Nybyggd sillabåt gör kulturarvet levande

Lukten av nytjärade garn och färskt hyvelspån, ljudet från en tändkulemotor och ålapålar som bankas ner i Östersjöns botten. För inte så länge sedan tillhörde detta vardagen i Trelleborg. Idag är inte trelleborgarna beroende av havet för sin försörjning på samma sätt.

Minnet av forna tider är i dock i allra högsta grad levande, inte minst tack vare Sirmiones skeppslag på Gislövs läge. Gubbarna har tagit som sin uppgift att bevara det gamla kulturarvet i form av båtar som använts längs den skånska kusten. Men man nöjer sig inte med det, snart ska en ny sillabåt byggas, efter hundra år gamla ritningar.

- Vi vill skapa ett flytande museum som fungerar som brygga mellan dåtid och nutid, säger Johannes Kaptein, projektledare för Sillabåten. Att vi nu får stöd från både kommunen och andra instanser gör att vi kan förverkliga drömmen.

Föreningen Sirmiones Skeppslag bildades 2004 och har som sin huvudsakliga uppgift att bevara gamla bruksbåtar och den fiskekultur som en gång i världen var anledningen till att hamnen i Gislöv byggdes. Det var under åren 1920 till 1924 som fiskehamnen anlades för att ge skydd och plats åt fiskarena i området. Då fanns ett trettiotal yrkesfiskare som landade främst sill, torsk, lax och ål. Många andra familjer som bodde nära kusten fiskade till husbehov. Ur Östersjöns djup kom maten på tallriken. En tunna med saltad sill fanns nära nog i vartenda hem. När skafferiet var tomt fanns alltid sillen att ta till.

Idag ser bilden annorlunda ut. Det finns bara några få yrkesfiskare kvar, och hamnen har ändrat karaktär. Idag är den en av Sydkustens största fritidshamnar och besöks årligen av flera tusen båtar, både från Sverige och från länder som Tyskland, Danmark och Holland.

Gamla flytetyg

Sedan några år tillbaka har Gislövs läge ytterligare en attraktion, en veteranbåtsbrygga. Här ligger pärlor sida vid sida, där solen lyser på vitmålade spant, segel och fernissade trädetaljer. De välskötta båtarna är det synliga beviset för verksamheten i Sirmiones skeppslag som fått sitt namn efter den första båten man tog sig an. Fiskesnipan Sirmione är byggd kring 1920 av båtbyggaren Nils Jönsson på Väster Jär i Trelleborg. Lagom till Trelleborgs 750-årsjubileum var Sirmione återställd i sitt ursprungliga skick. Sedan dess har hon rönt stor uppmärksamhet, att bevara gamla båtar tycks vara en angelägenhet för många. De allra flesta har någon anknytning till havet och båtlivet, och för många blir ett besök i hamnen en vandring längs minnenas stig.

Sirmione har under årens lopp fått sällskap av fler flytetyg vid veteranbåtsbryggan i hamnen. Nu väntar dock skeppslagets alla största utmaning, att rekonstruera en sillabåt.

Sillabåt är den typ av båt som de flesta fiskare i området hade för några generationer sedan. Det är en halvdäckad snipa med en låg överbyggnad i aktern, som ger plats för två kojer och tändkulemotorn, konstruerad för att passa vattnen utanför Sydkusten.

- Sillabåten hade stor betydelse för försörjningen på Gislöv, varje båt med besättning livnärde ett 25-tal personer, vuxna och barn, berättar Johannes Kaptein.

Skeppslagets övriga båtar är gamla snipor som med varsam hand satts i skick igen. Bruksbåtarna är rejält slitna och det krävs många timmar för att sätta dem i skick igen. När det gäller sillabåten har skeppslaget valt en annan väg, att bygga en ny båt enligt gamla ritningar.

- På det viset kan vi under många år framöver visa upp en båt av den typ som var anledningen till att hamnen anlades en gång i världen. Sillabåten är ett kulturarv som vi lämnar vidare till nya generationer att förvalta, menar projektledarna.

Originalritningar

Den sillabåt som ska byggas är 25 fot lång, cirka 7,5 meter. Båten byggs efter originalritningar från början av 1900-talet, gjorda av Karl Andersson i Trelleborg. Ritningarna fick skeppslaget som gåva förra året och de är så kompletta att båten ska kunna byggas på samma sätt som Karl Andersson byggde sina båtar under första halvan av 1900-talet.

Med sig i projektet har Sirmione en lång rad intressenter. Trelleborgs kommun har bidragit med 25 000 kronor och landsbygdsutvecklingsprogrammet Leader med hela 600 000. Klartecknet kom för några veckor sedan och då var det idel glada miner på "gubbarna" i hamnen. Sjöscoutkåren, Båtsällskapet, Turistbyrån och verksamhetsrådet i hamnen stöttar också på olika sätt.

En stor del av jobbet vilar på skeppslagets egna medlemmar. Själva båtbygget kommer att ske på Lindhs varv i Smygehamn där två generationer båtbyggare ska förverkliga drömmen om en sillabåt. Men skeppslagets medlemmar har en stor arbetsinsats framför sig. Mycket tid och kraft har redan lagts ner på förberedelsearbete. Framöver väntar inte bara handfast arbete i form av målning, säkerhetsutrustning, tillverka detaljer, sätta i ordning segel och råoljemotor. Dessutom kommer föreningen att på olika sätt dokumentera bygget, leda projektet, informera och ta emot studiebesök från skolor och föreningar. Totalt beräknas det ideella arbetet uppgå till drygt 1 500 timmar, vilket motsvarar ett värde på drygt en halv miljon.

- Nästa sommar hoppas vi ha sillabåten i sjön, säger Johannes Kaptein och då är vårt veteranbåtsmuseum mera komplett. Vårt mål är dock att ha båtar från de olika sträckorna av den skånska kusten, så vi slår oss inte till ro bara för att sillabåten är klar.

Arbete varje tisdag

Under hösten, vintern och våren arbetar skeppslagets medlemmar idogt med att sätta gamla fartyg i skick och underhålla de som redan blivit föremål för renovering. Varje tisdag och ibland oftare än så, träffas ett gäng företrädesvis pensionärer, i en lada i byn. Här ligger båtarna i förvar vintertid, och här finns utrymme att underhålla de gamla träbåtarna och deras utrustning. Den här tisdagen är det tre olika projekt som pågår parallellt. En gammal snipa, byggd hos Göransson på öster, ska bottenmålas. En annan snipa ställs sakta men säkert i ordning och idag är det överbyggnaden som slipas. En gammal tändkulemotor gås genom och ska bli som ny, det är den som omsider ska sitta i nya sillabåten.

- Förutom båtarna har vi ett skötebarn till, konstaterar Johannes Kaptein. Det är "Tudehuset" i hamnen där mistluren hör hemma. Den har vi också återställt i ursprungligt skick.

- Nu under sommaren har vi fått låna en hodda i hamnen där vi visar fiskeutrustning, foton och annat som har anknytning till hamnen, fiskarena och båtlivet här. Och så visar vi förstås gärna upp våra båtar vid veteranbåtsbryggan.

Ingrid Wall