1922 - Så gick det till när Trelleborg fick sin egen skog

Att kalla Albäcksskogen för just skog känns underligt för människor med rötterna norr om Landsvägen. Något större område handlar det ju inte om, och så värst många träd omfattar inte skogen heller, åtminstone inte med norrländska mått mätt. Men för generationer av trelleborgare är Albäck det närmaste skog vi kan komma, ett älskat rekreationsområde för båda gamla och unga.

Just nu arbetar Trelleborg med att utvidga Albäcksskogen. Ett speciellt så kallat LIP-projekt syftar till att göra området fyra gånger så stort som det är i dag. Då kan man kanske börja tala om skog på riktigt...

Till dess kan det kanske vara idé att påminna om att det för inte så länge sedan inte fanns någon skog alls i Albäck.

Initiativet kom från Trelleborgs Planterings- och Försköningsförening. Så här skrev man i ett brev ställt till Stadsfullmäktige i februari 1922:

Rättvist med skog
För flertalet städer i Skåne är det ett utmärkande drag att de i olikhet med övriga städer inom landet inom sig eller i sin omedelbara närhet sakna naturlig skog, där deras innevånare kunna söka vederkvickelse efter dagens arbete och dit de kunna vandra för att i stillhet och ro finna en välbehöflig rekreation i umgänge med naturen.

För att råda bot på detta missförhållande har man på vissa håll funnit det förenligt med samhällenas intressen att söka åstadkomma skogsplanteringar i närheten av städerna och sålunda på konstlad väg ersätta vad naturen vägrat att självmant giva till samhällena trevnad och den allmänna hälsans båtnad.

Så har man i Malmö, Landskrona, Engelholm, Skanör, Ystad, Simrishamn och Kristianstad genom skogsplanteringar, som på sina ställen äro gamla och fullt uppvuxna, förstått att skapa utflyktsmöjligheter för sina samhällsmedlemmar, vilka utan dessa säkerligen skulle känna sig mycket reducerade i detta avseende.

I Trelleborg har ju visserligen inom staden ganska avsevärd åtgärder vidtagits för att giva staden ett prydligare utseende genom anläggandet av stadsparken och andra planteringar, men hitintills har intet åtgjorts för att åt staden förvärva ett större sammanhängande område, vilket, planterat med lämpliga trädslag, med tiden skulle förläna staden de många fördelar en skogs förekomst medför.

Då den övervägande delen av Trelleborgs befolkning utgöres personer, vilkas ekonomi ej tillåter sommarvistelse å andra orter, och då det i övrigt för en var bör vara angenämt att kunna företaga en utflykt till en närbelägen skogsmark, har det synts Trelleborgs Planterings- och Försköningsförening önskvärt, att staden anskaffade ett område i dess närhet för att därå verkställa skogsplantering.

Efter gjorda undersökningar har föreningen funnit att ett område av lämplig storlek och art nu står till buds för anförda ändamålet, den mark nämligen, som utgöres av kantors i Trelleborgs och Maglarps löningsjord, belägen väster om staden och i omedelbar anslutning till stadens gräns därstädes. Hela området utgöres av 37,3 tld jord och är såsom framgår av närlagda intyg lämpligt för planering. Nuvarande innehavaren av jorden kantor Hj Olson härstädes är jämväl villig att för sin del mot skälig ersättning avstå marken till staden, varjämte enligt hos ecklesiastikdepartementet inhämtade upplysningar grundade anledningar finnes att antaga att vederbörande icke hava något emot markens upplåtande med ständig besittningsrätt till staden därest densamma användes till skogsplanering, och mot årlig avgäld, som för vart tionde år fastställes av Kungl. Maj: t befallningshavare i länet till belopp ej understigande kantors inkomster av jorden.

På grund av vad ovan anförts får föreningen, som har för avsikt att, då tillfälle därtill yppar sig, inkomma med liknande förslag rörande mark belägen öster om staden, föreslå att stadsfullmäktige behagade besluta att hos Konungen göra framsällnings därom att kantors i Trelleborgs och Maglarps löningsjord 1/16 mtl nr 23 Maglarp i Maglarps socken och fastigheten nr 888, jur nr 26 å Västre Gärd i Trelleborg måtte med ständig besittningsrätt och mot avgäld som kan bliva överenskommen emellan vederbörande myndighet och stadsfullmäktige, upplåtas till Trelleborgs stad för at av densamma användas som skogsplantering, samt att stadsfullmäktige måtte för nämnda jords arrende, dränering och inhägnad samt för dess plantering och underhåll anslå erforderliga medel.

Föreningen erbjuder sig att bekosta planterna till den för skogsodling föreslagna marken.

Nödhjälpsarbete
Föreningen fick gehör för sitt önskemål, tiden var rätt vald för arbetslösheten var stor. I likhet med flera andra anläggningar i Trelleborg kom Albäcksskogen att anläggas som nödhjälpsarbete. Föreningen hade sålunda väl förberett sin ansökan och också sett till att länsjägmästare F af Petersens stödde planerna. Så skrev denne man i sin bilaga:

På uppdrag av Trelleborgs Planterings och Försköningsförening har jag i dag besiktigat ett område, delvis tillhörande Trelleborgs stad, delvis klockarebostället, och föreslaget till skogsplantering.

Marken består af sand- och stenblandad lätt mylla af lagom fuktighet för skogsodling och någon svårighet på grund af markens beskaffenhet att å densamma uppdraga skog föreligger ej. Kullarne äro visserligen mycket torra men med användandet af lämpligt trädslag tror jag att äfven dessa rätt lätt skola kunna skogklädas. De sänkor, två stycken der nu vatten står samladt, kunde lätt nog med en obetydlig dikning i det närmaste torrläggas och vill man sätta en dam för inloppet till ån från den ena af dessa sänkor bör öfversvämning sannolikt kunna undvikas.

Skogsplanteringen som jag tror bäst bör utföras med bergfur och möjligen s.k. svartfur eller vanlig fur mellan hafvet och vägen, en smal remsa, samt å de torraste backarne, med gruppvis fur, bergfur, gran samt björk och al å de mindre torra och fuktiga lägena, bör göras dels med hänsyn till markens beskaffenhet men äfven till att planteringen så mycket som möjligt kommer att bidraga till försköning af platsen. Man bör sålunda försöka att, der det låter sig göras, som ofvan redan framhållits, få löfdungar insprängda bland barrskogen.

De nu under vatten stående gräsmarkerna, upptagande en areal av c. 0,5 hektar böra näppeligen planteras utan af skönhetshänsyn bibehållas gräsbärande.

Planteringen bör enligt min tro blifva af stort värde för stadens innebyggare, då ju skog och skogsplantering i denna ort kan sägas vara en stor sällsynthet och denna planerade skogsodling kommer, om det nu blir verklighet, med största säkerhet att får stadens innebyggare blifva en älskad hviloplats vår, sommar och höst.

Kostnaden för skogsodlingens utförande beräknar jag till ungefär 200 kr per hektar, häri då inberäknadt såväl arbetskostnad som plantkostnad, men hägnadskostnad, som jag anser bör kunna göras för ungefär 1 kr per sträckmeter, om klufna ekstolpar och jerntråd användes.

Idag 80 år senare vet vi att länsjägmästare af Petersens fick rätt - Albäcksskogen blev verkligen en oas för trelleborgarna. Med den planerade utvidgningen kommer skogen i ännu större grad att bli en tillflykt för unga och gamla. Någon motsvarighet på Öster som Planterings- och försköningsföreningen ställde i utsikt har det emellertid inte blivit.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?