1941 - Påsken förr i Trelleborgs stad

1941 utfördes traditionsuppteckningar från Trälleborg på bekostnad av Trälleborgs stad genom Lunds Universitets Folkminnesarkiv.

I uppteckningarna hade äldre personer, (födda i mitten eller på slutet av 1800-talet) från Trelleborg intervjuats om hur påskhelgen hade firats. Bl.a. fick informanterna frågan om de visste vad dymmeln var och det visste de flesta. Dymmeln bestod av blå måndag, vita tisdag, askonsdag, skärtorsdag, långfredag, skitta lördag och granna söndag.

Under skärtorsdagen var det vanligt att man fäste klippta band med nålar på ryggen på människorna i staden. Även utklippta stegar och ugnsrakor kunde fästas på kläderna.

Under långfredagen var folket svartklädda. Det var tystnad och allvar som skulle råda denna dag. Barnen skulle hållas hemma och vuxna skulle undvika att arbeta denna dag. De få flaggstänger som fanns skulle flaggas på halv stång.

Gemensamt för alla var att det åts ägg i familjerna. Äggen målades med lökskal, kaffesump och genom att hundkex fästes på äggen kunde ett blommigt mönster fås fram. Måltiden i övrigt kunde bestå av grönkål (skärtorsdagskål), mjölgröt, krusbärsgröt eller risgröt.

En viktig tradition som redovisas av samtliga informanter är att äggen lades upp på gåsarad på en träbräda (kunde vara mangelfjel=tvättebrädan) och sedan skulle man med en rullande peng träffa ett ägg. Den som träffade äggen fick det.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?