Seminariedag om klimat lockade många lärare

- Vad kan jag som lärare göra för att minska klimatpåverkan?

Det var en av de mycket angelägna frågor som publiken fick med sig hem från en heldag om klimatet i Trelleborg.

Under 2005-2009 genomför Trelleborgs kommun ett klimatinvesteringsprogram (Klimp) med stöd från Naturvårdsverket. Informations- och folkbildningsinsatser till skolans lärare, kommunanställda och kommunpolitiker utgör en viktig del av programmet. Med hjälp av det statliga stödet bjöd Trelleborgs kommun in till en seminariedag om klimat med en rad mycket kunniga forskare och föreläsare.

Den 9 november 2007 samlades ett hundratal personer i Malmrossalen, Hamngatan 9. Cirka 70 av åhörarna var lärare medan övriga cirka 30 var tjänstemän och politiker i kommunen med intresse för klimatfrågan. De fick lyssna på:

meteorolog Pär Holmgren, SVT,
oceanograf professor Anders Omstedt, Göteborgs Universitet,
biolog dr Thomas Hickler, Lunds Universitet
samt filosofiprofessor Christian Munthe, Göteborgs Universitet.

Lärare är en särskilt viktig målgrupp för kommunens klimatinformationsarbete. Eftersom de arbetar med den unga generationen kan de i sin undervisning vidareförmedla kunskap och insikter till eleverna. Detta var också huvudsyftet med seminariedagen som för lärarnas del kommer att följas upp med ytterligare två fortbildningstillfällen under vårterminen 08.

- Vi människor lever inte bara på jorden, vi är en del av den. Vi har inget val, vi måste ställa om vårt samhälle så att vi kan överleva, menade Pär Holmgren som underströk att för de allra flesta länder innebär den globala uppvärmningen och klimatförändringarna stora utmaningar och stora problem med översvämningar, värmeböljor, torka och stigande havsnivåer att brottas med.

- Det gäller nu att ställa sig frågan vad kan jag göra i min roll, menade Pär Holmgren och uppmanade lärarna att arbeta tematiskt med klimatfrågan över ämnesgränserna.

Anders Omstedt hade den avvikande uppfattningen att man inte säkert kan säga att de pågående klimatförändringarna beror på mänsklig aktivitet. Han uppmanade lärarna till att lära ut ett kritiskt förhållningssätt till olika tolkningar av mätserier, prognoser och framtidsscenarier. Men havsnivåhöjning är ett faktum. Den pågående vattenhöjningen av Östersjön började 1880 och vattnet stiger med en millimeter om året, berättade han.

- Att arbeta med mätserier som man kontinuerligt uppdaterar kan vara ett viktigt inslag i kommunens klimatstrategi så man kan läsa av vad som verkligen händer under en längre tid.

Thomas Hickler gav en bild av södra Sverige fram till 2060. Skogen kan växa mer och vi får nya grödor som majs. Jordbruket kommer att behöva använda mer bevattning och mer kemisk bekämpning. Skogs- och jordbruk i södra Sverige blir vinnare medan fjällvärlden blir förlorare.

- Olika arter måste vara synkade med sina bytesdjur och temperaturhöjning medför att denna synkning rubbas, förklarade Hickler och tog flugsnapparna i Holland som exempel på ett djur som missar sina bytesdjur om dessa kläcks för tidigt.

Christian Munthes föreläsning knöt ihop dagen på ett eminent sätt då han konstaterade att det krävs en ny vägledande risketik för att avgöra när det är lämpligt att agera då det gäller klimatfrågan.

- Oförsiktigheten har sitt pris men även försiktigheten har sitt pris. Det är mycket vi inte vet, men vi kan agera trots detta, avslutade han.

Programvärd var Robert Winton, lärare vid Vuxenutbildningen som arrangerar ämnesfortbildningen om klimat för kommunens lärare i samarbete med Barbro Ekerlund, utvecklingsansvarig på Skolförvaltningen och Anitha Ljung, Agenda 21/Klimp-samordnare, Kommunledningskontoret.