Landskapsdjur

Kronhjort
(Cervus elaphus) 

Skånes landskapsdjur, kronhjorten, är efter älgen det största hjortdjuret i Sverige.

På 1600-talet var kronhjorten vanlig i södra Sverige och ända upp till Dalarna. I mitten av 1800-talet fanns de endast kvar i Skåne eftersom många kronhjortar sköts för att de skadade skog och grödor. Att det fortfarande finns kronhjortar i Skåne beror främst på att de fått en fristad på några skånska storgods. Inom Häckeberga området finns ca 40 -50 kronhjortar.

Kronhjorten trivs inte i alltför stora barrskogsområden utan den vill ha ett mer uppbrutet landskap och tillgång till öppen mark. Eftersom jordbruk har lagts ned och de öppna markerna har ersatts med barrskogar utan lövinslag har förutsättningarna för artens fortlevnad försämrats.

Hanen kallas hjort, honan hind och ungen kalv. Under sommaren är djuren korthåriga och rödbruna. Under vinter blir fällen gråbrun och långhårig. Hindarna har påfallande lång hals medan hjortarna med ökande hornvikter får en allt kraftigare hals. Svansen är kort och brunaktig och akterspegeln är rostgul.

Namnet kronhjort har kommit från hanens stora stora greniga cylindriska inåtsvängda horn, utan skovlar, med en krona i toppen.