Kommunekologen Cathrine - Naturens egen ombudsman

Med ett stort intresse för naturen redan från barnsben var det inte svårt för Cathrine Ek att finna sin väg i livet – sedan i våras är hon kommunekolog i Trelleborg. Kommunens allra första, med uppdrag att värna om miljön, inspirera och informera.

– Det sägs ibland att Trelleborg inte har mycket naturvärden att ta vara på, men det stämmer inte alls. Det finns så många fina områden som vi måste vara rädda om.

I Trelleborg finns naturen nära. Med drygt tre mil kust, det bördiga Söderslätt och bokskog i norr är trelleborgarna rikt försedda med möjligheter till naturupplevelser. Sett till kommunens hela yta är bara tio procent bebyggt. 86 procent är åkermark, halvannan procent ängar och hagar, lika stor del är stränder och våtmarker medan en enda procent utgörs av skog.  Tillsammans med personal från Agenda 21 och kommunens miljökontor utgör detta Cathrine Eks arbetsmiljö. Hennes arbetskläder är ofta gummistövlar och regnställ, kontorsstolen ett komplement till arbetspass ute i naturen.

– Jag är född och uppvuxen i nordvästra Blekinge, med naturen alldeles inpå mig. Efter några år med jobb och studier inom andra ämnesområden hittade jag till slut rätt och började läsa biologi i Lund.

Efter avslutade studier gav sig Cathrine ut på arbetsmarknaden 1993. Första anställningen blev i Burlövs kommun. Så småningom bytte hon arbetsgivare till Länsstyrelsen. I slutet av 1990-talet valde också familjen att flytta från Arlöv till Simremarken för att komma närmare naturen.

Egna ekologer
– Det finns två huvudinriktningar på biologiutbildningen, de som väljer den ”vita” linjen hamnar ofta i läkemedelsindustrin, medan vi ”gröna” ofta har kommuner och länsstyrelser som arbetsgivare. Själv kom jag till Trelleborg i december 2001 som projektanställd för att hantera LIP, Lokala Investeringsprogrammet.

Numera har många kommuner en egen ekolog, liksom Agenda 21-samordnare. Miljöfrågorna har
i större utsträckning än tidigare hamnat på politikernas bord. Statsmakterna har lyft upp frågan genom satsningar på LIP, NIP och Klimp, naturvård och klimatpåverkan. Genom att göra det möjligt för kommunerna att söka pengar till olika projekt med miljöprofil, diskuteras spörsmålen högt upp i beslutsprocessen.

Naturvårdsarbetet är idag en fråga på dagordningen på samma sätt som skola, vård och omsorg.

Efter att tidigare sökt pengar utan framgång beviljades Trelleborgs kommun 2001 drygt 11,4 miljoner för fem projekt inom ramen för det lokala investeringsprogrammet. Det var Åmossarna, eko-samhälle i Simlinge, vassbäddar vid reningsverket i Smygehamn, kunskap om Östersjöns miljöproblem och nya våtmarker vid Albäck. Idag, snart fem år senare går LIP in på finalen. Åmossarna är genomförda, Simlingeprojektet lagt i malpåse, vassbäddarna är i full drift och Albäcksprojektet utvecklas kontinuerligt.

Trelleborgarnas egen skog
- Allbäcksområdet är väldigt viktigt på många sätt, menar Cathrine Ek. Dels är det ett naturområde som ligger lätt tillgängligt för alla, förskolor, skolor och andra som inte har tillgång till egen bil. Området utnyttjas också flitigt av både skolor, barnfamiljer, motionärer, hundägare och många andra.

Samtidigt är Albäcks våtmarker viktiga för hälsotillståndet i Östersjön. Genom att inte låta vattnet från åkrarna rinna rakt ut i havet via Albäcken, kan kväve, fosfor och andra näringsämnen stanna kvar i våtmarkerna i större omfattning. Då minskar övergödningen av havet, till fromma för människor och djur.

Albäck, det område trelleborgarna kallar skog, är planterat som nödhjälpsarbete på 1920-talet. Under de senaste åren har skogen vuxit genom plantering i väster mot E6:an. Planer finns på att låta området växa ytterligare. Riktigt hur mycket beror på den framtida sträckningen av E6:an, och planerna för Trelleborg Väster.
Nygrävning och förbättring av våtmarkerna utgör det centrala i LIP-projketet och det mål som ligger för avgörande i Miljööverdomstolen är viktigt för Albäcks framtid. För att bygga ut våtmarkerna krävs tillstånd av Miljödomstolen, och ett sådant kom i våras. I domen krävs emellertid att småöringen, smolten, ska ha sin egen väg genom vattenområdet. Trelleborgs kommun tycker liksom Naturvårdsverket att det är orimligt höga krav, och därför kommer smoltstigen att avgöras i högre instans, Miljööverdomstolen.

Albäcksskogen är en av många arbetsplatser för Cathrine Ek. Hit tar hon föreningar, skolklasser och förskolegrupper.

Naturpedagoger
– Det är väldigt trevligt, barnen är ofta mycket intresserade, här kan de som har svårt att sitta stilla i skolan verkligen få utlopp för sin energi. Många barn kommer inte heller ut i naturen med sina familjer, därför är väldigt viktigt att vi ger dem den upplevelsen.

– Idag har inte barn den naturliga knytningen till bondesamhället som fanns förr. Då behövs det insatser för att barnen ska få lära känna och förstå naturen. Det är dessutom barnen som i framtiden ska värna om olika naturvärden.

Andra projekt som Cathrine arbetat med är Maglarps grusgrop, ekostråk Gislövsån & Dalköpingeån och Fårabackarna. Alla tre ingår i NIP, Naturinvesteringsprogrammet som kommunen också fått statligt bidrag till.

– Maglarps grusgrop är precis som Albäck ett viktigt närrekreationsområde. Här ska man kunna njuta av naturen utan att störa backsvalorna som häckar i grusbranterna. Vi kommer att restaurera och röja och förse området med skyltar, stigar och fågelgömmor. Vi skall också visa upp de ovanliga sandlevande insekter som vi funnit här.

 – När det gäller Gislövsån och Dalköpingeån har vi fått pengar för att kartlägga och inventera livet i och vid vattendragen. Förhoppningsvis ska vi kunna göra dem till gröna eko-stråk genom bebyggelsen så småningom.
Tillsammans med Agenda 21 och miljökontorets personal ska Cathrine Ek vara något av naturens ombudsman i Trelleborgs kommun.

– Förhoppningsvis kan vi komma in tidigt i planeringen och inte bara vara en remissinstans. Trelleborg har så många fina områden, de ska vi ta vara på.

Ingrid Wall