutet ska du anmäla det till ordförande innan beslutet fattas. Görs ingen sådan anmälan anses du ha deltagit i beslutet om det har fattats med acklamation.

    Omröstning (votering)

    Om du vill säkerställa vilket förslag som flest stödjer kan du begära omröstning. Till stöd för omröstning finns ett elektroniskt voteringssystem. (Bild på handsändaren, Beskrivning hur knapparna fungerar. Alt. färg på knapparna?)

    Alla närvarande ledamöter och tjänstgörande ersättare har varsin röst. När fullmäktige ska rösta finns det tre olika röstningsalternativ att välja på:

    • Ja
    • Nej
    • Avstår

    Ordförande redogör för vilket förslag ja eller nej står för. Röstningsresultatet blir en bilaga till beslutet. Skulle det bli lika många ja- som nej-röster har ordförande utslagsröst.

  • Det kan hända att någon eller några ledamöter eller kanske hela fullmäktige inte är beredd att besluta i ett ärende under det pågående mötet. Fullmäktige kan då besluta att antingen bordlägga ärendet eller att ärendet återremitteras.

    Bordläggning

    En bordläggning innebär att beslutet skjuts upp till ett kommande möte och att inget ytterligare till exempel en ny utredning ska ske eller får tillföras ärendet. Möjligheten till minoritetsbordläggning förekommer endast i fullmäktige och betyder att om minst en tredjedel av ledamöterna begär att ett ärende ska bordläggas till nästa möte måste fullmäktige göra det. (1/3 av ledamöterna i Trelleborgs fullmäktige är minst 17 röster).  En minoritetsbordläggning kan endast ske en gång, ska ärendet bordläggas ytterligare, krävs det ett vanligt majoritetsbeslut.

    Återremiss

    Om ärendet behöver kompletteras med till exempel ytterligare utredning eller om underlaget känns ofullständigt, ska ärendet återremitteras och inte bordläggas. Det är viktigt att det i beslutet tydligt anges varför ärendet återremitterats så att mottagaren av återremissen vet vad som ska göras. Möjligheten till minoritetsåterremiss finns endast i fullmäktige och betyder att om minst en tredjedel av ledamöterna begär att ett ärende ska återremitteras, måste fullmäktige göra det. (1/3 av ledamöterna i Trelleborgs fullmäktige är minst 17 röster).

    Ett ärende kan dock inte först bordläggas och sedan återremitteras, eller tvärtom, med stöd av minoritetsreglerna. Det går bara att använda dem en gång i varje ärende.

    Reservera sig mot ett beslut

    Om du har deltagit i ett beslut, oavsett om det blev votering eller inte, har du rätt att reservera dig mot beslutet. Anmälan för reservationen måste göras innan mötet är slut och helst i anslutning till ärendet som reservationen gäller för. Du kan antingen lämna en muntlig reservation, det vill säga en blank reservation, eller en skriftlig reservation. Vill du lämna en skriftlig reservation ska den vara kommunkansliet tillhanda senast vid justering av protokollet, men helst två dagar innan. En skriftlig reservation blir en bilaga till protokollet. Reservation kan lämnas av en enskild ledamot, tjänstgörande ersättare eller av en grupp.

    Lämna protokollsanteckning

    Det finns möjlighet att göra protokollsanteckningar. Det saknas lagregler kring protokollsanteckningar så det är upp till ordförande att bestämma om de får göras. Ordförande kan kräva att du muntligt ska redovisa innehållet i protokollsanteckningen. Även protokollsanteckningar ska anmälas under mötet, helst i anslutning till ärendet som protokollsanteckningen gäller för.

    Protokollsanteckningen ska vara kommunkansliet tillhanda senast vid justering av protokollet, men helst två dagar innan justering. Protokollsanteckningen blir en bilaga till protokollet.

  • Ett av dina redskap i ditt fullmäktigearbete är din rätt att väcka frågor. Det finns flera olika sätt som du kan göra det på. Ett sätt är att skriva och lämna in motioner. Ett annat sätt är att ställa en fråga till en nämnds ordförande i form av en interpellation eller en enkel fråga.

    Syfte med interpellation och fråga är att kunna utkräva ansvar av nämndordförande. Genom att ställa en interpellation öppnas det per automatik upp möjlighet till debatt i ämnet, medan en enkel fråga är avsedd för att inhämta en sakupplysning.

    Motion

    En motion ska vara skriftlig och innehålla uppgift om namn på den eller de ledamöter som väckt motionen. Ersättare har rätt att lämna en motion om ersättaren tjänstgör på det möte som motionen läggs. Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion. En motion får lämnas direkt vid fullmäktiges möte, men det är önskvärt att den skickas, helst via e-post till kommunkansliet innan mötet äger rum. Motioner som ska anmälas på mötet publiceras i appen och på hemsidan i samband med att den lämnas in.

    På mötet anmäls motionen under punkten ”Anmälan om inkomna ärenden och skrivelser”. En motion ska alltid beredas av kommunstyrelsen och eventuell facknämnd för det sakområde som motionen behandlar, för att sedan komma tillbaka för beslut i fullmäktige. Nu startas alltså ett ärende kring en fråga som motionären eller motionärerna vill att kommunen ska fatta beslut i.

    Styrelsen redovisar två gånger varje år de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen görs på fullmäktiges möte i april och oktober.

    Interpellation

    En interpellation ska vara skriftlig och undertecknad den/de ledamöter som ställer den. Ersättare har rätt att ställa en interpellation om ersättaren tjänstgör på det sammanträde som interpellationen ställs.

    En interpellation kan endast ställas till ordföranden i den nämnd som är ansvarig för det sakinnehåll som interpellationen handlar om. En interpellation får även ställas till en nämndordförande som inte sitter i fullmäktige. Interpellationen ska skickas till kommunkansliet, helst via e-post, senast 2 arbetsdagar före det möte då ledamoten vill anmäla den. Interpellationer publiceras i appen och på hemsidan så snart som den har inkommit.

    En interpellation bör besvaras vid mötet som följer efter det då interpellationen ställdes. Svaret ska vara skriftligt och ska skickas till kommunkansliet, helst via e-post, senast 10 dagar innan sammanträdet. Svaret kommer att publiceras i appen och på hemsidan innan mötet.

    Interpellationsdebatt

    Vid debatten får alla ledamöter och tjänstgörande ersättare delta.

    Svaranden inleder debatten, därefter ges interpellanten möjlighet till 2 repliker och svaranden till 2 repliker, enligt följande:

    • Svarande (utan tidsbegränsning)
    • Interpellanten (2min)
    • Svaranden (2min)
    • Interpellanten (2 min)
    • Svaranden (2min)

    Därefter har övriga ledamöter att delta i debatten enligt följande;

    • Ledamot (2min)
    • Svaranden (2 min)
    • Ledamot (2 min)
    • Svaranden (2 min)

    Var det en tjänstgörande ersättare som ställde interpellationen vid föregående möte får ersättaren endast delta i debatten om han/hon tjänstgör vid sammanträdet då debatten äger rum.

    Frågor

    Till skillnad mot en interpellation ska en fråga vara enkel och syftet är att inhämta en sakupplysning. Frågan ska vara skriftlig och innehålla uppgift om namn på den ledamot som avser att ställa den till. Ersättare har rätt att lämna en fråga om ersättaren tjänstgör på det möte som frågan ställs.

    Frågan ska skickas till kommunkansliet, helst via e-post, senast 2 arbetsdagar före mötet då frågan ska ställas. Frågan bör besvaras under det sammanträde då den ställdes. Svaret behöver inte vara skriftligt.

    Vid debatten får endast den som ställt frågan och den som ska besvara den delta.

  • Justering

    Efter mötet skriver sekreteraren beslutsprotokoll som ska justeras av ordförande och två ledamöter. På sammanträdet bestäms datum för när och av vem som protokollet ska justeras. Protokollet ska justeras senast 14 dagar efter sammanträdet.

    Omedelbar justering

    Vid brådskande ärende får fullmäktige besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart, senast dagen efter sammanträdet.

    Officiell anslagstavla

    Varje kommun ska ha en anslagstavla där justerade protokoll från kommunens olika nämnder anslås. I enlighet med kommunallagen 8 kap 10 § publicerar Trelleborgs kommun anslag/bevis och kungörelser via en digital anslagstavla.

    Anslå protokoll

    Anslag om protokolljustering ska vara uppsatt på kommunens anslagstavla under hela klagotiden vilken är tre veckor sedan anslaget satts upp. Om anslaget tas ned innan klagotiden löpt ut innebär regeln att beslutet inte vinner laga kraft och kan komma att överklagas även efter att tre veckor har gått.

    Expediering

    Efter justering av protokollet skickar kommunkansliet ut protokollsutdrag till berörda nämnder, andra organ eller personer.

Kommunledningsförvaltningen