Havsmiljön - en resurs och ett ansvar

Att Trelleborgs kommun gränsar till ett hav i problem och behov av hjälp känner de flesta till. Att kommunens arbete med havsmiljöfrågor rönt stort internationellt intresse och nationellt stöd är kanske däremot inte lika bekant. Trelleborgsdeklarationen, integrerad kustzonsförvaltning, Baltic Master och Trelleborgsmodellen är begrepp som redan associeras till detta arbete, men arbetet har utvecklats och stärkts med nya projektsatsningar och koncept för hållbara helhetslösningar på problemen.

Havets problem

Östersjön är ett hav som får tåla belastning av nära nog 100 miljoner människor, vilka alla bor på en avrinningsyta runt havet som är 4 gånger större än själva havet. Som om inte det skulle vara tillräckligt, är tillförseln av friskt syresatt havsvatten från Atlanten begränsat genom trånga sund och havsbottentrösklar, vilket innebär att det tar 30 år för vattnet i havet att omsättas. Att havet består av en blandning av salt och sött vatten och bildar världens största brackvattenshav, gör inte saken bättre, eftersom väldigt få djur- och växtarter är anpassade till ett sådant liv. Den avvikande salthalten innebär att de allra flesta av det fåtal arter som lever i havet för en tillvaro på gränsen för vad de tål och därför är sårbara redan utan människans påverkan.

Omständigheterna som tillsammans gör att Östersjön är ett av världens mest belastade och hotade hav är i grunden kända sedan 40 år. Ett naturligt system av vatten som rör sig oberoende av människans administrativa gränser leder till att problem måste lösas i samverkan mellan kustländerna och oberoende av sektoriella särintressen, vilket anses som en allmän insikt. Detta till trots har avsaknaden av verkligt effektiva åtgärder lyst med sin frånvaro de senaste decennierna.

Förändringsprocess

Trelleborgs kommun är mitt inne i en förändringsprocess som innebär att den traditionella industri- och hamnstaden, dominerad av ett stort företag, omgärdad av intensivt jordbruk och byalandskap håller på att differentieras. Nya möjligheter uppstår ständigt i en tillväxtkommun med stor inflyttning och det attraktiva boendet förädlas. Havet som tidigare låg där som en självklarhet, har i mångas medvetande omvandlas till en stor tillgång. Den attraktion som havet innebär förutsätter att arbetet med att stärka och bevara de speciella värden som uppstår i gränslandet mellan hav och land, mellan slätt och kust, måste stå i balans med den påverkan vi utsätter kustzonen för.

Baltic Master

Under 2004 inledde kommunen ett arbete med havsmiljöfrågorna där breda, hållbara, helhetslösningar stod i fokus. Kommunen var engagerad i det internationellt EU-finansierade projektet Baltic Master. Projektet innefattade ett 40-tal partners från 7 av östersjöländerna, med internationella organisationer, statliga verk, kommuner, universitet och näringsliv representerade i konsortiet. Det var ett lokalt och regionalt initiativ sprunget ur den anda av tro på möjligheten att påverka i önskvärd hållbar riktning utifrån ett underifrånperspektiv som danades under den internationella Trelleborgskonferensen samma år och som stadfästes i Trelleborgsdeklarationen.

Trelleborgs kommun ledde en arbetsgrupp som behandlade fysisk planering och hållbar utveckling i kustzonen och gavs möjligheten att genomföra den första, lokala, holistiska fallstudien av integrerad kustzonsförvaltning någonsin i östersjöområdet. Hela kommunens kustzonsområde och havet ut till gränsen mot internationellt vatten studerades utifrån alla de påverkansfaktorer man kunde identifiera, alltså ej bara miljöfaktorer. Metoden som utvecklades inom fallstudien gavs namnet Trelleborgsmodellen och utgår från ett hållbarhetsbegrepp där de tre riktningarna ekologiskt egenvärde, ekonomiska nyttjandevärde och sociokulturella behov balanseras mot en hållbar tillväxt. Baltic Master tilldelades 2007 pris som bästa europeiska havsmiljöprojekt.

Rekommendationer

I och med att alla påverkansfaktorer på kustzonen behandlades tillsammans uppstod en grundläggande förståelse för orsaksverkan avseende olika problem som tidigare behandlats separat av olika sektorer. De aktuella och potentiella framtida problemen för Trelleborgs kustzon analyserades och ställdes emot varandra tills en prioritering av problem angelägna att först ta itu med för kommunen framträdde. Fallstudien avslutades med att de prioriterade problemen penetrerades i syfte att finna hållbara helhetslösningar. För lösningarna ges slutligen rekommendationer för kommunen att arbeta vidare med. Problem som behandlades var bl.a. övergödningens effekter på kusten, stigande havsnivå och erosion, badvattenkvalitet och risken för oljekatastrofer.

Övergödning

Ett av de största hoten mot kustzonen i Trelleborgs kommun utgör övergödningen i havet och allt vad den för med sig. Avloppsvatten och gödningsämnen från åkermark, samt kväve från avgaser, resulterar i att havet får ta emot betydligt mer kväve och fosfor än vad det naturliga ekosystemet kan omsätta. Det leder till att havet ständigt ackumulerar allt mer gödningsämnen utan förmåga att bli av med dem. Resultatet blir att alger som förut inte förekom i samma utsträckning nu ges möjlighet att öka, till den grad att de tar död på annan växtlighet och skapar syrebrist och bottendöd. Hela ekosystemet är hotat. För oss människor blir förändringen särskilt påtaglig längs stränder som draperas av ibland 50 meter breda och kilometerlånga skikt av ruttnande massor tång och alger. Det är ett symptom på ett sjukt hav i behov av hjälp.

När det gäller påverkan från jordbruksmark är Söderslätt ett av de mest framträdande områdena i landet och studier visar att de massor som ansamlas längs Trelleborgs kust också har sin härkomst från området. Det är glädjande, för det innebär att varenda krona som spenderas i kommunen för att bringa ner näringsläckaget till havet leder till resultat just här, längs kommunens badstränder.

Kretsloppet

En satsning som har haft särskilda framgångar för övergödningsfrågan är projektet Kretsloppet. Med stöd från nationella myndigheter har Trelleborg fått möjlighet att arbeta vidare med helhetslösningar vad gäller övergödningsproblemet.

Grundtanken är att man inte enkom ska arbeta med att hindra ytterligare näringsämnen att nå havet från reningsverk och jordbruk, utan också börja göra något åt de näringsämnen som redan finns I havet. Detta är ett nytt synsätt. Projektet består av tre delar. För det första sker samarbete med markägare i syfte att restaurera åar, anlägga våtmarker och odla sötvattensalger, så att näringsämnen kan fångas upp innan de når havet; för det andra sker insamling av havets överskottsalger på ett miljövänligt sätt; och för det tredje, och viktigast, omvandlas alla massorna från våtmarker och hav till energi genom rötning till fossilfri och klimatvänlig biogas. I och med avkastningen från gasen och rötresterna, som åter kan komma till användning som gödning då de fortfarande innehåller höga halter näringsämnen, har en ekonomisk förutsättning uppnåtts för att öka insamling av alger och minska övergödningen ytterligare. En ekonomisk motor har skapats och ett Kretslopp uppnåtts.

WAB och internationellt arbete

Trelleborgs ambitioner slutar inte vid kommungränsen, utan mycket energi har lagts de senaste åren på att påverka andra aktörer runt Östersjön. I samband med det breda kontaktverk som arbetet i Baltic Master gett har kommunen tagit aktiv del i dialogen om fungerande åtgärder och genomförandet av dessa vid konferenser och i samarbetsorgan runt Östersjön. Engagemanget har särskilt riktat sig mot överförande av teknik och kunskaper om åtgärder, till den östra delen av innanhavet. Fördjupat samarbete finns bland annat med aktörer i de ryska regionerna S:t Petersburg, Kaliningrad och Pskov. I slutet av januari beviljades dessutom en projektansökan stöd ur Södra Östersjöprogrammet med delfinansiering av EU. Projektet heter WAB som star för Wetlands, Algae, Biogas. I WAB kommer Trelleborgs kommun att samarbeta med 5 svenska och 5 polska aktörer med målet att duplicera förståelsen för Kretsloppsprojektets fördelar i den polska trestadsregionen bestående av Sopot, Gdansk och Gdynia. Internationellt arbete när det gäller havsfrågorna är inte bara en möjlighet, utan också en skyldighet. En skyldighet och ett ansvar som Trelleborgs kommun accepterat och tagit till sig.

Mattias Müller, projektledare
Baltic Master, Kretsloppet och WAB

Fotnot: Den 18 mars kommer Kretsloppets resultat att presenteras under ett heldagsseminarium i Malmrossalen, Ångkvarnen och rapporterna att släppas på hemsidan. Men redan nu finns möjlighet att ta del av alla resultat från projektet Baltic Master och Fallstudie Trelleborg som finns för fri nedladdning på hemsidan.