Söderslätts byar i en ramsa

På Söderslätt ligger byarna tätt, så tätt att Carl von Linné under sin skånska resa för drygt 250 år fick räkna de kyrktorn han såg samtidigt på båda handens fingrar. Att byarna var nära var också väl känt hos slättens hörar, herdar. Innan storskiftet var fäladerna samfällda för flera byar.

Vägskylt
Foto: Susanne Nilsson Licens: Creative Commons Erkännande Dela lika Vägskylt

Hörarna var mäktiga herrar som blåste i sina värepiver, pipor. Deras rang räknades efter storleken på den hjord de var satta att vakta. På modet bland dessa herdar fanns ramsor om slättens byar. Så här löd två av dem som bevarats till eftervärlden:

Åby å, Biddinga änga, Vallby valla, Klagstorpe kalla, Hönsinge hönor, Brönnesta bynner, Grynby kör, Sörby sör, Annerslöv mör, Markie tadror går till Ugglarp och sladror. I Domme där boor di fromme de smider smör me tommen, eder pyn di små och dricker vann de blå, tacker Gud om di kann få.

I Domme bor di fromme, di eder brö uden kromme, Dyrtid i Fru Alstad, o Resag i Västre Alstads tyere, För farivoll i Haglöse edere, och Klörups skedare, Norr prestens pior i Gylle fick högrött liv och skört fick Fjärdingslövs smäck so de hördes till Geslöv om igen till Stövie, samme smäck fick di i Grövie, Tyelse pior e skitte som sör, Klagstorps pior e granna som mör, Gessie blacka, Hökövinge stacka, Eskilstorps värskinspela, Hvellinge bella kan bodde sue och svella, Fuglie onge sider på gövlene o sjunger, Hammerlöv o Vemmerlöv samme sort.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för din hjälp!