Dösar - Stenar med historia

Det finns ca 4500 dösar i Danmark och, främst i Skåne, Halland och Bohuslän. Antalet bevarade dösar utgör säkert bara en liten del av vad som en gång har funnits.

Dösarna är den äldsta formen av megalitgrav. De byggdes under yngre stenåldern och förknippas med Trattbägarkulturen. De byggdes av den jordbrukande och boskapsskötande befolkningen.

Dösarna är vanligen byggda av 4-7 stora block, som lutar något inåt och bildar en kammare. Ovanpå kammaren vilar ett stort takblock.

Gånggrifterna tillkom under dess mellersta skede (ca 2300-1800 f Kr). De består av en kammare dit en längre gång leder in. Varje gånggrift användes för ett flertal begravningar.

Erkes dös och Kungsdösarna

Tre stenkammargravar finns belägna strax nordväst om Smygehamn. Trots namnen är de samtliga gångdrifter.

Erkes dös beräknas vara 4000 år gammal. Dösen består av en avlång gravkammare med på kant resta stenar och täckt av stenblock. En lång gång leder in till kammarens mitt.

Flintföremål som hittats i kammaren och utanför gången förvaras idag på Lunds historiska museum.

Ytterligare två gravdösar, Stora och Lilla Kungsdösen, ligger i närheten. Stora Kungsdösen är en dubbelgånggrift som restaurerades 1964. Det är troligen den största runddös som finns i Skåne. 150 meter öster om Stora Kungsdösen ligger Lilla Kungsdösen.

Enligt sägnen fanns det en upptrampad stig mellan Stora Kungsdösen och Erkes dös. Denna användes av trollen när de besökte varandra.

Skegriedösen

Skegriedösen är en välbevarad stenkammargrav från bondestenåldern. Kammaren är rektangulär och består av två sidohällar, en gavelhäll, en tröskelsten och ett takblock. Dösen är omgiven av en stenkrets med sjutton stenar. På några av stenarna finns skålgropar. 4500-5000 år dateras dösen till.

Snarringedösen

Snarringe dubbeldös är belägen vid Snarringe by väster om Hammarlöv. Snarringe dubbeldös omges av bördiga åkrar. Här har traktens äldsta odlare funnit sin sista viloplats med utsikt över åkrarna och fiskevattnet i söder.

Tidigare har stenarna varit täckta med jord. Möjligen har en stenkrets omgivit gravarna. Under århundradenas lopp har jordtäckningen försvunnit.

Botten i gravkamrarna överskrider inte två meter i diameter. Fotkedjan på den nordliga graven består av tio stenar. En ingång bildas av en större öppning mellan två av väggstenarna. Två väldiga stenblock bildar tak. Det största väger uppskattningsvis 25 ton. Den sydliga dösen är något mindre med åtta stenar som fotkedja.

I takblockens översida kan man se flera runda fördjupningar s k älvkvarnar. I dessa fördjupningar påstås det att det förr offrades med fett och smörjningar.

Enligt äldre uppgifter har man funnit smärre bronsåldersföremål i båda kamrarna. I den norra har även skelettdelar påfunnits.

Den här typen av gravkammare byggdes under den äldsta jordbruksperioden ca 2500 f Kr.

Karlingedösen och Jättegraven

I Kyrkoköpinge ligger Karlingedösen. Numera återstår endast en sidosten och en nerfallen täcksten. Strax öster om denna finns en 63 meter lång och 7 meter bred långdös - Jättegraven.