Trelleborgs ekonomi

Information om kommunens utveckling och ekonomiska ställning.

Utgångsläget för ramfördelningarna 2011 var de mål för god ekonomisk hushållning som kommunfullmäktige fastställde för åren 2010-2012. För driftbudget 2011 innebar det ett resultat på minst +35,7 Mkr på basis av då aktuell prognos för skatter och generella statsbidrag. Detta mål kunde dock inte uppfyllas i budgeten på grund av den effekt den mycket lågt prognostiserade skatteutvecklingen hade på ekonomin.

De beloppsmässigt bestämda driftramarna för 2011 byggde på den driftbudget som kommunfullmäktige fastställde i november 2009 samt den befolkningsprognos som kommunfullmäktige fastställde i mars 2010. En annan viktig förutsättning var en oförändrad skattesats.

Det budgeterade resultatet för 2011 uppgick i kommunfullmäktiges budgetbeslut den 22 november 2010 till 1,0 Mkr, där de taxefinansierade verksamheterna förväntades uppnå ett nollresultat. Därefter tog kommunfullmäktige beslut om en ny politisk nämndsorganisation, vilket ledde till en justerad drift- och investeringsbudget. Det slutliga budgeterade resultatet var 3,2 Mkr.

2011 slutade med ett positivt resultat på 70,8 Mkr. Avvikelsen mot budget på 67,6 miljoner kronor kan i stora drag förklaras med ett antal större poster. De positiva avvikelserna beror på realisationsvinster till följd av fastighetsförsäljningar, bättre skatteintäkter och att budgeten för kommunstyrelsens oförutsedda kostnader inte använts. Den negativa avvikelsen beror på ökade kostnader för pensioner inklusive särskild löneskatt.

Prognosen för skatter och statsbidrag har förbättrat årets resultat med 32,5 miljoner kronor. Kommunstyrelsens (finans) budget för oförutsedda kostnader har inte utnyttjats till fullo och ger en positiv budgetavvikelse på 29,7 miljoner kronor. Som jämförelsestörande poster redovisas reavinster till följd av fastighetsförsäljningar med 36,8 miljoner kronor och ökade räntekostnader i RIPS07 inklusive löneskatt med -12,6 miljoner kronor. Tre områden som har redovisats enligt kommunens exploateringspolicy har slutredovisats i samband med bokslut för 2011. Resultatet av dessa tre områden uppgår totalt till 35,8 miljoner kronor. Se även särskilt avsnitt om exploateringsredovisning.

Pensionskostnaderna avviker mot budget med totalt -30,4 miljoner kronor inklusive ränta och särskild löneskatt. Avvikelsen beror i stort sett på fyra anledningar; tidigare förvaltningschefer med visstidsförordnande som har gått i pension, sänkning av diskonteringsräntan vilken ökar pensionsskulden, kommunens ansvar för att täcka upp för sänkningen av den allmänna pensionen samt att vi nu lever längre och relativt ofta tar ut pensionen tidigare.

Nämndernas resultat innebär en avvikelse jämfört med budget på -0,3 miljoner kronor (2010: 2,2 Mkr). Nämndernas resultat varierar kraftigt. Åtta nämnder redovisar positiva avvikelser och fyra nämnder redovisar negativa avvikelser.

Verksamhetens kostnader och intäkter

Verksamhetens nettokostnader inklusive finansnetto uppgick under året till 1 758,5 Mkr, vilket är en ökning med 1,1 procent. Motsvarande ökning mellan 2009 och 2010 var 4,7 procent.

Personalkostnader står för den största delen av kommunens kostnader, nämligen 58 procent. Den totala lönekostnaden ökade med 4,6 procent. Lönenivån för anställda med månadslön ökade med 2,5 procent. Skillnaden mellan lönenivåökningen och lönekostnadsökningen beror på att produktionen (antal årsarbeten) har ökat från 2 838 år 2010 till 2 917 år 2011. Ökningen beror på att fler årsarbeten har producerats av visstidsanställda och timavlönade, medan tillsvidareanställda har oförändrad nivå. De totala personalkostnaderna har ökat med 6,6 procent mellan år 2010 och 2011. Löneutbetalningarna för 2011 uppgick till 950,6 miljoner kronor.

Finansnetto

Årets finansnetto blev -0,7 miljoner kronor, exklusive jämförelsestörande finansiella poster. Kommunen har inte har lånat så mycket som var budgeterat och därmed blev inte räntekostnaderna så höga. Inlåningsräntan uppgick inte heller till budgeterad nivå. Bland finansiella intäkter finns också borgensavgifter för de lån som kommunen borgar för, åt de kommunala bolagen. Trelleborgs Hamn AB betalar ränta på lånet till kommunen som motsvarar den försäljning av hamnanläggningar som gjordes 2005. För lånet finns en amorteringsplan på 15 år och räntan uppgick under 2011 till 4,0 miljoner kronor.

Sveriges Kommuner och Landsting har rekommenderat att diskonteringsräntan som används i pensionsskuldsberäkningarna enligt RIPS ska sänkas med 0,75 procentenheter. Denna sänkning medför att pensionsskulden i sin tur ökar. För Trelleborgs kommun rör det sig om 10,2 miljoner kronor i ökade räntekostnader. Beloppet redovisas som en jämförelsestörande finansiell post i enlighet med rekommendation från Rådet för kommunal redovisning.

Avstämning av balanskravet

Trelleborgs kommun uppfyller balanskravet som gäller enligt Kommunallagen. Det behövs ett bättre resultat än +/- noll för att uppnå vad lagen menar med god ekonomisk hushållning. Balanskravet ska uppfattas som ett golv och inte ett tak. Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar kommunerna att ha ett resultat som motsvarar två procent av skatter och statsbidrag. Ett positivt resultat behövs dels för att värdesäkra anläggningstillgångar och pensioner, dels för att finansiera en del av de investeringar som görs. Vid avstämning av om balanskravet uppfylls ska resultatet regleras för de poster där kommunen gör avsteg från god redovisningssed samt för händelser av engångskaraktär, som till exempel realisationsvinster till följd av fastighetsförsäljningar.

Soliditet

Soliditeten anger hur stor del av tillgångarna som kommunen finansierat med eget kapital. Soliditeten har minskat något under året, från 60,4 procent till 60,3 procent. Skånesnittet för 2010 var 61,0 procent.

Kommunen redovisar den pensionsskuld som uppkommit före 1998 som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Kommunens soliditet inklusive pensionsförpliktelser uppgår till 20,9 procent. Motsvarande Skånesnitt för 2010 var 26,3 procent.

Likviditet

Kommunens likvida medel uppgick vid årsskiftet till 21,9 miljoner kronor, vilket är betydligt lägre än föregående år. Syftet med minskningen har varit att använda den gemensamma likviditeten i kommunkoncernen. Under året har nya lån tagits med 100 miljoner kronor. Detta för att finansiera regleringen av skatteskuld för 2009 (ca 50 Mkr), medfinansieringen av statlig infrastruktur (37 Mkr) samt omsättning av ett lån på 20 miljoner kronor som förföll till betalning under året. Investeringar har till viss del finansierats med likvida medel. Förändringen av likvida medel framgår av finansieringsanalysen.

Långfristig upplåning

Kommunfullmäktige i Trelleborg har sedan 2004, i samband med beslut om investeringar, beslutat att finansiera delar av dessa med upplåning.
Under perioden 2005-2008 lånades 280 miljoner kronor upp. Ytterligare lån har tagits upp under 2011 med 100 miljoner kronor. Upplåningen har gjorts i enlighet med aktuell budget och kontinuerligt reviderad likviditetsplanering. Placeringen av upplåningen har gjorts med olika kredit- och räntebindningstider, som finanspolicyn föreskriver.

Kommunens totala långfristiga skuld uppgick 2011-12-31 till 341,9 miljoner kronor, varav långfristig upplåning 306,9 miljoner kronor. Under 2011 har lån amorterats med 42,5 miljoner kronor, enligt plan.

Från och med 2003 redovisas de finansiella leasingavtalen som långfristig upplåning och dessa uppgår vid årsskiftet till 3,8 miljoner kronor. Beräknade amorteringar under 2012 på 32,5 miljoner kronor samt 2,5 miljoner kronor avseende de finansiella leasingavtalen, har överförts till kortfristiga skulder.

I långfristiga skulder ingår även periodiserade anslutningsavgifter för VA och elnät med totalt 100,6 miljoner kronor. Tidigare har dessa redovisats som kortfristiga skulder, men eftersom de periodiseras över 50 respektive 25 år så redovisas de nu istället som långfristiga skulder. Tidigare år har korrigerats i redovisningen.

Eget kapital

Kommunens egna kapital uppgår till 1 433,7 miljoner kronor. Anläggningskapitalet utgör 1 777,4 miljoner kronor, vilket är en ökning under 2011 med 49,9 miljoner kronor.

Årets nettoinvesteringar uppgår till 183,8 miljoner kronor. Avskrivningar har gjorts med 100 miljoner kronor och försäljning av anläggningstillgångar uppgick till 1,7 miljoner kronor. Nya lån har tagits upp med 100 miljoner kronor, men vi har också amorterat på de långfristiga lånen inklusive leasingavtalen med 44,8 miljoner kronor. Kommunen har betalat av skatteskulden avseende avräkning år 2009 och dessutom betalat in 37 miljoner kronor avseende kapacitetsförstärkningen av Trelleborgsbanan.

Rörelsekapitalet är negativt och uppgår till 176,1 miljoner kronor. Det har under 2011 förbättrats från 245,1 miljoner kronor. I början av 2011 betalades en skuld till Skatteverket avseende avräkningen för 2009 med ca 50 miljoner kronor. Slutredovisningen av exploateringsområden har också påverkat detta nyckeltal med ca 14 miljoner kronor. Att kommunen kan ha ett negativt rörelsekapital beror på att det bland de kortfristiga skulderna finns skulder som inte kommer att betalas under kommande år. Som exempel kan nämnas semesterlöneskuld som i detta bokslut uppgår till -86,5 miljoner kronor. De närmsta åren kommer semesterlöneskulden att minska eftersom en stor del av skulden berör de personer som är födda på 40-talet och som snart ska gå i pension.