Gödselhantering

Vid hantering av gödsel finns det regler att förhålla sig till. Reglerna är till för att bland annat minska påverkan på miljö och vatten.

Gödsellagring

Vid lagring av stallgödsel ska lagringsutrymmen vara utformade så att avrinning eller läckage till omgivningen inte sker. Flytgödsel- och urinbehållare ska ha ett tak, stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna. Framöver kommer krav ställas på att nya flytgödselbehållare ska ha tak. Påfyllning i brunnar ska ske underifrån eller ha påfyllningsrör under täckning. Tät lagringsyta kan lösas på olika sätt. Då en gödselanläggning planeras måste man tänka på hur tömning av anläggningen kommer att ske. Gödselanläggningens kapacitet utifrån antalet djur och lagringstid måste räknas ut. Dessutom måste hänsyn till nederbörd tas (om inte gödselanläggningen förses med tak).

Samhällsbyggnadsförvaltningen rekommenderar lagring på tät yta redan vid färre än 10 djurenheter för att minska risken för negativ miljöpåverkan. I Skåne län ska företag med fler än 10 djurenheter ha utrymme för lagring av stallgödsel motsvarande en gödselproduktion under:

  • 8 månader för nötkreatur, hästar, får och getter
  • 10 månader vid annan djurhållning

Gödselhantering

För att förhindra läckage eller avrinning bör lagringsutrymmena inspekteras regelbundet, så att skador kan upptäckas och åtgärdas i tid. Kontrollen är en del i egenkontrollen.

Spridning av gödsel

Det är viktigt med en balans mellan hur många djur som finns på gården och hur mycket mark som stallgödseln kan spridas på. För företag med fler än 10 djurenheter, krävs en viss spridningsareal för stallgödseln. Är din spridningsareal tillräcklig?

  • Gödselmedel får inte spridas på vattenmättad, snötäckt eller djupt tjälad mark.
  • Spridning av flytgödsel i växande gröda får endast ske med tekniker som effektivt minskar ammoniakförlusterna, t ex släpslangsspridning.
  • Det är totalförbud för spridning under perioden 1 november- 28 februari.

När man bestämmer tidpunkt för spridning ska man ta hänsyn till:

  • inverkan på grund- och ytvatten,
  • ammoniakavgång och
  • eventuella luktstörningar för närliggande bostäder.

Stallgödsel får spridas enligt följande:

29 februari - 31 juli Spridning tillåten

1 augusti - 31 oktober I växande gröda eller före höstsådd av höstoljeväxter (på lerjord även annan gröda)

1 oktober - 31 oktober Utan krav på höstsådd får fasta gödselslag (ej fjäderfä) spridas

1 november - 28 februari All spridning är förbjuden!

Vid alla spridningstillfällen året runt gäller att stallgödsel som sprids på obevuxen mark ska myllas ned inom 4 timmar. Alla regler om gödselspridning hittar du i Jordbruksverkets föreskrift SJVFS 2004:62. Vårspridning av gödseln är att föredra. Då tar växterna upp maximal mängd av tillförd näring och risken för urlakning minskar. Sprider du gödsel i vall? Vattna då efteråt för att minska ammoniakavgång och luktstörningar.

Lagring av fjäderfägödsel

Tar du som växtodlare återkommande emot fjäderfägödsel med längre lagringstid än tre veckor så ska lagring ske på platta. Fjäderfägödsel som har en TS-halt på 70% eller högre ska alltid täckas med ett tätt material i samband med utläggning. För lägre TS-halt kan halmtäckning vara aktuellt.

Gör en växtnäringsbalans

Gödselmedel får inte spridas i större mängder än vad som motsvarar grödans kvävebehov för växtsäsongen. När du bestämmer kvävegivan ska du ta hänsyn till:

  • grödans behov,
  • kvävetillskott från kvävenedfall,
  • markfuktighet och jordtyp,
  • klimatförhållanden,
  • nederbörd och bevattning,
  • markanvändning,
  • jordbruksmetoder och växtföljd.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?