Rekordfärjan Preussen i tjänst i minst 76 år!

De legendariska färjorna Kungen och Drottningen hann uppleva två världskrig och ett kallt krig under de nära sex decennier fartygen trafikerade leden mellan Trelleborg och Sassnitz.

Det är emellertid tyska Preussen som har rekordet i att vara seglivad – ännu 1985 var hon i tjänst!

Preussen var systerfartyg till Deutschland och sattes i trafik på den nyöppnade Kungsleden i juni 1909. Likt sin syster var hon byggd på Vulcanvarvet i Stettin, var nära 114 meter lång, drygt 16 meter bred och hade ett djupgående på 4,90. Hon var utrustad med två spår på tillsammans 160 meter vilka svalde mellan sexton och arton järnvägsvagnar. Marschfarten var 16,5 knop. Ägare var till en början de preussisk/hessiska statsbanorna innan Deutsche Reicheisenbahnen och sedan Deutsche Reichsbahn tog över.

Likt Deutschland nyttjades Preussen under första världskriget en kort tid som minutläggare. Tillbaka i färjetjänsten kolliderade hon i oktober 1915 med torpedbåt T100 från den kejserliga marinen. Preussen kunde fortsätta resan medan torpedbåten sjönk.

40 timmars resa!

I januari 1924 frös de båda tyska fartygen fast i drivisen. Fartyget Braunschweig försökte få de båda loss, men fick ge upp. Först efter tre veckor i isen kunde den svenske Isbrytaren II befria båtarna. Fem år senare var kung Bore åter i farten. För att hålla hamnen i Sassnitz någorlunda farbar tvingades man hyra in en isbrytare. Det hjälpte dock föga och trafiken fick ställas in helt den 19 februari. En vecka senare tog det Preussen och Kungen fyrtio timmar att segla sträckan till Trelleborg.

Under mellankrigstiden användes Preussen tidvis i kryssningsfart i Östersjön. Bara under 1936 gjorde hon tretton rundresor. I april 1937 byggdes Preussen om för att kunna ta ombord personbilar och segla i linjetrafik mellan Swinemünde och Pillau. Vintern 1937 frös Preussen fast i isen och gjorde av med alla sina kolreserver. Drottningen kom till undsättning och gemensamt släpade de båda besättningarna fyrtio ton kol i säckar över isen. Vid Lucia-tid samma år gick Preussen i hårt väder på Djävulsgrundet utanför Rügen. Vattnet forsade in och det bar sig inte bättre än att fartyget sjönk. De sexton järnvägsvagnarna kunde så småningom bärgas men en ny storm gjorde att arbetet att bärga själva fartyget fick avbrytas. Under ovädret fick vraket ytterligare skador men på självaste nyårsafton kunde dykare täta läckorna och fartyget bogseras till Sassnitz redd. På det nya året reparerades Preussen på Vulcanvarvet.

Evakuerade soldater

Först i december 1944 utrustas Preussen med beväpning och i januari 1945 börjar hon trafikera Danzig och Windau. Under årets första månader evakuerades soldater och andra undan de framryckande sovjetiska styrkorna med hjälp av Preussen. Bara några timmar innan Sassnitz utsätts för häftiga luftangrepp den 6 mars, har Preussen lämnat hamnen för att gå till Swinemünde. Nu finns ingen återvändo, hemmahamnen är obrukbar. Istället seglar Preussen till danska Århus för att hämta flyktingar. Några dagar senare seglar hon in i näten i Gedserspärren och blir manöveroduglig. Färjan bogseras till Köpenhamn men inte heller marindykarna kan göra ren babordspropellern.

I maj tas hon över av de allierade och används för repatriering på linjerna Trelleborg-Travemünde och Lübeck-Gdynia.

I mars 1946 överlämnade kapten Blindow färjan till Sovjetunionen som krigsskadestånd. Den sovjetiska flaggan hissades och Preussen bytte för alltid namn till Krilyon. I maj 1950 kom hon till Vladivostok, där för övrigt även hennes systerfartyg Deutschland hamnade. Gamla Preussen gick i linjetrafik mellan Vladivostok och Kamtschatka. Under åren 1957 till -59 byggs hon om vid det kinesiska varvet i Dalian/Luda. Bland annat fick hon ett nytt förskepp och ytterligare en skorsten.

1975 togs fartyget ur trafik och användes istället som bostadsskepp för arbetarna vid hamnbygget Wostochny i Wrangelbukten utanför Vladivostok. Tio år senare, 1985, användes hon fortfarande som bostad. Om hennes vidare öden sedan dess vet vi intet, men troligen har även den seglivade Preussen vid det här laget huggits upp.

Ingrid Wall