15 000 trelleborgare hälsade kung och kejsare välkomna

6 juli 1909. Få datum har haft större betydelse för Trelleborg än denna sommartisdag för hundra år sedan. Såväl kung som kejsare och 15 000 trelleborgare fanns på plats för att inviga stadens – kanske rentav Sveriges – nya stolthet, tågfärjelinjen mellan de båda Östersjöstäderna Trelleborg och Sassnitz.

Redan på måndagskvällen den 5 juli ångade det kungliga extratåget in i banhallen på Trelleborg nedre. På perrongen trängdes nyfikna trelleborgare tillsammans med borgmästaren, stadsfullmäktiges ordförande, höga sjöofficerare och andra prominenta personer. I kungens följe fanns bland andra statsminister Lindman och utrikesminister Taube.  Följet tog sig genom folkmassan längs kajen till pansarbåten ”Oscar II”.  När kungen klev ombord hälsades han med fyra leverop och musik följt av den kungliga salutens 21 kanonskott från örlogsfartygen på redden.

Redan vid femtiden på morgonen avgick ”Oscar II” med sin kungliga last mot Sassnitz, eskorterad av pansarbåtarna ”Manligheten” och ”Tapperheten” samt torpedkryssaren ”Claes Uggla”. I Sassnitz väntade kejsaren ombord på sin kryssare ”Hohenzollern” och innan omfattande invigningsceremonierna tog vid så gjorde de båda majestäterna artighetsvisiter hos varandra. Efter fartygsbesök och frukost startade överfarten mot Trelleborg vid halv tre på eftermiddagen.

I Trelleborg var stämningen exalterad. Redan vid 18-tiden hade stora människomassor samlats. Tidningarna rapporterar om 15 000 människor som trängdes i hamnområdet. På hamnbron samlades de speciellt inbjudna gästerna och spanade ut mot horisonten. Så äntligen - vid 19-tiden kom ångfärjan ”Drottning Victoria” in genom pirarmarna. Strax därefter kom den tyska ”Deutschland” och gästerna från de båda fartygen samlades i den speciella invigningspaviljongen.

Kungen kom med sin uppvaktning i en ångslup över den östra hamnbassängen bort till hamnbron där han togs emot av borgmästare von Geijer och vice häradshövding Malmros. Kungen hälsade på gästerna och inspekterade hederskompaniet från Södra Skånes Infanteriregemente.

”Under tiden öfverlämnades ordenstecken till de representanter för staden, som hugnats med dessa utmärkelser” rapporterar Trelleborgs Tidningen.

En stund senare kom den tyske kejsaren till hamnbron;

”Här mottogs kejsaren, som tydligen var han i sitt bästa solskenslynne, af konungen, hvarefter de båda monarkerna gingo längs fronten af hederskompaniet. God dag gossar! utropade kejsaren på go svenska helt gemytligt.”

Också här blev de ceremonier av olika slag innan kejsaren, kungen och fyrtio inbjudna gäster åt middag ombord på ”Oscar II”. Mindre prominenta gäster åt middag ombord på Drottning Victoria där man smyckat vagnsdäcket till middagslokal.

Efter maten åkte sedan kungligheterna och deras uppvaktning tillsammans med tåg till Malmö där kejsar Wilhelm klev ombord på ”Hohenzollern” som väntade på Malmö redd.

Förutom den kungliga glansen kunde trelleborgare och tillresta njuta av musik från Skånska Dragonregementets musikkår i Stadsparken, och på kvällen sköts ett tjusigt fyrverkeri av från den östra pirarmen. Att det började regna framåt kvällen var ingenting som bekymrade de festande besökarna, flertalet stannade kvar för att vinka av det kungliga tåget.

Att den 6 juli var en stor dag uppmärksammades också i Stockholm, där Dagens Nyheter publicerades följande dagsvers med anledning av att Verner von Heidenstam fyllde 50 år och Sverige fick en tågfärjelinje till Tyskland:

”Två rykten fördes i går till torgs hr Heidenstams och Trelleborgs två rykten, som ej göra svensken sorg; ty oupphörligen håller man fram den svenska färgen hos Heidenstam, den svenska färjan hos Trelleborg.”

Dagen därpå, den 7 juli, började vardagen för Drottning Victoria, färjan som mer än någon annan kom att bli symbol för Kungsleden. I nära sextio år gjorde hon tjänst på Östersjön. Än idag talar många varmt om den vackra vita färjan med sina karakteristiska skorstenar, Drottningen som hon kom att kallas, har för alltid seglat in i en plats i trelleborgarnas hjärtan, trots att det i år gått ett helt sekel sedan hon sattes i trafik.

Text: Ingrid Wall
Foto: Trelleborgs Museum