Skolan blir trygg tillflykt när krisen kommer

Kanske var det rönnbären i höstas som gav den första indikationen på vad som komma skulle. Vare sig man tror på naturens signaler eller ej så har vintern 2009/10 blivit en av de vitaste på många år i Trelleborg och på Söderslätt. Med snö och halka följer också trafiksvårigheter och i värsta fall svåra påfrestningar på samhällsservicen. Många av oss minns fortfarande vintrarna 1978 och 1979 när Trelleborg var isolerat från omvärlden. Den gången användes såväl konvojkörning som matbombning med helikopter…

I Trelleborg övas kontinuerligt beredskapen för hur samhällets olika funktioner ska kunna hållas igång under extraordinära omständigheter. Hemtjänst, vattenförsörjning, el, skolskjutsar och räddningstjänst ska fungera också när Kung Bore slår till.

En hörnsten i planeringen är de tolv trygghetspunkter som finns runt om i kommunen. Den viktigaste uppgiften för dessa trygghetspunkter är att på olika sätt bistå människor som finns i närområdet. Det kan handla såväl om information som om värme och mat.

Även om det hunnit gå drygt tre decennier sedan snöstormarna i slutet på 1970-talet, så ligger erfarenheterna från den gången till grund för planeringen idag. Elavbrott, snö och stormvindar kan ställa till en hel del elände på det platta Söderslätt. En liten föraning kom dagarna före jul då SMHI utfärdade vädervarning av andra klassen, den näst högsta. Då blev också en del mindre vägar ofarbara och drivorna växte sig snabbt höga.

Dussinet trygghetspunkter i kommunen finns samtliga förlagda till skolor och är spridda över hela kommunen. I centrala Trelleborg finns Fågelbäcksskolan, Söderslättsgymnasiet S:t Nicolai, Liljeborgsskolan, Vannhögsskolan, Pilevallsskolan och Östra skolan. Serresjöskolan tar hand om invånarna i Gislövsområdet, Smyge skola de boende längs östra delen av kuststräckan. Klagstorps skola, Anderslövs låg och mellanstadieskola, Västra Alstad skola och Skegrie svarar för sina respektive områden.

- Att vi valt just skolor som trygghetspunkter beror på flera saker, säger Sven Jönsson, säkerhetschef och beredskapssamordnare i Trelleborgs kommun. Skolorna ligger centralt placerade i sitt område, det finns personal knuten till byggnaden och här finns möjlighet att ordna fram mat.

- Huvudspåret i all krisplanering är att vi ska använda den ordinarie organisationen i så stor utsträckning som möjligt. Att göra i kris det man också gör i vardagen innebär minst omställning och då löper också verksamheten på utan alltför stora omställningar.

Tre timmar efter ett larm ska trygghetspunkten vara bemannad och personalen ska ha upprättat kontakt med krisledningen i Rådhuset i Trelleborg. Uppgiften blir att samverka med myndigheter, organisationer och

kommunala förvaltningar i den utsträckning som den aktuella situationen kräver. Trygghetspunkterna fungerar som ett slags kommunikationscentral ute i kommunen. Hit kommer information från centralt håll, och från trygghetspunkten får krisledningen rapporter hur läget ser ut. När elförsörjningen inte fungerar och mobiltelefoner slagits ut, sker kommunikationen med kommunikationsradio. Trelleborg är en av få kommuner som behållit systemet med radio. Erfarenheten säger att mobiltelefonnätets batteribackup fungerar några timmar, sedan ligger nätet nere och det går inte längre att ringa. Att människor är benägna att använda mobiltelefoner i ännu högre grad i krisläge, gör också att näten går ner snabbare eller slås ut av överbelastning.

Andra viktiga uppgifter för trygghetspunkterna är att kunna ge enklare sjukvård och krisstöd. Lättare förtäring i form av mat och dryck ska kunna serveras, och det ska också finnas möjlighet till vila och övernattning.

- Trygghetspunkten ska helt enkelt kunna fungera som en tillflykt där man får de mest grundläggande behoven tillfredsställda, säger Sven Jönsson. Kommunen har ju ett ansvar för alla människor som befinner sig inom kommungränserna, vare sig de är bosatta här eller ej.

Ingrid Wall