Krisberedskap

Vad skulle du göra om din vardag vändes upp och ner?

En kris kan göra att samhället inte fungerar som vi är vana vid. Ett förändrat klimat kan göra att översvämningar och skogsbränder blir vanligare. Händelser i omvärlden kan ge brist på vissa livsmedel. Störningar i viktiga it-system kan påverka elförsörjningen. Efter bara en kort tid kan vardagen bli besvärlig:

  • Värmen försvinner.
  • Det blir svårt att laga och förvara mat.
  • Mat och andra varor kan ta slut i affärerna.
  • Det kommer inget vatten i kranen eller toaletten.
  • Det går inte att tanka.
  • Betalkort och bankomater fungerar inte.
  • Mobilnät och internet fungerar inte.
  • Kollektivtrafik och andra transporter står stilla.
  • Det blir svårt att få tag i läkemedel och medicinsk utrustning.

Tänk igenom hur du och personer i din närhet kan klara en situation när samhällets normala service och tjänster inte fungerar som vanligt.

Din krisberedskap

Din kommun ansvarar för att bland annat äldreomsorg, vattenförsörjning, räddningstjänst och skola fungerar även vid en samhällskris. Du som privatperson har också ett ansvar. Med rätt förberedelser kan du klara en besvärlig situation bättre, oavsett vad som orsakat den.

Vid en samhällskris kommer hjälpen att först gå till dem som bäst behöver den. De flesta måste vara beredda på att kunna klara sig själva en tid. Ju bättre förberedd du är desto större möjlighet har du också att hjälpa andra som inte har samma förutsättningar.

Viktigast är att ha vatten, mat och värme och att kunna ta del av information från myndigheter och medier. Du behöver också kunna komma i kontakt med anhöriga. På sidorna 10 och 11 finns checklistor med matvaror och saker som kan vara bra att ha hemma.

Fundera på vilka risker som kan påverka dig i ditt närområde. Bor du i ett område som är känsligt för skred eller översvämning? Finns det någon farlig industri eller något annat i din närhet som kan vara bra att känna till?

Var vaksam mot falsk information

Stater och organisationer använder redan idag vilseledande information för att försöka påverka våra värderingar och hur vi agerar. Syftet kan vara att minska vår motståndskraft och försvarsvilja. Det bästa skyddet mot falsk information och fientlig propaganda är att vara källkritisk:

  • Är det fakta eller åsikter?
  • Vad är syftet med informationen?
  • Vem är avsändaren?
  • Är källan trovärdig?
  • Finns informationen någon annanstans?
  • Är informationen ny eller gammal och varför finns den just nu?
  • Sök information – du kan motverka propaganda och falsk information bäst genom att vara påläst.
  • Tro inte på rykten – använd flera trovärdiga källor för att se om informationen stämmer.
  • Sprid inte rykten – verkar informationen inte trovärdig, sprid den inte vidare.

Vid terrorattentat

Terrorattentat kan riktas mot enskilda personer eller grupper, mot allmänheten eller mot samhällsviktiga funktioner som elförsörjning eller transportsystem. Även om ett terrorattentat kan utföras på olika sätt och på olika platser så finns det några råd som kan gälla i de flesta situationer:

  • Sätt dig själv i säkerhet och undvik folksamlingar.
  • Larma polisen via 112 och meddela om du ser något viktigt.
  • Varna dem som befinner sig i fara och hjälp dem som behöver.
  • Sätt mobilen på ljudlöst och ring inte till någon som kan befinna sig i riskområdet. Mobilsignalen kan röja en person som gömmer sig.
  • Ring inte med mobilen om du inte måste. Blir nätet överbelastat kan det bli svårt för livsviktiga samtal att komma fram.
  • Följ polisens, räddningstjänstens och myndigheternas uppmaningar.
  • Dela inte obekräftad information på nätet eller på något annat sätt.

Tips för din hemberedskap

Förutsättningar och behov ser olika ut, exempelvis om du bor på landsbygd eller i tätort, i hus eller lägenhet. Här får du allmänna tips för din hemberedskap. Använd det som passar just dig och dina nära. Gå gärna ihop om vissa saker och låna av varandra.

Mat

Det är viktigt att ha extra mat hemma som ger tillräckligt med energi. Använd hållbar mat som kan tillagas snabbt, kräver liten mängd vatten eller som kan ätas utan tillagning.

Potatis, kål, morötter, ägg, bröd med lång hållbarhet, till exempel tortilla, hårt bröd, kex, skorpor, mjukost, messmör och andra pålägg på tub, havredryck, sojadryck, torrmjölkspulver, matolja, hårdost, snabbpasta, ris, gryn, potatismospulver, färdigkokta linser, bönor, grönsaker, hummus på burk, krossade tomater att till exempel koka pasta i, konserver med köttfärssås, makrill, sardiner, ravioli, laxbullar, kokt kött, soppor, fruktkräm, sylt, marmelad, färdig blåbärs- och nyponsoppa, juice eller annan dryck som håller i rumstemperatur, kaffe, te, choklad, energibars, honung, mandlar, nötter, nötsmör, frön.

Vatten

Rent dricksvatten är livsnödvändigt. Räkna med minst tre liter per vuxen och dygn. Om du är osäker på kvaliteten behöver du kunna koka vattnet.

Om toaletten inte fungerar kan du ta kraftiga plastpåsar eller plastsäckar och placera i toalettstolen. En god handhygien är viktig för att undvika smittor.

Flaskor, hinkar med lock, PET-flaskor att frysa vatten i (fyll inte ända upp, då spricker flaskan), mineralvatten, dunkar, gärna med tappkran, att hämta vatten i. Du kan också ha ett par rena dunkar fyllda med vatten i reserv. De ska stå mörkt och svalt.

Värme

Om elen försvinner under en kall årstid kommer bostaden snabbt att bli utkyld. Samlas i ett rum, häng filtar för fönstren, täck golvet med mattor och bygg en koja under ett bord för att hålla värmen. Tänk på brandfaran. Släck alla ljus och alternativa värmare innan ni somnar. Vädra regelbundet för att få in syre.

Ullplagg, varma och oömma ytterkläder, mössor, vantar, halsdukar, filtar, liggunderlag, sovsäckar, stearinljus, värmeljus, tändstickor eller braständare, alternativ värmekälla, till exempel gasolvärmare, fotogendrivna element.

Kommunikation

Vid en allvarlig händelse behöver du kunna ta emot viktig information från myndigheterna, framför allt via Sveriges Radio P4. Du behöver också kunna följa mediernas rapportering, ha kontakt med anhöriga och vänner och i akuta fall kunna nå räddningstjänst, sjukvård eller polis.

Radio som drivs med batteri, solceller eller vev, bilradio, papperslista med viktiga telefonnummer, extrabatteri/power bank till bland annat mobiltelefon, laddare till mobiltelefonen att använda i bilen.

Övrigt

Spritkök och bränsle, ficklampa, pannlampa, batterier, kontanter i mindre valörer, husapotek och extra mediciner, våtservetter, handsprit, blöjor och mensskydd, utskrifter på papper av exempelvis försäkringsbrev, bankuppgifter, registreringsbevis, drivmedel i tanken.

Lär dig mer om hemberedskap på dinsäkerhet.se

Senast uppdaterad:

Hjälpte informationen på den här sidan dig?