1933 - 75-årsjubilarer lika aktuella idag

Ny idrottsplats, första Torgfesten och Ebbes samlade verk i gåva - 1933 var på flera sätt ett märkesår i Trelleborgs historia. Trots att 75 år har gått så är Vångavallen och Ebbes skulpturer viktiga inslag i livet i Trelleborg. Och Torgfesten talar de äldre fortfarande om i varma ordalag.

1933 kom Hitler till makten i Tyskland och marschen mot andra världskrigets fasor tog sin början. I Trelleborg, bara sju mil tvärs över Östersjön, var det emellertid andra spörsmål som engagerade trelleborgarna. Dock ansökte en Johan Levin i Malmö hinderslöshetsbevis hos Justitieministern. Johan Levin planerade att från ett tryckeri i Trelleborg ge ut en tidning med namnet Nazisten.

I januari föddes en orkesterförening i Sveriges sydligaste stad. Till styrelsen valdes redaktör Lars Ohlsson, musikdirektör Jalmar Arvinder, kapellmästare Erik Wirgin, kapellmästare Birger Bengtsson och banktjänsteman L Prawitz.

Skolan med det svåra namnet – Ajgeldingerska – byggdes som barnhem 1933. Det gamla ajgeldingerska barnhemmet vid Västergatan hade blivit otidsenligt och nu byggdes ett nytt på Fredsgatan söder om Norra kyrkan. Barnhemmet byggdes för donationsmedel, skänkta av Trelleborgs stads sparbank. Jöns Hansson byggde huset som ritats av Alb Flygare. Under årens lopp har huset även använts som flickhem innan det byggdes om till skola och förskola. Idag är villan förskola med fyra avdelningar.

Högtidlig invigning

Det var högtidligt värre när Trelleborgs nya idrottsplats invigdes den 5 juni. Marken på Östervång hade köpts in 1929, och nu var anläggningen klar att tas i bruk. Trelleborgs Arbetarsångkör medverkade vid invigningen, doktor Hilding Lawesson läste en prolog och ordföranden i drätselkammarens andra avdelning, retorteldare C J A Kjellander lämnade en redogörelse för idrottsplatsens tillkomst som det heter i tidningsreferaten. Den nyvalde stadsfullmäktigeordförande Sture Christiansson mottog idrottsplatsen å stadens vägar och landshövding Fr Ramel höll invigningstalet. Idrottsmännens tack till myndigheterna framfördes av bankkamrer Anton Andersson. Stora idrottstävlingar var anordnades och slutligen följde invigningsbankett på Solfjädern..

Än idag kan vi se resultaten av 30-talets Torgfester i Trelleborg. Den slingrande Sjöormen på Stortorget är ett synligt bevis på trelleborgarnas spenderlusta. Så här berättar Trelleborgs Tidningen om den första torgfesten under rubriken Djärvt initiativ – lysande resultat:

I samband med Stortorgets ombyggnad framkastade typografen och revypappan Algot Hägg i augusti 1932 tanken på en torgfest, vars medel kunde användas till torgets förskönande. Året ansågs emellertid för långt framskridet för att idén skulle kunna förverkligas då, men följande år togs tanken upp på nytt och den första torgfesten ägde rum lördagen den 2 och söndagen den 3 september 1933.

Festsugna trelleborgare

Det djärva initiativet ledde till en fullständig framgång. Torgfesten blev en succé och antalet besökare under de båda festdagarna uppgick till över 20 000 personer, trots att vädret icke var det bästa, åtminstone på lördagen då det regnade rätt ansenligt, just som festen skulle börja.

Festen inleddes med en ståtlig prolog av dr Hilding Lawesson och programmet upptog vidare sång av Trelleborgs Arbetarsångkör, friluftskonsert av Trelleborgs Orkesterförening, bygdedans av Nationaltemplarordens folkdanslag, uppläsning av författaren Nils Ludvig Olsson, älvdans av 32 flickor samt tivolinöjen i mångfald. I vattentornet hade anordnats en vinstuga. Hela torget och stadsparken voro givetvis starkt illuminerade.
I anslutning till torgfesten hade i nya Centralskolan anordnats en konstutställning upptagande verk av Axel Ebbe, Edv Trulsson, Fritz Kärfve, Pehr Eklund, Karl Lundborg, Knut Norman, Anders Olsson, Beth Larsson, Anna Flygare och Joh Börén.

Den första torgfesten lämnade ett överskott på 14. 000 kronor.

I augusti dog en av stadens äldsta innevånare, husägaren P A Pettersson i en ålder av 88 år. I sitt testamente instiftade han en välgörenhetsfond med företräde för sömmerskor och sjömän. Pettersson hade i många år verkat som lotterikollektör och hade i sin ungdom varit sjömän. Ett par av hans systrar hade arbetat som sömmerskor.

Den 4 december 1933 klockan 09.37 anlände det första elektriska tåget till Trelleborgs ångfärjestation. Ombord på provtåget fanns distriktschefen Gustaf Englund, byråchefen Ivan Öfverholm, arbetschefen för elektrifieringsarbetena Hedström, förste baningenjör Pålsson, förste trafikinspektör Bolmgren med flera.

En timma senare kom tåget till Trelleborg nedre innan det var dags att börja återfärden mot Malmö. Vid lunchtid gick det första ordinarie elektriska persontåget i allmän trafik från Malmö till Trelleborg och därmed hade också denna bandel gått över till elektricitet. Elloken vägde 80 ton och hade en maskinstyrka av 2000 hästkrafter.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?