Snart är det examensdag för specialistutbildade undersköterskor

Publicerad:

Malin Persson och Alexandra Löfberg är två av kommunens medarbetare som nästa månad blir Sveriges första specialistutbildade undersköterskor med yrkeshögskoleexamen inom välfärdsteknik. Den 15 maj är sista ansökningsdag för nästa terminsstart och i morgon, torsdag 9 maj, är det öppet hus för den som vill veta mer om utbildningen.

Malin Persson (till vänster) och Alexandra Löfberg kan snart titulera sig specialistutbildade undersköterskor inom välfärdsteknik efter att ha gått en ettårig yrkeshögskoleutbildning i Trelleborg.
Foto: Patrik Nyström Licens: Creative Commons Erkännande Dela lika Malin Persson (till vänster) och Alexandra Löfberg kan snart titulera sig specialistutbildade undersköterskor inom välfärdsteknik efter att ha gått en ettårig yrkeshögskoleutbildning i Trelleborg.

Specialistutbildad undersköterska inom välfärdsteknik heter den ettåriga yrkeshögskoleutbildningen som snart klarat av debutåret. Malin Persson och Alexandra Löfberg är två av tio studenter som snart tar examen.

- Jag är nyfiken av mig och vill vara med från början. Teknik är kul, säger Malin Persson när hon får frågan om vad som fick henne att söka utbildningen.

Sedan hon tog studenten för 20 år sedan har hon vigt sitt yrkesliv åt Trelleborgs kommun. Hon började på Delfinens boende, var sedan med och startade upp Bäckahästen och har tillbringat de senaste åtta åren inom växelvården.

- Jag vill gärna fortsätta jobba merparten av min tid som undersköterska, kanske 75 procent, men hoppas med den här utbildningen kunna jobba konkret med frågor kring välfärdsteknik resten av tiden, säger Malin Persson.

Viktigt vara kvar i verksamheten

Alexandra Löfberg är inne på samma linje.

- Ja, jag vill inte heller förlora brukarkontakten. Den är viktig eftersom det är då vi också bäst ser vilka behov som faktiskt finns i verksamheten. Jag tror också det blir lättare att implementera nya lösningar i arbetsgruppen om det finns en kollega som faktiskt har kunskapen, säger Alexandra Löfberg.

Alexandra har också en lång erfarenhet inom kommunen, både inom vård och omsorg (Smygehem och Tappershus) och LSS-verksamheten där hon nu arbetar (gruppboende). Hon hade precis gått klart sin undersköterskeutbildning när YH-utbildningen dök upp. Även om det har varit tufft att jobba parallellt med utbildningen ångrar hon inte att hon sökte.

- Det är mycket som har fallit på plats. Jag ser saker med andra ögon nu, jag ställer andra frågor än vad jag gjort tidigare. Jag har fått en ökad förståelse för förändringsprocesser och hur viktigt det är att få med alla och att hela tiden tänka på vem som är mottagare av den välfärdsteknik som vi vill införa, säger Alexandra.

Mer än bara teknik

När de ser tillbaka på året som gått konstaterar de att allt inte var som de tänkt sig.

- Från början sökte jag mycket för att det handlade om teknik men jag har upptäckt under resans gång att det handlar om så mycket mer än just det praktiska runt tekniken. Det handlar om så mycket mer: att göra behovs- och riskanalyser, ställa rätt krav på leverantörer, förändringsprocesser och implementering. Och då blev det ännu roligare, säger Malin Persson.

Det går att fortsätta arbeta under utbildningen.

- Jag var inställd på att ta tjänstledigt men det var mycket mer distansutbildning än vad jag trodde, säger Malin som jobbat 80 procent parallellt med studierna.

- Jag har jobbat 100 procent. Med facit i hand borde jag ha gått ner lite i arbetstid men jag har ändå lyckats få ihop det under ett år, säger Alexandra.

Nu är de inne i slutskedet av utbildningen och examensarbetet pågår. Alexandra undersöker hur chefer inom LSS-verksamheten ser på välfärdsteknik och möjligheterna att utveckla sin verksamhet med stöd av tekniska lösningar. Malin tittar närmare på ett digitalt planeringssystem som används inom vård och omsorg.

Kan bidra på många sätt

Efter examen ser de fram emot att deras kunskap kommer till användning.

- Vår kunskap behövs, både i ett tidigt skede där vi kan se om behovet finns och vem som är mottagare av välfärdstekniken. Sedan är det jätteviktigt med uppföljning och utvärdering, säger Alexandra Löfberg.

- Tekniken är så smart att den ska anpassa sig efter oss, inte tvärtom. Jag kan se att vi skulle kunna bidra i förändringsprocesser, jobba för en lyckad implementering, hjälpa till att utbilda personal och informera medborgare, säger Malin Persson.

Mer information

Yrkeshögskolan Trelleborg
Öppet hus 9 maj

Hjälpte informationen på den här sidan dig?