Kusten och bebyggelsen

Kusten och fiskelägena

Från slätten ned till havet finner du väster om Trelleborg Järavallen som bildades efter istiden under äldre stenålder. Det går i princip att gå utmed hela kuststräckan. Här förekommer rikligt med fossiler, framför allt vid Smygehuk. En hel del bärnsten och stenar som flinta och kalksten finns i riklig mängd. Stranden vänder sig mot söder. Fågellivet bjuder på skarv, häger, vadare och annan sjöfågel och såväl på Fågelviksängarna som på Dalköpinge ängar finns fridlysta orkidéer.

Inom Trelleborgs kustområde ligger sex fiskelägen: Skåre, Åhus, Gislöv, Böste, Smyge och Beddinge lägen. Inte bara de enkla, men ändå så formfulländade husen och fiskebodarna, utan även de öppna nätplatserna och släpporna, "sträden" mellan husen ned till stranden, ger fiskelägena den karaktär som vi idag värderar så högt.

Om kyrkorna

På slätten står kyrkorna tätt.

Under den första kristna tiden byggdes trätempel, under medeltiden byggde man i sten. Av våra 32 kyrkor, är 2/3 byggda på 1100- 1200-talen. De är små och intima, byggda i tegel, putsade och vitkalkade.

Den andra stora kyrkobyggnadsepoken inföll först under andra hälften av 1800- talet då befolkningen ökade markant och de medeltida templen helt enkelt blev för små. De stora röda tegelkyrkorna är från denna tid.

Den skånska längan

Det vitputsade långa huset står för många som sinnebilden för Skåne. Skånelängan är ytterst funktionell. Den byggdes i korsvirke eftersom det rådde brist på timmer. Fasaden fylldes med material från platsen, dvs. lera. I äldre hus "klinade" man upp leran på en stomme av halm eller vass. Senare lade man leran i formar och lät den soltorka och då fick man lersten. För att den skulle hålla mot regn, putsade och kalkfärgade man den. *

Från mitten av 1800-talet utvecklades bruket att bränna leran och tegelstenen blev ekonomiskt tillgänglig för gemene man. Av väggen kan man således avläsa längans ålder. Den höga takresningen gjordes för att regnet lätt skulle rinna av. Det korta takutsprånget motiverades av att vinden ej skulle få fäste och kunna lyfta av halmtaket. Husets bredd avgjordes av takbjälkens längd, 5-6 meter. Bruket att använda bärande mellanväggar blev ej vanligt förrän under senare delen av 1800-talet. Fönster och dörrar målades med linoljefärg. Vanliga kulörer var engelskt rött, grönt, brunt och, framför allt i fiskelägena, blått.

*Blanda kalkdeg med 5 delar vatten. Rör om. Låt stå. Använd "mjölkvattnet" som bildats för att måla tunt. Vänta, låt torka. Måla igen, 2-5 gånger. Nu träder det fram en vacker sidenglänsande yta!

Det skånska tegelhuset

Under andra hälften av 1800-talet, startade tegeltillverkning i stor skala. Tegelbruk fanns i bl.a. Östra Grevie, Minnesberg, Tegelberga, Tjustorp och vid Näsbyholm. Lertäkter finns fortfarande runt om i landskapet och skorstenarna sticker ännu upp.... Tegelhuset var bredare än längan och fick högre sockel, en rik mönstermurning och utsmyckning av fasaderna. Olika formade tegel började fabriceras liksom glaserade stenar. Speciell omsorg lades vid mötet mellan vägg och tak, liksom runt dörrar och fönster. Takmaterialet var oftast tegel och ibland bandplåt. Speciellt stationssamhällen präglas av denna arkitektur.

Haven

Den skånska allmogeträdgården, haven, är inspirerad av Frankrikes renässansträdgårdar. Haven är indelad i olika kvarter av buxbomshäckar. Gångarna kan vara raka eller svängda. Små "solrundlar" finns närmast huset och ibland i skärningslinjerna. Kvarteren används som kål-, bärhave eller för fruktträd.