Blommande gräs- och ängsytor

Försöket med att släppa upp tidigare klippta gräsmattor till långgräs som kan gå i blom inleddes våren 2023 efter att en första inventering av lämpliga områden gjorts. Försöket blev lyckat med grönytor som gick i blom med en mängd örter, gräs och andra växter. Arbetet med att skapa blommande gräs- och ängsytor har därefter fortgått.

Platser där det redan visat sig finnas rika fröbanker väljs ut efter en årlig inventering. Exempel på växter som fått gå i blom när gräsklippningen begränsas är klöver, käringtand, fibbla, rölleka, cikoria, renfana, skräppa och baldersbrå.

Viktiga livsmiljöer för pollinatörer

Med arbetet skapas bättre livsmiljöer både för vilda ängsblommor och för pollinatörer som bin, fjärilar, blomflugor och humlor.

Pollinatörerna har en nyckelroll för den biologiska mångfalden. Genom pollineringen av växterna bidrar de till att vi får frukt och bär, och ungefär en tredjedel av vår mat är beroende av dem.

Gräsytorna som omvandlas är främst ytor intill vägar, gång- och cykelvägar och mindre delar av parker med stora gräsmattor. Gräset klipps när det har blommat, någon gång efter midsommar för att sedan släppas upp och blomma en gång till innan det klipps senare under sommaren.

Ängs- och betesmarker har minskat

Livsmiljöerna för pollinerande insekter har minskat drastiskt under de senaste decennierna. Många av arterna återfinns idag på den så kallade rödlistan, en lista över arter som riskerar att dö ut lokalt eller nationellt. Det beror på att deras livsmiljö har minskat i takt med ett mer effektivt jordbruk och förändrat landskap.

I Sverige har till exempel ängs- och betesmarker minskat med drygt två tredjedelar sedan slutet av 1800-talet. Färre blomrika miljöer, färre våtmarker tillsammans med ökad användning av kemiska bekämpningsmedel har lett till att många pollinerande insekter är hotade.

Trelleborgs kommun satsar därför på att förbättra villkoren för bin och fjärilar genom att i ett första steg låta gräsmattor gå i blom.

Långgräs fyller flera funktioner

Enligt uppskattning som Naturvårdsverket gjort 2022 består cirka 25 procent av grönytorna i svenska städer av gräsmattor, vilket ger en stor potential till mer varierad skötsel som är hållbar ur fler perspektiv. Förutom att långgräs gynnar den biologiska mångfalden fyller de flera viktiga funktioner:

• Skyfallsreglering – långgräsytor blir inte lika torra och vattnet rinner inte av ytorna lika lätt som klippt gräs om det varit en längre period av torka.
• Rekreation – större variation i skötsel ger fler upplevelsevärden och ökade möjligheter att se insekter, blommor och djur.
• Ekonomi – färre klippningar ger minskade skötselinsatser.
• Energi – färre klippningar ger mindre utsläpp.

Insatser för biologisk mångfald

För att göra en insats för bin och andra pollinerande insekter är kunskap och engagemang avgörande. Alla kan göra en insats utifrån sina möjligheter. Vid vägkanter, kraftledningsgator, parker, golfbanor och trädgårdar finns gräsytor som sköts regelbundet och där klippfrekvens, uppsamling och klipptid påverkar vilka arter som trivs.

Några tips på hur vägföreningar, markägare och trädgårdsbrukare kan bidra:

• Gör marken magrare genom att samla upp det avslagna gräset.
• Blottlägg sandig mark för sandkrävande arter, till exempel olika solitärbin.
• Håll efter vegetation som riskerar igenväxning av ängsytor men spara blombärande träd som ger skydd och struktur.
• Bekämpa främmande, invasiva arter som lupin och vresros.

Insatser i trädgården

Det finns flera saker du kan göra i din trädgård för att gynna biologisk mångfald: