Vassbäddarna i Smygehamn

För att minska mängden rötslam samt göra slamhanteringen mer miljöriktig har tekniska förvaltningen i Trelleborg valt att satsa på slamavvattning i vassbäddar i anslutning till Smygehamns avloppsreningsverk. Projektet med vassbäddarna är ett av flera inslag i det lokala investeringsprogrammet, LIP, som syftar till att öka den ekologiska hållbarheten i samhället. Vassbäddarna sattes i drift våren 2004.

Den konventionella slamavvattningen vid Smygehamns avloppsreningsverk har ersatts med åtta vassbäddar planterade med bladvass. I stället för att som tidigare torka slammet maskinellt pumpas nu slammet ut över vassbäddarna. Vassen tar upp en del av vattnet och en del avdunstar. Rejektvattnet pumpas tillbaks till avloppsreningsverket. På detta sätt blir slammet som fastnar i vassbäddarna torrare på ett miljövänligt sätt.

Vassbäddarnas utformning

Vassbäddarna är uppbyggda med ett tätande lager underst, som inte släpper igenom slammet. På det tätande lagret ligger olika lager av dränerande skikt och ovanpå detta är vassen planterad. Via ett stående rör mitt i bädden pumpas det obehandlade slammet ut. Slammet har då en väldigt låg TS-halt (torrsubstans) och flyter därmed lätt ut över bädden. Tvärsöver bädden finns flera dräneringsrör som för rejektvattnet tillbaka till avloppsverket.

Det finns också rör nedstuckna längs kanterna, dessa rör finns för att föra ner syre till dräneringsmaterialet.

Belastning av bäddarna sker växelvis med två dagars belastning och två veckors vila. Vassbäddarna är dimensionerade för att kunna motta slam under minst 10 år. Därefter kommer bäddarna att växelvis tömmas och vid behov förses med nytt dräneringsskikt och nya vassplantor.

Vassbäddarnas fördelar

Att använda vassbäddar som avvattningsmetod har många fördelar. Det är miljövänligt då energiförbrukning, kemikalieåtgång och transport förväntas minska.

När vassbäddarna används sparas den energi som annars krävs för att driva kammarfilterpressen, förtjockaren, polymerberedning, diverse pumpar samt uppvärmning av rötkammare. Den enda energi som åtgår för avvattningen efter anläggningsfasen är för drift av pumpanläggningarna för bioslam och rejektvatten.

Inom traditionell slamavvattning används kemikalier i torkningsprocessen. I en vassbädd behövs inga kemikalier eftersom naturen sköter det själv. Förut fick man ut ett slam med en TS-halt på cirka 40 %. Det behandlade slammet från vassbäddarna väntas få en liknande TS-halt på cirka 30-40 %, men då helt utan tillsatta kemikalier.

Den biologiska nedbrytningen i komposteringsprocessen medför att organiskt material mineraliseras/bryts ner och även viss nedbrytning av stabila (miljöfarliga) organiska föreningar som till exempel PCB kan uppnås.

En nackdel med vassbäddarna kan vara besvärande lukt, som kan uppkomma då anaeroba förhållanden uppstår på grund av för hög slambelastning. En välfungerande slambädd bör dock inte medföra några luktproblem.

Varför just bladvass?

Bladvassen har många egenskaper som gör den ypperlig att använda till slamavvattning. Den bildar täta bestånd med hög evaporation (avdunstning). Under sommaren kan vassen evaporera 35-40 mm/dygn jämfört med 4 mm/dygn från en fri vattenyta.

Vassen tål extrema omständigheter, allt från torka till djupt vatten och slam. "Vuxna" plantor kan även växa i syrefria sediment.

Vassen bildar fina rötter (rhizom) som sprider sig snabbt och bidrar till att just vassen blir den dominerande växten i bädden, detta hindrar de flesta ogräs att ta över. Rhizomet bildar kanaler i slammet och förbättrar därför syretillförseln och infiltrationskapaciteten. Rotsystemet gör även att komposten inte packas ihop efter att det brutits ner utan behåller sin porösa struktur.

Klimatets inverkan på vassbäddarna

De flesta anläggningar med vassbäddar ligger i södra Sverige där klimatet är mildare. De vassplantor som har använts till vassbäddarna i Smygehamn har också importerats från Lettland som ligger på samma breddgrader som Skåne.

Vassbäddarna fungerar även om vintern så länge slammet inte fryser, men det måste i så fall vara riktigt låga temperaturer under en längre tid för att det ska hända. Temperaturen längs kusten är i snitt högre än i inlandet och slammet som pumpas in medför också det värme till bädden. Risken för att bädden ska frysa är därmed liten.

Projektet så här långt och blickar framåt

I stort sett har projektet så här långt fungerat bra. Ett problem som uppstod vid ett tillfälle var att det började växa ogräs i form av Besksöta. Hade man inte varit uppmärksam hade Besksötan kunnat ta över hela beståndet av bladvass. Ogräset är däremot under kontroll idag.

När tio år har gått börjar det närma sig skördetider för vassbäddarna, men vad man ska göra med det färdigbehandlade slammet, det är ännu inte bestämt.