Matematiksatsning med fokus på särskilt begåvade elever

På Serresjöskolan och Östra skolan har man dock redan startat en satsning på särskilt begåvade och högpresterande elever. Sedan förra året undervisar speciallärarna Annica Wåhlander och Lina Pfannenstill en liten grupp särskilt begåvade och högpresterande elever från båda skolorna i ämnet matematik.

– Vi hade inte så mycket förkunskap om elever med särskild begåvning, men när vi läste handlingsplanen blev vi intresserade och började leta efter mer information, berättar Annica Wåhlander.

– Tillsammans tog vi sedan initiativet till att starta ett samarbete över skolgränserna. Det har resulterat i att elever från Serresjöskolan och Östra skolan träffas via det digitala verktyget Meet varannan vecka för att lösa och diskutera öppna matematiska problem tillsammans. Öppna matematiska problem innebär att det finns olika möjligheter till korrekt svar på en uppgift, säger Lina Pfannenstill.

Enligt Annica och Lina har eleverna ett stort utbyte av varandra när de träffas i grupp över nätet. Här kan de föra matematiska resonemang med varandra och lärarna på en nivå som de inte kan göra med sina övriga klasskamrater.

– Särskilt begåvade och högpresterande elever behöver få andra utmaningar än sina klasskamrater för att inte bli understimulerade och uttråkade. Det kan lätt misstolkas av lärarna som att eleverna inte är intresserade eller har svårt för ämnet när det egentligen är tvärtom; eleverna tycker att det är för lätta uppgifter eller att man går för sakta fram i ämnet och därför tappar de intresset, säger Annica Wåhlander.

Det är därför viktigt att uppmärksamma och fånga upp dessa elever i tidig ålder, helst innan de börjar grundskolan, för att skapa intresse för skolan hos eleverna och motivation att lära sig.

– För att fånga upp särskilt begåvade elever använder vi oss av bland annat av bedömningsstödet från Skolverket och kartläggningsmaterialet för förskoleklass, säger Lina Pfannenstill.

Annica Wåhlander tillägger:

– När elever sticker ut på kartläggningsmaterialet eller bedömningsstödet så kompletterar vi det med samtal med eleven för att få en djupare bild av elevens kunskaper. Ibland använder vi även andra kartläggningsmateriel som komplement, exempelvis Diamant eller Mattecirkeln.

Ju mer de båda speciallärarna lär sig om särskilt begåvade elever desto mer ser de att skolan behöver vara uppmärksam på vad föräldrar berättar om sina barn när de börjar skolan.

– Lärarna behöver också prata mycket med eleverna för att fånga upp dem i ung ålder, säger Lina Pfannenstill.

Annica Wåhlander berättar att ju äldre eleverna är desto svårare är det för lärarna att se elever som är särskilt begåvade eller högpresterande.

– Det beror många gånger på att man som elev inte vill utmärka sig och sticka ut från sina klasskompisar när det gäller kunskap och färdigheter, säger Annica Wåhlander.