Så här styrs Trelleborgs kommun

I Trelleborgs kommun styrs våra verksamheter utifrån ett ledningssystem som bygger på resultatstyrning. Syftet är att erbjuda kommuninvånarna bästa möjliga service utifrån givna resurser.

Kommunens styrmodell

Kommunfullmäktige anger en vision och strategiska inriktningsmål för den långsiktiga utvecklingen. Kommunfullmäktige fastställer även ägardirektiv till de kommunala bolagen samt beslutar om kommunens budget och årsredovisning. Nämnderna anger effektmål som beskriver på vilket sätt de bidrar till utvecklingen. Nämnderna fastställer också verksamhetsplaner som mer konkret beskriver vad som ska prioriteras i verksamheten.

Övergripande fördelning av ansvar och roller

Kommunfullmäktige: Vision och strategiska inriktningsmål
Nämnder: Verksamhetsplaner med effektmål

Kommunfullmäktiges strategiska inriktningsmål styr nämnderna

Utgångspunkten i ledningssystemet är att kommunfullmäktige anger en vision och strategiska inriktningar för nämndernas verksamhet. Detta konkretiseras genom kommunens strategiska inriktningsmål. De uttrycker övergripande prioriteringar, vägval och strategiska ställningstaganden – vad den politiska majoriteten anser vara viktigast att åstadkomma för kommunens långsiktiga utveckling.

Nämndernas effektmål är åtaganden gentemot kommunfullmäktige

Nämnderna utgår från kommunfullmäktiges strategiska inriktningsmål och ekonomiska ramar. Respektive nämnd anger därefter ett antal effektmål som beskriver dess åtagande i förhållande till kommunfullmäktige. Härmed uttrycker effektmålen även verksamhetens åtaganden i förhållande till Trelleborgarna, dvs. de konkreta resultat nämnderna tar ansvar för. Effektmålen ska knyta an till ett eller flera av kommunfullmäktiges strategiska inriktningsmål. Därmed blir det tydligt på vilket sätt respektive nämnd bidrar till att de strategiska inriktningsmålen uppnås. Respektive nämnd beslutar själv vilka inriktningsmål som dess verksamheter ska bidra till. Effektmålen ger uttryck för nämndens årliga prioriteringar, dvs. det verksamheten i första hand åtar sig att åstadkomma under det närmaste året.

Kommunens vision och strategiska inriktningsmål

Vision

I Trelleborg har vi en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i kommunen i framtiden. Visionen beskriver ett önskat, framtida tillstånd som alla i kommunen har ett gemensamt ansvar att verka för. Den summerar därmed alla de mål som ska uppnås. Trelleborgs kommuns vision är följande: Trelleborg ska vara en framgångskommun med hög livskvalitet och en långsiktigt hållbar tillväxt.

Kommunfullmäktiges strategiska inriktningar och inriktningsmål

Med kommunens övergripande vision som utgångspunkt har kommunfullmäktige beslutat om fyra strategiska inriktningar som alltså beskriver kommunens viktigaste utvecklingsområden. Utifrån dessa inriktningar har tio strategiska inriktningsmål formulerats i syfte att precisera vad som ska uppnås under mandatperioden.

Kommunens strategiska inriktningsmål fram till 2018

Strategisk inriktningStrategiska inriktningsmål
Livskvalitet (trygghet, hälsa, välfärd) - Kommuninvånarna ska vara trygga
- Kommuninvånarna ska ha goda levnadsvanor
- Kommuninvånarna ska i livets alla skeden kunna få ett likvärdigt stöd
Arbete (företagsklimat, egenförsörjning) - Trelleborg ska vara en attraktiv kommun för nyetableringar
- Det lokala näringslivet ska erbjudas en service av hög kvalitet
- Fer kommuninvånare ska ha en egen försörjning
Hållbarhet (ekologisk, social, ekonomisk) - Byggandet ska stärka kommunens ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarhet
- Kommunen ska ha hållbara transportlösningar
Delaktighet (påverkan, förtroende) - Fler kommuninvånare ska känna att de påverkar de politiska besluten och verksamheten
- Kommuninvånarnas förtroende för politiker och tjänstepersoner ska öka

Uppföljning

Inriktningsmålen följs upp en gång per år i samband med årsredovisningen. För att avgöra huruvida målen uppnås mäts ett antal indikatorer vilka, som begreppet antyder, indikerar om inriktningsmålen uppnås eller om utvecklingen går åt rätt håll.

Nämndernas mer konkreta effektmål följs upp i kommunens delårsrapporter och slutligen i årsredovisningen. En del indikatorer kopplat till nämndernas effektmål mäts en gång per år, andra mäts med preliminära siffror kvartalsvis. Detta påverkar måluppföljningens detaljeringsgrad i delårsrapporterna. I årsredovisningen görs en fullständig uppföljning av samtliga effektmål med tillhörande indikatorer (om ingen eftersläpning i statistik finns). Planerade aktiviteter för att bidra till nämndernas effektmål följs alltid upp, i såväl delårsrapporter som årsredovisning.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?