Så fungerar kommunens ekonomi – vanliga frågor och svar
På den här sidan förklarar vi hur kommunens ekonomi fungerar, hur investeringar finansieras och svarar på vanliga frågor om kommunens och de kommunala bolagens ekonomi.
Kommunens ekonomi – grunderna
Kommunen ansvarar för verksamheter som exempelvis förskola, skola, vård och omsorg, kultur, fritid, gator och parker.
Kommunkoncernen omfattar både kommunen och de kommunala bolagen, exempelvis Trelleborgs Hamn AB, Trelleborgs Energi AB, AB Trelleborgshem och AB Visit Trelleborg.
Kommunen och bolagen har olika uppdrag som beskrivs i reglementen respektive bolagsordningar och ägardirektiv.
De kommunala bolagen ansvarar för verksamheter som hamn, energiförsörjning och bostäder där det finns ekonomiska eller andra fördelar att bedriva kommunens verksamhet i bolagsform.
Genom bolagen kan kommunen bedriva verksamheter som finansieras med intäkter från kunder, hyresgäster och användare.
Bolagen är en del av kommunkoncernen och en del av den samlade ekonomin. Bolagens verksamheter finansieras genom egna intäkter från kunder, hyresgäster eller användare och inte genom kommunalskatten.
Bolagens ekonomi är i stora delar skild från kommunens ekonomi, men kommunen kan som ägare tillföra medel till bolagen genom aktieägartillskott och ta ut medel från bolagen i form av aktieutdelning.
Kommunens verksamheter finansieras främst genom kommunalskatt och statsbidrag, men också genom olika avgifter. Verksamheter som vatten, avlopp och renhållning finansieras helt genom särskilda taxor.
Trelleborgs kommuns verksamheter kostar drygt 4 miljarder kronor under ett år. Drygt 80 procent av pengarna går till skola, vård, omsorg och stöd. Personalkostnader är den största utgiften för kommunen.
Bolagens verksamheter finansieras helt med intäkter från bolagens kunder.
Driftkostnader är kommunens löpande kostnader för att bedriva verksamhet, exempelvis kostnader för personal, hyror, fastighetsunderhåll och material.
Investeringar är större satsningar som ger nytta under många år, exempelvis skolor, gator, vattenverk, hamnanläggningar eller bostäder. Investeringar ger tillgångar där kostnaden inte tas direkt utan fördelas under de år som tillgångarna används genom så kallade avskrivningar, utöver de räntekostnader som följer av eventuell upplåning.
Lån, skulder och ekonomisk styrning
Stora investeringar kan sällan finansieras fullt ut med egna medel. Därför lånar kommuner och kommunala bolag pengar för att kunna genomföra investeringar som ska användas under lång tid.
När kommunen eller ett kommunalt bolag investerar ger det tillgångar i form av mark, byggnader, vattenverk, hamnanläggningar, gator, energiinfrastrukturmed mera. Tillgångarna har ett ekonomiskt värde som skapar nytta och intäkter över lång tid.
De utgifter som uppstår vid en investering kan delvis betalas med egna medel som uppstår i verksamheten, men en del av utgifterna behöver betalas med hjälp av lån.
Kommunens skuld uppgår till cirka 2 miljarder kronor.
Kommunens och bolagens samlade skuld uppgår till cirka 5,2 miljarder kronor.
Cirka 2 miljarder kronor finns i kommunen och cirka 3,2 miljarder kronor i de kommunala bolagen.
Bedömningen är att kommunkoncernens samlade skuld ökar till cirka 7–8 miljarder kronor och når sin högsta nivå omkring år 2031.
Efter 2031 väntas investeringsnivåerna minska kraftigt samtidigt som kommunens och bolagens intäkter ökar. Då bedöms lånen börja amorteras och skulden gradvis minska.
Skuldkvoten visar hur stor kommunkoncernens samlade låneskuld är i förhållande till de samlade årliga intäkterna. Den används för att bedöma den långsiktiga ekonomiska risken.
Om låneskulden är lika stor så de samlade årliga intäkterna är skuldkvoten 100 procent.
Kommunfullmäktige har beslutat att kommunkoncernens samlade skuld inte får överstiga 120 procent av de samlade intäkterna, det vill säga skuldkvoten får inte överstiga 120 procent.
Syftet är att begränsa den ekonomiska risken och säkerställa en långsiktigt hållbar ekonomi.
Trelleborgs kommun lånar en stor del av pengarna direkt på kapitalmarknaden genom att emittera obligationer. För att kunna låna via kapitalmarknaden behöver kommunen visa upp ett kreditbetyg som intygar att kommunen har en stark ekonomi som garanterar att räntor kan betalas och lånen återbetalas.
Kreditbetyget ges av S&P Global Ratings, och kommunen har det näst högsta betyget som går att få, AA+. Ett bra betyg innebär större tillgång till kapital och bättre räntor och villkor.
Ja. En hög låneskuld innebär risker i form av ökade räntekostnader och risk för försämrat kreditbetyg.
Samtidigt skapar investeringarna värden i form av förbättrad service, nya funktioner och ökade intäkter. Dessutom har tillgångarna ett eget ekonomiskt värde som innebär att en stor del av tillgångarna kan säljas för att minska skulden om det skulle bli aktuellt.
Kommunen och de kommunala bolagen arbetar utifrån en ekonomisk strategi där investeringar prövas noggrant för att hålla nere investeringsvolymerna, och årliga överskott eftersträvas för att minska behovet av nya lån.
Dessutom har kommunen ett skuldtak som bidrar till att kommunens ekonomi inte utsätts för stora risker. Kommunfullmäktige har beslutat att kommunkoncernens samlade skuld inte får överstiga 120 procent.
Kommunens ekonomi handlar om att skapa förutsättningar för två saker samtidigt:
- att ge invånarna en bra service varje dag, exempelvis inom skola, omsorg och kultur
- att investera i sådant som behövs för framtiden, som vattenverk, gator och annan infrastruktur.
God ekonomisk hushållning handlar om att hitta balansen mellan dagens behov och framtidens investeringar.
Investeringar och utveckling i Trelleborg
Trelleborg växer och utvecklas. Kommunen investerar just nu mycket för att möta framtida behov och skapa en attraktiv kommun för invånare, företag och besökare. Kommunen investerar samtidigt i dagens befintliga verksamheter för att skapa värde och nytta för dagens invånare och användare.
En del av investeringarna syftar till att skapa förutsättningar för befolkningstillväxt och nya etableringar. Fler invånare och företag innebär normalt sett också ökade skatteintäkter till kommunen och ökade intäkter i bolagen.
De största investeringarna de kommande åren är:
- Nytt vattenverk
- Nytt avloppsreningsverk
- Utbyggnaden av Västra Sjöstaden
- Fortsatta investeringar i hamnen kring ny infart och anslutning till ringväg
- Ny ringväg öster om staden
- Investeringar i gator, parker och offentliga miljöer
På vår webbplats Trelleborg växer kan du läsa om alla satsningar och utvecklingsprojekt.
Investeringarna ska bidra till bättre livsmiljöer och ökad service. Bland annat skapas bättre tillgång till havet, fler bostäder, förbättrad infrastruktur samt säkrare vatten- och avloppsförsörjning.
De investeringar som kommunen gör i verksamhetslokaler, idrottsanläggningar, gator och parker med mera finansieras delvis med egna medel och delvis genom lån. Kostnader för avskrivningar, räntor och drift täcks via skatteintäkter och statsbidrag. Investeringar i VA-verksamheten täcks via kommunens VA-taxa.
De investeringar som bolagen genomför finansierar bolagen delvis med egna medel och delvis genom lån. Kostnaderna för dessa investeringar och lån täcks via intäkter från bolagens kunder.
Vision Trelleborg med färdplan 2040 är ett långsiktigt strategiskt styrdokument och ramverket för prioriteringar, investeringar och utveckling. Den är vägledande när det behöver väljas vad som är viktigast att satsa på.
Alla större investeringar prövas utifrån kommunens ekonomiska förutsättningar, nyttan för verksamheten, långsiktiga utvecklingsbehov samt kommunfullmäktiges ekonomiska mål och skuldtak. Investeringar omprövas löpande inom ramen för budget- och planeringsprocessen
Investeringarnas påverkan på kommunens ekonomi
De investeringar som görs i verksamhetslokaler, idrottsanläggningar, gator och parker leder till kostnader som ska täckas av skatteintäkter och generella statsbidrag. Om dessa kostnader ökar kraftigt påverkar det de ekonomiska förutsättningarna för kommunens skattefinansierade verksamheter såsom skola, vård och omsorg.
Den kommande investeringen i en ny östlig ringväg kan behöva finansieras med skattemedel för den del som inte kan finansieras via externa medel. Målsättningen är att kommunen erhåller någon form av extern finansiering för hela eller delar av investeringen och påverkan på kommunens verksamheter blir då begränsad.
Alla andra investeringar, som investering i nytt vattenverk och avloppsreningsverk, och investeringar i byggnader eller anläggningar i hamnen eller något annat av bolagen, finansieras av externa intäkter i form av VA-taxa och ökade intäkter från bolagens kunder.
Investeringarna inom VA och investeringarna i kommunens bolag påverkar därmed inte förutsättningarna för kommunens skattefinansierade verksamheter.
Kuststadsprojektets påverkan på kommunens skattefinansierade verksamheter, som skola, vård och omsorg, är totalt sett mycket begränsad.
Kommunen gör successiva ekonomiska bedömningar inför varje större investeringsbeslut. Om förutsättningarna förändras kan investeringar behöva omprioriteras, anpassas eller genomföras i en annan takt.
En svagare konjunktur kan påverka skatteunderlaget och därmed kommunens skatteintäkter. Det kan även påverka kommunens möjligheter att sälja mark för bostadsproduktion eller näringsverksamhet. Samtidigt följer kommunen utvecklingen kontinuerligt och anpassar investeringar och ekonomisk planering efter förändrade förutsättningar.
De årliga effektiviseringskrav på cirka en procent som kommunfullmäktige lägger på kommunens nämnder beror till stora delar på kostnadsökningar till följd av demografiska förändringar, där fler äldre ger ökade behov och kostnader inom vård och omsorg och färre barn leder till omställningskostnader.
Effektiviseringskraven är också en följd av en sämre ekonomisk konjunktur, med lägre ökning av skatteintäkter, och höga kostnader till följd av flera år med hög inflation.