Frisk luft och Grundvatten - miljömål som börjar ta form

Miljömålsarbetet i Trelleborgs kommun är det mest genomgripande miljöarbete som någonsin genomförts i kommunen. Alla förvaltningar och verksamheter deltar i eller berörs på olika sätt av den omfattande processen. Först ut att ta formen av ett måldokument av de 16 målen är Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet.

För att Sverige ska nå en hållbar utveckling på miljöområdet beslutade Riksdagen år 1999 om 15, senare 16, miljökvalitetsmål för Sverige. Inom en generation är det tänkt att miljöproblemen vara lösta. I Skåne har Länsstyrelsen fortsatt arbetet på regional nivå och tagit fram miljömål för Skåne. Därnäst kommer turen till den lokala nivån och till kommunerna som arbetar fram egna lokala miljömål.

Projektledningsgrupp

Arbetet kan se olika ut i olika kommuner. I Trelleborgs kommun har man valt att satsa stort, djupt och brett. En tjänsteman med särskilt samordningsansvar, Mattias Müller, har tillsatts och en projektledningsgrupp har bildats som leder arbetet. Denna grupp leds av kommunledningen och består av både politiker och tjänstemän från flera olika nämnder och förvaltningar.

Vid ett möte med projektledningsgruppen i slutet av juni presenterades miljömålsarbetet till den punkt där processen befinner sig idag.

Viktigt brett arbete

- Detta är ett mycket viktigt arbete och det är verkligen glädjande att vi nu arbetar både intensivt och brett inom kommunen för att komma framåt i processen, menade Sten Björk (s), miljönämndens ordförande som ledde avrapporteringsmötet.

I de olika förvaltningar har miljömålskontakter utsetts som vägts in i processen, liksom de personer som arbetar med olika specialfunktioner som har betydelse - inköpssamordnare, folkhälsosamordnare, kommunekolog m.fl.

Luft och vatten

För de båda målen Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet har ett första förslag till måldokument arbetats fram. Övriga mål som är under utarbetande eller står på tur att starta är Ett rikt odlingslandskap, Begränsad klimatpåverkan, Hav i balans samt levande kust och skärgård, och Giftfri miljö.

Frisk luft

Miljökvalitetsmålet Frisk luft innebär följande:

Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärden sätts med hänsyn till personer med överkänslighet och astma.

Nationella delmål

Miljökvalitetsmålet Frisk luft har delats upp i delmål för Sverige på följande sätt:

1. Svaveldioxid (2005)
Halten 5 mikrogram/m³ för svaveldioxid som årsmedelvärde skall vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005.

2. Kvävedioxid (2010)
Halterna 60 mikrogram/m³ som timmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för kvävedioxid skall i huvudsak underskridas år 2010. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år.

3. Marknära ozon (2010)
Halten marknära ozon skall inte överskrida 120 mikrogram/m³ som åtta timmars medelvärde år 2010.

4. Flyktiga organiska ämnen (2010)
År 2010 skall utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Sverige, exklusive metan, ha minskat till 241 000 ton.

5. Partiklar (2010)
Halterna 35 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM10) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år.

6. Benso(a)pyren (2015)
Halten 0,3 nanogram/m³ som årsmedelvärde för benso(a)pyren skall i huvudsak underskridas år 2015.

Lokala delmål

Lokala delmål sätts i likhet med de nationella målen för halterna av svaveldioxid, kväveoxid, ozon, flyktiga organiska ämnen, partiklar och benso(a)pyren.

Dessutom har Trelleborg ett eget lokalt delmål, d.v.s. det saknar motsvarighet i de nationella delmålen: Utfasning av fossila bränslen. Det innebär att användningen av fossila bränslen ska minska på bred front.

Förslagen till lokala delmål för Trelleborg ser ut på följande sätt:

1. Svaveldioxid
Årsmedelvärdet för svaveldioxid ska vara högst 5 mikrogram/m³.

Trelleborgs kommun ska verka för en minskning av svaveldioxidutsläpp från 160 ton per år till 125 ton per år senast år 2010.
2. Kvävedioxid
Halterna 45 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för kvävedioxid skall underskridas senast år 2010.

Trelleborgs kommun ska verka för en minskning av kvävedioxidutsläpp från x ton per år till y ton per år senast år 2010.

Trelleborgs kommun ska verka för att minska kvävedioxidutsläppen samt sänka energiförbrukningen per invånare.

Trelleborgs kommun ska styra ut trafikflödet från stadsmiljön senast år 2010.

3. Marknära ozon
Halten marknära ozon skall inte överskrida 120 mikrogram/m³ som åtta timmars medelvärde senast år 2010.

Trelleborgs kommun har föga rådighet över bildningen av det marknära ozon som påverkar kommunen. Men genom verkandet för sänkning av utsläppen av kvävedioxid och flyktiga organiska ämnen reduceras halterna av marknära ozon i angränsande kommuner och länder.

4. Flyktiga organiska ämnen
Senast år 2010 ska utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) ha minskat från 900 ton per år (2001 års nivå) till maximalt 630 ton per år i Trelleborgs kommun.

5. Partiklar
Halterna 35 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM10) skall underskridas senast år 2010. Halterna 20 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) skall underskridas senast år 2010.

Trelleborgs kommun ska verka för en minskning av partikelutsläppen.

6. Benso(a)pyren
Halten 0,3 nanogram/m³ som årsmedelvärde för benso(a)pyren skall i huvudsak underskridas senast år 2015.

Trelleborgs kommun ska verka för en minskning av utsläppen av benso(a)pyren.

7. Utfasning av fossila bränslen
Användningen av fossila bränslen ska minska på bred front. Trelleborgs kommun ska ha brutit beroendet av fossila bränslen till år 2020. Bränslet ska ersättas med förnyelsebar energi för uppvärmning och transporter.

Sistnämnda lokala delmål har ingen motsvarighet i de nationella delmålen, utan är ett lokalt mål för Trelleborg.

Trelleborg har genom en offensiv användning av sina omfattande jordbruksarealer för en produktion av biobränslen (86% av kommunens mark utgörs av åkermark) och en framsynt planering från näringens sida och en utökad användning av havsbaserad vindkraft utomordentligt goda förutsättningar att nå detta mål. Nationellt arbetar regeringen också med denna inriktning idag, även om det Ännu inte hunnit utformas som ett nationellt miljömål.

Lokalt miljötillstånd

Gjorda mätningar visar att halterna i Trelleborgsluften underskrider de inom EU satta gränsvärdena för svaveldioxid, kvävedioxid, partiklar och bensen.

Halterna för SO2, svaveldioxid, har minskat i staden räknat från 1997 till 2005.

- Eftersom färjorna nu bytt till ett bränsle med högre svavelhalter kan halterna återigen komma att öka, understryker Johan Pettersson, den tjänsteman vid miljöförvaltningen som genomför luftmätningar.

Dygnsmedelvärdena för kväveoxid ligger så pass högt att det finns krav på mätningar, dock ligger de under gränsvärdet. Årsmätningarna visar att vi ligger ännu lägre, under tröskelvärdena.

Ozon-halterna mäts för regionen i Vavihill på Söderåsen, några mätningar görs inte i Trelleborgs kommun. Det mesta ozonet i södra Sverige bildas i omgivande länder. De halter som uppmätts är stundtals höga.

Halterna för VOC, flyktiga organiska ämnen, ligger i Trelleborg som i en svensk medelkommun. Sedan 2000 har halterna legat ganska stabilt.

Partikelhalterna, PM10, i Trelleborg ligger under gränsvärdena men så pass högt att det finns ett formellt krav på mätningar. Årsmedelvärdet ligger över det nationella delmålet för partiklar medan dygnsmedelvärdet ligger vid delmålet.

Smörgåsbord av åtgärder

Åtgärdslistan som arbetsgruppen presenterar är som ett smörgåsbord där små och stora åtgärder blandas. Den rymmer åtgärder främst inom energi- och transportsektorerna. Några exempel från listan är bilsnål samhällsplanering, byggnad av Pågatågsstation, utbyggnad av ringled runt Trelleborg samt väg 108 och E6, samt ytterligare utbyggnad av fjärrvärmenätet.

Grundvatten av god kvalitet

Mijökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet innebär följande, formulerat av Riksdagen:

Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Det betyder att grundvattnets kvalitet inte påverkas negativt av mänskliga aktiviteter som markanvändning, uttag av naturgrus, tillförsel av föroreningar m.m. Det utläckande grundvattnets kvalitet är sådant att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Förbrukning eller annan mänsklig påverkan sänker inte grundvattennivån så att tillgång och kvalitet äventyras.

Det betyder vidare att grundvattnet har så låga halter av föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet att dess kvalitet uppfyller kraven för god dricksvattenkvalitet enligt gällande svenska normer för dricksvatten och kraven på God grundvattenstatus enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG).

Nationella delmål

De delmål som Riksdagen formulerat och antagit talar om skydd av grundvattenförande geologiska formationer, grundvattennivåer och om rent vatten för dricksvattenförsörjning:

Grundvattenförande geologiska formationer av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning skall senast år 2010 ha ett långsiktigt skydd mot exploatering som begränsar användningen av vattnet.

Senast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem.

Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet.

Lokalt miljötillstånd

Information om grundvattnets kvalitet finns först i den fas av kretsloppet då grundvattnet ska användas för dricksvatten. Mest information finns i de kommunala vattenverken, sämre är informationen om vattenkvaliteten i de grävda brunnarna runt om i kommunen.

Förorenad mark

Markföroreningar misstänks finnas i vissa kända markområden i centralorten. Det är gamla mackar eller industritomter.

- Särskild varning signaleras för Gasverkstomten i centrum. De förorenande ämnena här är kreosot och tjärämnen. Detta innebär att på sikt kan vi inte förlita oss på de vattenuttag, "borror", som finns här i närheten, särskilt inte som stora delar av marken under består av lösa lerlager, förklarar Johan Pettersson.

Grävda enskilda brunnar har ofta sämre vattenkvalitet än de borrade brunnarna. Det beror på konstruktionen av själva brunnen.

Spår av bekämpningsmedel har återfunnits i vattenverk i Klagstorp, visserligen låga halter.

Lokala delmål

Förslag till lokala delmål för Grundvatten av god kvalitet för Trelleborgs kommun:

1. Grundvattennivåer
Vattenuttaget ska stå i balans gentemot tillrinningen så att nuvarande grundvattennivåer bibehålls.

2. Rent vatten för dricksvattenförsörjning
Grundvattnet från kalkstensakvifären på Söderslätt ska upprätthålla en god kvalitet som medger uttag för dricksvattenproduktion. Föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet ska inte försämra Söderslätts grundvatten.

Förslag till åtgärder

Även för detta delmål finns en lista med förslag till åtgärder för kommunorganisationen. Några exempel är att hot och brister rörande vattenförsörjningen identifieras genom sårbarhetsanalys, att förorenad mark identifieras och kartläggs samt att bekämpningsmedelsrester i enskilda brunnar kartläggs liksom nedgrävda oljetankar.

Miljömålsutbildning

Britt-Marie Paulik berättade om planerarna på kommande utbildningar av kommunens personalkategorier. Inledningsvis riktas utbildningarna till miljömålskontakter, specialfunktioner, upphandlare i de olika förvaltningarna och verksamheterna och andra som är berörda.

Text: Anitha Ljung, Agenda 21/Klimp-samordnare.