1904 - Stormflod och förlista fartyg

En svensk jätte, förlista fartyg, stormflod på nyårsafton, kungajubileum och ny kyrka – 1904 var ett händelserikt år i Trelleborg och på Söderslätt. Det nya seklet var fortfarande ungt, automobiler väckte stor uppståndelse på gatorna och Sverige var fortfarande i union med Norge.

Gamla gulnade tidningssidorna och protokollsböcker förda med prydlig piktur berättar om hur livet gestaltade sig i Sveriges sydligaste stad för hundra år sedan. Knappt var jul- och nyårsfestligheterna till ända innan det var dags att dra på sig högtidsdräkten igen. Den 21 januari firade nämligen Konung Oscar II sin sjuttiofemårsdag, en händelse som inte fick passera obemärkt i Trelleborg.

Sålunda firades bemärkelsedagen med allmän flaggning i staden. Ett telegram skickades i väg till jubilaren med följande lydelse:

Till Konungen, Stockholm

Trelleborgs stad frambär härmed till Eders Majestät på sjuttiofemårsdagen uttrycken af sin hängifna kärlek och varma tack, särskildt för oförgätliga bevis på välvilja vid betydelsefulla skeenden i samhällets utveckling.

Måtte Guds rika välsignelse hvila öfver Eders Majestät och gamla Sverige ännu länge få under sin folkkäre åldrige Drotts fredsälla spira utvecklas i all samhällsnyttig id.

På kvällen lystes staden upp när många av invånarna tände ljus i sina fönster, speciellt vackert illuminerat var läroverket, dagens Rådhus. Stora folkskaror var i rörelse på gatorna och kl 8 på kvällen startade den bal som var ordnad av drätselkammaren dagen till ära. Kungabalen ägde rum på Teatersalongen och pågick till två på morgonen. På programmet stod regementsmusik och för herrar var klädseln anbefalld till högtidsdräkt. Biljettpriset var 1,75 för herrar och 1,25 för damer. På Stadshotellet anordnades supé samma kväll. För två kronor per kuvert serverades smörgåsbord, kalkon, glace och frukt.

En liten kuriositet i sammanhanget är att den nu åldrade kungen en gång var på väg att ge Trelleborg ett nytt namn. I försöken att återfå stadsrättigheterna föreslog borgarna

på 1830-talet att Trelleborg för att hedra kronprinsen skulle byta namn till Oskarsborg. Tanken var säkert att genom att smöra överheten skulle det gå smidigare att åter bli stad, en förhoppning som emellertid kom på skam den gången.

26 000 balar lin

Samma dag som monarken firade sin födelsedag kom den ryska ångaren Xenia till Trelleborgs hamn. Hon hade strandat utanför Bedinge huk vid fyratiden på morgonen den 8 januari, på resa från hemmahamnen Riga till Dunkerque, lastad med lin.

Xenia hade dragits flott sedan 7000-8000 balar med lin hade lossats och läckorna i bottnen kunnat tätas. Till Trelleborg kom ångaren för egen maskin, assisterad av bärgningsångarna Helios, Neptun och Argo. Det var det största fartyg som någonsin anlöpt Trelleborg, med en lastförmåga på 5 500 ton. Lossningen innebär emellertid problem i hamnen eftersom de 26 000 balarna lin tar ansenlig plats och de vanliga lagren räcker inte till. Stora partier förs därför bl.a. Till Petersborg och andra gårdar runt stan. Att världen vid den här tiden var betydligt mindre framgår inte minst av följande notis i Trelleborgs Tidningen:

Kapten Ohsoling på Xenia har som uppassare eller kajutvakt en af det himmelska rikets snedögda söner, som med sin långa svarta hårpiska och ovanliga skrud väcker icke ringa fröjd hos det yngre Trelleborgssläktet. Den lille kinesen synes för öfrigt sjelf vara en ganska glad garcon, som under sina aftonpromenader i staden har en viss böjelse för att låta folk höra huru svårt det är att förstå kinesiska.

Det fanns mycket att titta på i Trelleborg det här året, för i april gästades staden av Den svenske jätten, hr Gustaf Edman från Gotland. Så här berättades det i annonsen:

Hr Edman har förevisats i de flesta af Europas hufvudstäder, samt nu senast i Stockholm haft den äran blifva framställd för H M: t Konungen å det kungl. slottet. Han är 2,35 m hög, väger 195 kg och är endast 22 år gammal.

Priset för att betitta denne väldige man var 25 öre, barn under 12 år slapp undan med en tioöring.

46 000 för kyrkan

Den 29 maj invigde biskop Billing Fuglie nya kyrka, belägen på samma plats som den gamla. Kyrkan är byggd i gotisk stil och utvändigt klädd med röd Minnesbergstegel. Kyrkan byggdes av kyrkobyggmästaren P Pettersson i Mellangrevie efter ritning av ingenjör A W Lundberg i Lund. Kostnaden uppgick till 46 000 kronor exklusive värmeledning, orgel med mera.

I juni startade byggnadsarbetena för att utvidga Ångkvarnen i hamnen. Tio kronor kvadratmetern kostade marken. I oktober bjöds all personal på kvarnen, 124 personer, till taklagsgille på Hotell Norden.

Trelleborg var under året värd för två stora tillställningar. Ett lantbruksmöte för odalmän i Oxie och Skytts kontrakt samlade cirka 6 000 besökare på Nya torget, dagens Stortorget. Inte mindre än 1 337 personer kom till staden för at delta i det tre dagar långa 31: a allmänna folkskollärarmötet i Lunds stift. På programmet stod bland annat föredrag i nykterhetssfrågan och utfärd med extratåg till Falsterbo.

I Klörup hölls det sista tinget den 11 juli. Då hade det lilla samhället varit tingsplats i 240 år, första gången tingsfrid utlystes i byn var den 11 september 1663, då hade Skåne varit svenskt i fem år.

I september 1904 invigdes det nya tingshuset för Oxie och Skytts härad i Malmö.

Vatten upp till Algatan

Höststormarna blev våldsamma detta år och flera allvarliga olyckor inträffade till havs. Den 23 november drog en orkan med regn och snöyra fram över kusten. Vid Falsterbo Rev strandade ångaren Dana på resa från Riga till Rotterdam. Två personer omkom.

Några dagar senare gick fullriggaren Carl Beck på grund utanför Gislövs läge. Fartyget var på väg från Jamaica till Riga lastat med logwood. Efter några dagar kunde haveristen dras flott.

Fredagen den 30 december drog en våldsam, nordostlig storm in över Trelleborg. Temperaturen sjönk från fyra till fem plusgrader på fredagen till åtta minusgrader på lördagen. Stora vattenmassor pressades ner i Östersjön med svåra översvämningar som följd på Sydkusten. I Trelleborg steg vattnet på tvärgatorna upp mot Algatan och både på öster och väster fick människor lämna sina hem. Många förlorade allt vad de ägde. Hamngatan förvandlades till en bred ström, och här syntes till och med en roddbåt i vilken en av stadens lotsar försöker ta sig hem. Av pirarmarna syntes inte ett spår, bara fyren stack upp ur vågorna. Tågen ställdes in, vattnet stod på sina ställen fotshögt över skenorna, och först vid middagstid på nyårsafton sjönk vattnet undan igen.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?