Helkväll om hav och klimat

 -  Visst kan vi fortsätta äta torsk! Men vi ska fråga i affären hur den är fångad. Är den trålad – då ska vi tacka nej! Torsk ska vara fångad med krok eller garn om vi ska äta den med gott samvete!

Kristin Johansson kan det mesta om livet i Östersjön. Hon är marinbiolog med sitt kontor i Ängelholm. Hon är också knuten till Naturskyddsföreningen. Det var den lokala Naturskyddsföreningen i Trelleborg som tillsammans med kommunens klimatinvesteringsprogram, Klimp, bjudit in henne att föreläsa. Till Horizont kom i början av november dryga 50-talet intresserade åhörare för att lyssna och lära om havsmiljöns framtid.

Det är inte bara på land som tillvaron förändras vid klimatförändring och global temperaturhöjning. Också i havet kommer stora förändringar att ske. Redan nu hotas arter som torsken både av klimatförändring och av överfiskning.

Sälarna drabbas

-  Det är mycket svårt att sia om framtiden då det gäller vilka arter som kommer att klara sig i Östersjön. Helt klart är att vikarsälen och gråsälen i Bottenviken drabbas då perioderna med is blir kortare.

Vattenvolymen ökar i haven på grund av både temperaturhöjning och smältande glaciärer. När det regnar mer sötas vattnet ut och många av de marina arterna som lever i Östersjön får svårt att överleva om salthalten sjunker. Torsken är en fisk som är helt beroende av den rätta salthalten för att ägg och yngel ska utvecklas på rätt sätt. Den vill också ha kallt vatten och får svårt att klara en temperaturhöjning, precis som blåmusslan och blåstången.

Mer alger i varmt vatten

Allt som händer i havet sker i ett mycket komplicerat samspel med klimatet.

- Isfria perioder och mer blåst ger större omrörning av vattenmassorna. Detta är positivt för syresättningen av vattnet. Men ett varmare vatten ökar risken för syrefria bottnar och blomningen av alger blir ännu raftigare, förklarar Kristin Johansson.

Text: Anitha Ljung, Agenda 21/Klimp-samordnare

Publikens egna tips

Under kvällen erbjöd Naturskyddsföreningen publiken att svara på tipsfrågor längs en pedagogisk havsmatta. Slutligen fick deltagarna lämna egna förslag på personliga miljöinsatser för att förbättra havets framtidsutsikter.

Frågan löd: ”Vad kan du göra för att rädda havets liv?”

Så här löd svaren:

Byta duschkräm, schampo och tvättmedel

Inte slänga mediciner i slask eller hälla ut. I stället gå till apoteket med dem.

Äta godkänd fisk.

Inte använda kemikalier. Använd KRAV-märkta produkter.

Inte kissa i havet. Inte äte havskräftor eller räkor – äta sill i stället!

Använda Ecopar till min utombordare.

Kör mindre bil. Inte kissa i vattnet..

Bättre/miljövänligare hygienartiklar.

Åka mer miljövänligt

Tänka på vilken fisksort jag väljer.

Jobba mot den globala uppvärmningen - mot CO2 utsläpp.

Byta schampo till Body Shops.

Äta närfiskat.

Cykla mer.

Åka kollektivt eller cykla.

Använd miljövänliga produkter.

Borsta tänderna med salt eller ta mindre tandkräm.

Inga utsläpp i havet.

Låta bli att äta utrotningshotade arter.

Använd miljömärkta rengöringsprodukter, mindre tandkräm.

Byta schampo och duschkräm.

Ransonera bilkörandet.

Välja fosfatfria tvätt- och diskmedel.

Om möjlighet finns så bör man välja ett alternativt sätt att ta hand om urin/avföring så att detta inte drabbar havet.

Påverka de ansvariga för färjetrafiken, så att inget orenat avloppsvatten töms i Östersjön!

Använda disk- och tvättmedel som påverkar havet mindre.

Inte handla torsk!

Använda miljömärkt tvätt- och rengöringsmedel. Tvätta mindre. Lufta i stället kläderna.

Välja miljövänliga alternativ: Tvättmedel, Schampo.

Minska användningen av: Gödning, Tvättmedel