Avfall - vad är det och vad gör man med det?

Avfall är ett vitt begrepp som rymmer allt från bananskal till gruvavfall. Olika avfall måste tas om hand på olika sätt. Det allra viktigaste för miljön är att farligt avfall separeras från övrigt avfall och lämnas in på en återvinningscentral, så att det kan behandlas på ett miljöriktigt sätt. Matavfall kan med fördel komposteras eller sorteras ut för rötning och förpackningsavfall ska sorteras utifrån vilket material det är gjort av, så att detta kan återvinnas. Det allra bästa vore dock om vi kunde minska avfallsmängderna genom att se till att avfallet inte uppkommer från början.

Viktigt att förebygga uppkomsten av avfall

I Sverige produceras varje år ca 120 miljoner ton avfall. Majoriteten kommer från verksamheter som trävarutillverkning, metallframställning, mineralutvinning, byggverksamhet och avloppsrening. Hushållsavfallet utgör ca 4 % av den totala avfallsmängden. Allt mer avfall används som en resurs genom att material återvinns eller energi utvinns genom förbränning eller rötning. Mellan år 1994 och 2006 ökade mängden hushållsavfall med 28 %! Detta trots att det finns antagna miljömål om minskade avfallsmängder.

Ett sätt att minska mängden avfall är att konsumera mindre och istället konsumera varor av bättre kvalitet. En billig produkt som inte håller så länge kanske i det långa loppet blir en sämre investering än en dyr som håller länge. Man kan också välja produkter med en liten förpackning - på så vis minskar man dessutom på miljöpåverkan av transporter, eftersom man får in mer varor i varje lastbil eller godsvagn.

Visste du att vi svenskar slänger ungefär en fjärdedel av all mat vi köper? Det kan betyda mat för ca 8000 kr/år för en genomsnittlig barnfamilj!

Matavfall - en resurs att ta vara på

Att minska på matavfallet genom att inte köpa och laga mer än vad som går åt är förstås det bästa ur miljösynpunkt. Det matavfall som ändå uppkommer kan man dock dra nytta av genom att återanvända näringsämnena i avfallet. Plockanalyser har visat att i genomsnitt drygt 40 % av hushållssoporna består av matavfall och ca 7 % av trädgårdsavfall. Detta är avfall som kan behandlas biologiskt genom rötning eller kompostering. Rötresten och komposten kan sedan användas som gödningsmedel. Rötrester, eller biogödsel, från matavfall har en bra näringssammansättning för grödor och kan spridas med samma teknik som flytgödsel.

I SYSAV-regionen har en central behandling av matavfall påbörjats och insamlingssystem byggs upp efter hand. det första målet är att år 2010 samla in och återvinna minst 35 % av allt matavfall.

Farligt avfall måste tas omhand

Farligt avfall är sådant avfall som innehåller ämnen som kan vara direkt skadliga för naturen eller människor och som därför är särskilt viktiga att hålla utanför kretsloppet. Farligt avfall ska avskiljas från annat avfall och lämnas in till återvinningscentral för behandling. Det finns särskilda regler för verksamheter som hanterar farligt avfall, läs mer om detta på sidan Farligt avfall.

Förpackningsavfall - producenternas ansvar

Alla som producerar förpackningar ansvarar för att dessa samlas in och tas omhand. Detta kallas för producentansvar. I Sverige finns ett lagstadgat producentansvar även för returpapper, däck, bilar och elektriska och elektroniska produkter. Det är Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, som har ansvar för insamlingssystemet för förpackningar och returpapper i Sverige. Information om återvinningsstationer mm finns på kommunens renhållningssidor.

Du som kund betalar för de förpackningar som omgärdar de varor du köper - det kan alltså löna sig att påverka producenterna att göra mindre och därmed billigare förpackningar. Dessutom tar de ju mindre plats i väskor, kassar och skåp.

Nedskräpning

Det är förbjudet enligt Miljöbalken att skräpa ner utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till (15 kap 30 §). Detta gäller även t.ex. trädgårdsavfall som inte får slängas i naturen, även om det består av biologiskt nedbrytningsbart material.