Födde: En nygammal fågelsjö!

Svanparet simmar tätt tillsammans, gräsanden gör en djupdykning ner mot vattenytan och någonstans i det låga buskaget vid strandkanten sitter näktergalen och försöker locka till sig kvinnligt sällskap med sina karakteristiska kvittranden.

För betraktaren av den lantliga idyllen i kommunens nordöstra hörn är det näst intill omöjligt att tänka sig att området för mindre än ett år sedan var - åker!

- Jodå, försäkrar miljöinspektör Johnny Carlsson från Miljökontoret i Trelleborg. Arbetet med att återställa våtmarken började först i höstas. Nu har sex hektar förvandlats från jordbruksmark till sjö.

- Resultatet ser vi redan, säger Tuve Lundström från Naturvårdsingenjörerna. Titta på rödbenan som flyger där borta, så trevligt. Utan projekt som detta skulle många arter ha svårt att klara sig.

Ett av miljömålen för Skåne är att minst 2 500 hektar våtmark ska anläggas på strategiska platser i odlingslandskapet fram till år 2010. Skälen är flera - det handlar om att värna den biologiska mångfalden, att reducera utsläppen av kväve och fosfor och att värna om kulturmiljön och utvecklingen av landsbygden.

Odlingsmark blir våtmark

Trelleborg har kommit en bra bit på väg i det här arbetet. Projektet på vägen mellan Gärdslöv och Önnarp är ett bevis på den saken.

- Det här området dikades ut någon gång på 1920-talet, säger Johnny Carlsson som arbetar med bland annat våtmarksprojekt på kommunens miljökontor. Det gjorde man överallt på Söderslätt vid den tiden, befolkningen växte och man behövde mer mark att odla mat på.

Idag är bilden en helt annan, livsmedelsförsörjningen är tryggad och intresset för att återställa naturen sådan den en gång såg ut ökar. Restaurationen av Näsbyholmssjön förra året är ett exempel på den saken.

Marken på norra sidan vägen mellan Önnarp och Gärdslöv ägs av Lunds stift. Ledningen här är liksom många andra markägare på Söderslätt engagerade i att återge bygden en del av de våtmarker som förr var så karakteristiska för Skåne. Inte bara storkarna trivs i vattenhålen, de är viktiga också för många andra djur och växter.

Tuve Lundström från Naturvårdsingenjörerna i Kristianstad är mannen bakom den pånyttfödda våtmarken. Arbetet tog sin början förra hösten.

- Vi börjar alltid med att rita upp hela området i centimeterskala, där varje höjdskillnad är inräknad.

Dräneringsrören

Ett mycket viktigt inslag i jobbet är att ta reda på var dräneringsledningarna går. Dessa läggs om för att mynna ut i det som ska bli den nya våtmarken. Idag är den nya "sjön" runt halvmetern djup.

- Fast där borta, vid kanten, är det uppemot halvannan meter, säger Tuve Lundström som är mycket nöjd med hur omvandlingen gestaltar sig. Den skarpögde kan fortfarande se var maskinerna gått fram, men när sommaren kommit på allvar är spåren dolda under grönskan. Ingen kan ana att det förr ett år sedan var en åker bland många andra.

Kostnaden att återställa en våtmark ligger på mellan 100 000 och 200 000 kronor per hektar. I Gärdslöv har det kostar runt 600 000 kronor för de sex hektaren. Nittio procent av kostnaden får markägaren tillbaka i form av stöd som administreras av Länsstyrelsen.

- Det är ett tacksamt jobb, säger Johnny Carlsson som följt processen under vintern. Fåglarna har redan hittat hit, och här finns också harar, rådjur och fasaner. Några träd har vi inte planterat, eftersom vi inte vill hjälpa rovfåglarna i deras jakt på mat. De låga buskarna är till för bland annat änderna medan sothönsen bygger bo i ruggarna ute i sjön.

Våtmarken vid Gärdslöv kommer snart att få efterföljare på Slätten. För en tid sedan hölls ett informationsmöte för lantbrukare, och i sommar blir det besök på ort och ställe med bland annat markvandringar. Flera projekt är också på gång, bland annat i Stora Markie och Gylle. Kanske rentav också storken gör comeback på Söderslätt?

Ingrid Wall

Fakta:
Syftet med projektstöd för anläggning av våtmarker / småvatten är att minska näringsläckaget från jordbruket och att gynna den biologiska mångfalden i odlingslandskapet.

Förutsättningarna för stöd är att kostnaden maximeras till 200 000 kr/hektar. Man kan få maximalt 90 procent av de faktiska kostnaderna. Länsstyrelsen prioriterar projekt med störst nytta.