1680 - Trelleborgarna trampar samma gator sedan 1600-talet

Trelleborgs äldsta bevarade karta ritades av Johannes Meijer under senare delen av 1600-talet. Då hade Trelleborg runt 150 boningshus och staden sträckte sig några hundra meter i öst-västlig riktning. Från havet var det ungefär 400 meter upp till stadsgränsen i norr.

Denna medeltida stadsplan över Trelleborg överensstämmer emellertid med dagens. Någon större förändring av sträckningen av gator och gränder från medeltiden och fram till våra dagar har inte skett. Kvarteren och gatorna i den äldsta delen av staden kring dagens Gamla Torg är i stort sett likadant idag som för många hundra år sedan.

Troligen har Trelleborg varit omgiven av vallar och gravar som hindrade obehöriga att fritt ta sig in i staden. Trelleborgshistorikern Harald Lindal menar att stadsmuren raserades redan på 1360-talet. Delar av muren hittades 1955 i kvarteret Triangeln, mellan Algatans västra del och kyrkokvarteret. En påminnelse om Trelleborgs stadsmur lever idag i gatunamnen Västra Vallgatan, Östra Vallgatan och Norra Vallgatan, det är här man tror att muren funnits.

Torggatan och Södergatan

Innanför denna mur fanns dåtidens Trelleborg, med låga hus längs de få gator som fanns. Centrum i staden var Torget, det vi idag kallar Gamla Torg. Tre gator finns belagda sedan den tiden, Algatan i öst-västlig riktning, Södergatan eller Syndergade som den hette och Torggatan, Torffgaden. Torffgaden låg med stor sannolikhet norr om torget, medan Syndergade är svårare att lokalisera. Harald Lindal tror emellertid att gatan gick söder om torget, även om det strider mot logiken att Södergatan skall gå i nordsydlig riktning precis som Norregatan.

Norregatan, Västergatan och Östergatan nämns från 1700-talet.

Eftersom Trelleborg på medeltiden var en så pass liten stad, så behövdes inga speciella gatunamn. Man använde sig av beskrivningar i stället. Ett exempel är när rådman Håkan Seijersen 1446 genom mageskiftesbreef bytte een gård liggiandes westan stredet mellom Jöns Brodersons gård mot en av Lunds domkyrkas egendomar. Gårdarna kallades efter sina ägare eller den geografiska belägenheten i förhållande till andra byggnader eller platser. När Trelleborg under senmedeltiden växte kraftigt, kom också behovet av gatunamn. För att underlätta orienteringen i staden gavs gatorna fasta namn. Enligt experter på området delas gatunamn in i sju olika kategorier – yrkesbeteckningar som Bryggaregatan, namn som betecknar sträckning eller annan karaktär som Adelgatan, väderstrecksbeteckningar, beteckningar på betydande byggnad som Klostergatan, helgonnamn som S: ta Gertrud, riktningsangivelser som Norreportsgatan eller terrängbeteckning som Skogsgatan.

De mindre gatorna kallades ofta sträte efter danska straede som kommer från latinets strata, stenbelagd väg. Under 1800-talet byttes sträte mot gränd som till en början betecknade avtagsväg från huvudgatan.

En del gatunamn har levt bara under en kort tid, en generation. Ofta handlar det då om gator som fått namn efter någon färgstark eller betydelsefull person som bott vid gatan. Det första förslaget till gatu och kvartersnamn är daterat 1845 och även om det finns 1700-talsnamn på kartan, så saknas det helt namn som Sladderbacken eller Tjuvakroken, även om Harald Lindal är helt övertygad om att sådana funnits. Hade dessa namn varit bevarade hade vi kunnat få ovärderliga kunskaper om livet i Trelleborg i forna dagar.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?