Stabilt resultat trots utmanande läge

Årets andra delårsrapport visar att Trelleborgs kommun väntas nå ett resultat på 52,1 miljoner kronor exklusive exploateringsverksamheten. Det är något bättre än det budgeterade resultatet på 51,0 miljoner kronor och en klar förbättring sedan senaste prognosen. Resultatet motsvarar därmed kommunfullmäktiges finansiella mål.

För kommunkoncernen som helhet prognostiseras ett resultat på 282,3 miljoner kronor, att jämföra med det budgeterade resultatet på 387,9 miljoner kronor. Avvikelsen finns inom exploateringsverksamheten och beror främst på justeringar i tidplanen för exploateringsprojekt.

Den positiva utvecklingen beror främst på förbättrade resultat hos kommunens nämnder, vilket kompenserar för ett svagare skatteunderlag och ökade räntekostnader.

– Delårsrapporten ger ett positivt besked som visar att vi har en organisation som tar stort ansvar för ekonomin både på kort och lång sikt, och som gör att vi har en stark ekonomi och står väl rustade inför kommande år, säger kommunens ekonomidirektör Henrik Weimarsson.

Man i glasögon
Henrik Weimarsson.

Styrning av investeringar

Kommunens investeringar beräknas till 793,9 miljoner kronor, vilket är 347,3 miljoner kronor lägre än planerat. Orsaken är dels förseningar i projekt, dels en stramare styrning av investeringsbeslut enligt den nya process som införts.

– Det är mycket positivt att vi ser resultatet av en bättre investeringsstyrning, där vi har blivit bättre på att prioritera vilka investeringar som behöver göras nu och vilka som kan genomföras lite längre fram, säger kommunstyrelsens ordförande Mathias Andersson.

Mathias Andersson.

– Det är glädjande att se hur vi nu når upp till det budgeterade resultatet i kommunen, vilket visar på att våra samlade åtgärder börjar ge resultat, säger kommunstyrelsens förste vice ordförande Bert Westerberg.

Man i kostym med mörk bakgrund.
Bert Westerberg.

Politisk måluppfyllelse

Bedömningen för de politiska prioriteringarna visar bland annat att målen kring attraktiv boendeort samt förtroende och inflytande har förstärkts. Trygghet och livskvalitet bedöms vara delvis förstärkt, medan utbildning och arbetsliv inte har utvecklats i önskad riktning. Här påverkar både ett ökat inflöde till ekonomiskt bistånd och utmaningar inom skolan.