Regeringen styr landet

Regeringen styr Sverige och fattar beslut i ärenden som inte någon myndighet ansvarar för. Regeringen

[ Regeringen styr landet och myndigheterna ]
[ Statsministern väljer sin regering ]
[ Regeringskansliet gör jobbet åt regeringen ]
[ Regeringen styr myndigheterna ]
[ Statsbudgeten beslutas två gånger per år ]

Regeringen styr landet och myndigheterna

Regeringen styr Sverige och fattar beslut i ärenden som inte någon myndighet ansvarar för. Regeringen

  • lägger propositioner (förslag) till riksdagen om nya lagar
  • verkställer riksdagens beslut
  • beslutar om förordningar (regler) som alla i Sverige måste följa
  • styr över de pengar som riksdagen delar ut i budgeten
  • anger ramarna för myndigheternas verksamhet
  • utser generaldirektörer, ambassadörer, landshövdingar, styrelser för statliga bolag och rektorer på universitet och högskolor
  • tar hand om överklaganden av myndigheters beslut
  • träffar avtal med andra stater
  • företräder Sverige i EU.

När riksdagen har fattat beslut om en ny lag ska regeringen se till att den nya lagen börjar användas. Då beslutar regeringen ofta om förordningar som talar om för myndigheter och enskilda vad de ska göra. En förordning kan till exempel handla om vilka skolor och utbildningar som ger studerande rätt till studiestöd eller vara en instruktion till en ny myndighet om vad myndigheten ska göra.

Regeringskansliet och de statliga myndigheterna hjälper regeringen att genomföra sitt arbete.

Statsministern väljer sin regering

Statsministern utses av riksdagen. Därefter väljer statsministern de statsråd som ska ingå i regeringen. Statsministern samordnar regeringens arbete och har det övergripande ansvaret för regeringens politik. Flera statsråd är också departementschefer, till exempel försvarsministern och finansministern. En del departement har flera statsråd. Utöver departementschefen finns då statsråd för särskilda frågor. Utrikesministern är till exempel chef för Utrikesdepartementet, medan handelsministern och biståndsministern ansvarar för sina frågor på Utrikesdepartementet.

Regeringen ansvarar inför riksdagen och måste ha riksdagens stöd för att kunna genomföra sin politik.

Regeringskansliet gör jobbet åt regeringen

Myndigheten Regeringskansliet består av Statsrådsberedningen (statsministerns kansli), tolv departement och förvaltningsavdelningen. Regeringen styr arbetet i Regeringskansliet. Alla departement leds av ett statsråd. Omkring 4 500 personer arbetar i Regeringskansliet. Av dessa är cirka 150 personer politiskt tillsatta.

Handläggarna på departementen förbereder ärenden åt regeringen. Handläggarna

  • tar fram underlag och förslag till regeringsbeslut
  • utreder frågor av både nationell och internationell karaktär
  • tar fram underlag till myndigheternas regleringsbrev
  • följer upp myndigheternas verksamhet
  • företräder Sverige i internationella förhandlingar i till exempel EU och FN.

Om en fråga är särskilt komplicerad kan regeringen tillsätta en kommitté som utreder frågan. Kommitténs arbetsuppgifter framgår av kommittédirektivet.

Sverige har drygt 100 utlandsmyndigheter. Det är ambassader, representationer, delegationer och konsulat. De har olika funktioner men alla företräder svenska intressen i det land där de finns eller inom en internationell organisation. Utlandsmyndigheterna är direkt underställda Utrikesdepartementet samtidigt som de är fristående myndigheter. I Bryssel finns Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen. Representationen bevakar svenska intressen i EU.

Regeringen styr myndigheterna

Regeringen ansvarar för att nya lagar används och efterlevs. Regeringen styr myndigheterna genom att varje år skriva ett regleringsbrev. I regleringsbrevet står det vilka mål myndigheten förväntas uppnå under året och hur mycket pengar myndigheten får använda. Regeringen får inte styra över hur en myndighet ska tillämpa en viss lag eller hur myndigheten ska besluta i ett enskilt ärende. Detta kallas ibland ministerstyre och är förbjudet i Sverige.

Regeringen följer upp och utvärderar myndigheternas verksamhet varje år. Myndigheterna lämnar därför varje år en årsredovisning och ett budgetunderlag till regeringen. Årsredovisningarna och budgetunderlaget ligger till grund för arbetet med nästa års regleringsbrev och statsbudget.

Statsbudgeten beslutas två gånger per år

Två gånger per år lämnar regeringen förslag till riksdagen om budgeten. Vårpropositionen som lämnas i april innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken för de närmaste åren. Budgetpropositionen som lämnas i september innehåller detaljerade förslag över hur statens utgifter ska fördelas på olika utgiftsområden.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?