Grönby har inget med färg att göra

Grönby tillhör de ortnamn på Söderslätt som brukar ställa till huvudbry. Vad är det som är grönt? Skogsbrynet i Norra Grönby eller...? Svaret är enklare är så, namnet har ingenting alls med färg att göra..

Vägskylt
Foto: Susanne Nilsson Licens: Creative Commons Erkännande Dela lika Vägskylt

Ortnamnen som slutar på by tillkom i stor utsträckning under vikingatiden. Dock händer det än i våra dagar att nya namn som slutar på -by kommer till.

Ordet kommer liksom bonde från verbet bo i den äldre betydelsen att bruka jord. På norska och isländska betyder by gård, medan det i danska och svenska samling av gårdar, i danskan för övrigt en stor samling eftersom danska städer går under benämningen by.

Experterna tror att i Skåne kan ordet -by betyda både gård och samling av gårdar. Till antalet är de skånska -byanamnen inte speciellt många.

Grönby skrevs år 1313 Gryndby och betyder i förledet grind, alltså kreatursinhägnad eller fålla.

Hyby skrevs 1304 Höghby, substantivet hög ligger bakom det namnet.

-åkranamnen är enkla att hänföra, åkra är en omskrivning av åker, brukad jordlott. Namnen har förekommit under lång tid, ända sedan före vikingatiden och fram in i medeltiden

-tofta betyder tomt, mark med eller utan hus. Namnen bildades vanligen under vikingatiden.

Av alla de svenska efterlederna i ortnamn från medeltiden och framåt är -torp det vanligaste. Även i Skåne är torpen vanliga, i betydelsen nybygge eller senare som benämning på soldattorp eller hem för dagsverkare.

Om förleden slutar på -a smälter detta samman med efterleden så att slutet blir -arp som exempelvis Bodarp och Åkarp. Att dessa -arpnamn är så vanliga beror på att i fornspråket var a en vanlig genitivändelse.

I Danmark utvecklades ändelsen ofta till -erup, vilket gör att gamla skånska namn ibland kan ses med -erup som ändelse istället för dagens -arp. Skrivformen försvann i regel efter att Skåne blivit svenskt. Ibland överlevde dock -erupnamnen, särskilt på herrgårdar. Exempel på detta är Krapperup.

Bodarp kommer från genitiv Böta, från mansnamnet Böti, bildat av Bötulf

Bösarp - genitivformen Bösa av mansnamnet Bösi

Klagstorp - mansnamnet Klak

Klågerup skrevs på 1100-tqalet Clauethorp, från namnet Kläpi

Maglarp betyder det stora nybygget, makla betyder stor och kommer från mikill, samma ord som i vårt mycken

Skivarp kommer från ordet skipari, vårt skeppare, alltså sjöman

Tommarp härstammar från namnsnamnet Tumi, Tuma

Efter namnet på -torp är ryd och röd vanligast från medeltiden och framåt. Ordet är släkt med röja, och syftar på en röjning i skogen. Av det skälet är det klent med ryd och röd på Söderslätt...

Undantag finns dock i form av

Lemmeströ, som 1356 skrevs Laemitzriidh, som kan ha sitt upphov i mansnamnet Lemmi eller Leming.

Ortsnamn på -rum finns företrädesvis i östra Skåne. Namnet hänför sig till vikingatid och äldre medeltid och betyder öppen plats.

Ordet hus används än i dag. I några fall betyder ordet fästning, medan de flesta troligen betyder hus i samma betydelse som vi använder idag.

Skabersjö skrevs i gamla tider Skrapruse, Skabwrsa och Skabersö och har sin härstamning i yrket skapare som kommer från verbet skapa i benämningen forma eller skära till.

-hult betyder skog eller skogsdunge och är av naturliga skäl sällsynta i det sydvästra hörnet av Skåne.

-köp betyder köpt mark eller gård, och förekommer i väst och nordväst samt i öst och nordöst.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?