1909 - Kungen, ett steg efter sin Drottning

Att drottningen får följa sin kung är ett mönster som ständigt upprepas genom historien. I Trelleborg är det dock tvärtom... När tågfärjan Konung Gustav V kom till Trelleborg för hundra år sedan fick han finna sig i att hans drottning anlänt redan året före. Kungen kom heller aldrig att nå den popularitet bland trelleborgarna som Drottningen gjorde. Men så var han inte heller lika vacker...

1909 var ett märkesår i Trelleborgs historia då ångfärjelinjen till Sassnitz invigdes. Lagom till den kungliga invigningen 6 juli kom s/s Drottning Victoria till Trelleborg, och gjorde under det första året sällskap på leden med de tyska Deutschland och Preussen. Konung Gustav V kom förs i mars 1910 till Trelleborg.

Kungen som fartyget kom att kallas under hela sin långa tjänstgöring i Trelleborgstrafiken var i motsats till sin drottning byggd i Sverige, på Lindholmens varv i Göteborg. Kungen fick byggnummer 402, fartyget var 113,47 meter lång och 16.24 meter bred. Djupgåendet var 5,18 m och hon drevs av två trecylindriga ångmaskiner, byggda på Lindholmen-Motala verkstad. Antalet bruttoregisterton uppgick till 3062.

Det kungliga fartyget gjorde 16,5 knop, hade två spår med en total längd på 165 meter vilket motsvarade sexton till arton järnvägsvagnar. 974 personer kunde ångtågfärjan ta ombord.

Färjan fördes af sin ordinarie befälhafvare kapten Lysander. I staden och från i hamnen liggande fartyg flaggades allmänt och en stor mängd människor hade begifvit sig ner till färjelägena för att taga det utomordentligt vackra fartyget i betraktande. Då färjan inkommit höjde stadens borgmästare K von Geijer ett lefve för densamma, konstaterar Trelleborgs Tidningen.

Den 14 mars gjorde Kungen sin jungfrutur. I samband med utbrottet av första världskriget togs hon tillfälligt ur trafik, men redan den 21 augusti var trafiken i gång som vanligt. I oktober 1915 inställdes färjetrafiken till följd av ubåtsfaran. En månad senare var hon åter i gång på leden, nu försedd med rejäla blågula nationalitetsbeteckningar på fartygets långsidor. Under andra världskriget, 1940, utrustades fartyget med skyddsutrustning mot minor.

Från november 1945 trafikerade Kungen tillsammans med Drottningen den polska hamnen i Gdansk. Året därpå seglade fartygen linjen Trelleborg-Gdynia eftersom trafiken till Sassnitz var inställd. Under knappt ett år, mellan juni 1947 och mars 1948, upprätthölls trafiken till det som skulle komma att bli DDR, via Trelleborg-Warnemünde. Från februari 1948 trafikerade SJ linjen Trelleborg-Odraport, nuvarande Swinoujscie. Som första färja kunde Kungen gå in i Sassnitz hamn den 10 mars 1948 sedan hamnen ställts i ordning och Rügendamm åter öppnats för trafik. Åtta dagar senare passerade det första snälltåget sedan kriget Rügendamm i riktning mo Sassnitz och färjehamnen. Tåget skeppades över till Sverige med Kungen och gick sedan vidare till Stockholm.

1952 stänges åter Sassnitz hamn, sovjetmakten ämnade använda denna som flottbas för delar av sin Östersjöstyrka. SJ tvingades åter att segla den länge och dyrare vägen till Warnemünde. Vid årsskiftet 1953/54 byggdes Kungen om och försågs med oljeeldning.

Den 31 mars 1955 gick Kungen på grund vid inloppet till Sassnitz. Trots flera försök från den svenska färjan Starke gick det inte att få henne av grundet. Först dagen därpå kunde haveristen dras flott.

1959 blev Kungen reservfärja sedan östtyskarna satt in nya fyrspåriga Sassnitz på Kungsleden. Året innan hade svenskarna förstärkt med Trelleborg.

Den 8 juni 1968 gjorde Konung Gustav V sin sista tur på Kungsleden. I oktober samma år höggs hon upp på Persöner i Ystad. Delar av hennes inredning har bevarats, bland annat på Sjömansgården i Malmö och i en restaurang på Skeppsbron i Stockholm.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?