Starkt grepp är lotsen till arbetslivet

Sadije, Halima och Behrooz sorterar och lägger i prydliga högar. Här finns barnkläder, prydnadssaker och husgeråd, var sak på sin plats. Att sköta second handförsäljningen är ett inslag i verksamheten i den gamla förskolan på Fagerängen. Målet är att ge deltagarna arbetslivserfarenhet för att om möjligt få en plats på den reguljära arbetsmarknaden.

– Nu när vi är halvvägs genom projektet kan vi konstatera att vi nått resultat, säger Sarka Löfman som arbetar i Starkt grepp som det EU-finansierade arbetsmarknadsprojektet kallas. Några har fått fasta jobb, en har startat eget och de allra flesta har stärkt sina möjligheter att komma ut i arbetslivet.

Starkt grepp vänder sig till en grupp som på flera sätt har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden. 

– Det handlar om utomnordiska invandrare, ofta med ett etablerat utanförskap. De är inte delaktiga i samhället, har mycket varierande bakgrundskunskaper och ibland också medicinska problem.

Spektret är brett, här finns människor som är analfabeter och de som har akademiska examina. Unga människor, hungriga att komma ut och jobba, och gamla som gett upp tanken om ett arbete i det nya landet. Ofta är självförtroendet dåligt, liksom språkkunskaperna. Gamla yrkeserfarenheter från hemlandet är svåra att omsätta i det genomreglerade Sverige.

Gruppen är minst sagt heterogen, här finns lika många historier som det finns individer. Ingen är den andra lik, erfarenheter, möjligheter och drömmar skiljer sig åt. För många är ett eget jobb den högsta önskan, men i den rådande ekonomiska krisen är det inte lätt att komma in i yrkeslivet.

– Vi försöker på olika sätt motivera, stimulera och göra dessa människor redo för arbetsmarknaden, säger Zara Göransson. Det kan handla om så grundläggande saker som att komma hit på morgonen, läsa tidningar och följa med vad som sker i världen.

– Även om en del aldrig kommer att få en plats i arbetslivet så är Starkt Grepp viktigt ur en demokratisk synvinkel, säger Sarka Löfman.  De kommer hit, ser och lär om och av det svenska samhället. Samtidigt visar de människorna i sin närhet att så här fungerar det i Sverige.

Andra i Starkt grepp har betydligt bättre förutsättningar att få ett fäste på arbetsmarknaden. För dem handlar det ofta om att lära sig yrkeskoder, få en lots in i kulturen på den svenska arbetsmarknaden. Olika yrken har sina speciella ord som det är viktigt att kunna. Med sig från hemlandet har de erfarenheter som nu måste omplanteras i den svenska myllan.

Salem Oman är ett exempel på detta. Han kommer från Irak där han arbetade som rörläggare, ett yrke där hans kunskaper behövs också i Sverige.

– Problemet är jag saknar svensk behörighet, säger Salem.  Och för att få det måste jag få praktik hos en rörläggningsfirma.

Projektet drog igång första augusti förra året och idag är runt 65 personer involverade i verksamheten. Under det dryga år som gått har en del kommit in i projektet medan andra lämnat. Kriterierna för att komma ifråga är att vederbörande ska ha varit arbetslös minst ett år, vara född i ett utomnordiskt land och uppbära försörjningsstöd, det som i dagligt tal ofta kallas socialbidrag.

Ungefär hälften av deltagarna är kvinnor och åldrarna varierar från 24 till 55 år. De som är yngre än 24 år tas om hand av Navigatorcentrum, en verksamhet som är speciellt inriktad på ungdomar.  Flertalet kommer från Libanon, Irak och forna Jugoslavien.

– Vi har kö hit hela tiden, säger Sarka Löfman, det är konstant människor som väntar på att få en plats på Starkt grepp.

Varje person har sin individuella plan som omfattar såväl ekonomiskt bistånd som utbildning och karriärplanering.

– I vanliga fall har en arbetsmarknadssekreterare runt 100 sökanden. Personerna i Starkt grepp har en mer komplicerad bild och därför är vi sex personer på våra 65 deltagare.

– Efter en tid här brukar bilden klarna. En del av deltagarna i Starkt grepp kommer aldrig att nå ut till den reguljära arbetsmarknaden men då får man ett avslut i form av sjukersättning. Det har lyckats väl för många, och ett halvdussin har gått vidare till fasta jobb. Ungefär hälften har eller har varit ute på praktik för att skaffa sig erfarenhet. Någon arbetar på en pizzeria medan en annan deltagare blivit egen företagare när han tagit över den arbetsplats där han tidigare jobbade.

För arbetsgivarna är praktiken ett sätt att testa en presumtiv anställd utan kostnad medan den enskilde får referenser som han eller hon kan utnyttja.

– Vi märker också att när deltagarna kommer tillbaka från sina praktikplatser har de erfarenheter och upplevelser med sig som de delar med övriga.

Under tiden i Starkt grepp får deltagarna arbeta med olika saker.  Hälsa är en viktig del, föreläsningar, yoga, tai chi, besök på gym och badhus är verktyg för att må bättre.  Dagliga promenader ingår i verksamheten, att stärka den fysiska och mentala hälsan gör deltagarna bättre rustade att ta steget ut i arbetslivet.

Två grupper arbetar med yrkessvenska, inalles 20-25 personer. Andra ägnar sig åt konversationssvenska för att lära sig prata och förstå det nya språket.

– Man ser hur en del suger i sig nya ord, dom tycker det är roligt, antecknar flitigt och förklarar för varandra, säger Zara Göransson.

Tre grupper arbetar med yrkeskoder, vad ska man göra, hur gör man, och vad ska man inte göra på en arbetsplats, kunskaper som är viktiga att ha ute på praktikplatsen.

– Att hitta praktikplatser är en utmaning, säger Pernilla Lindeberg som har den arbetsuppgiften på sin lott. En del har aldrig varit ute på arbetsplats tidigare, och lågkonjunkturen gör ju inte det hela lättare.

För att skaffa deltagarna praktik och på sikt möjligheten att stå på egna ben har några ur personalen och några av deltagarna startat den ekonomiska föreningen Drivet. Idag driver man såväl café som loppisverksamhet på Fagerängen men har planer på att expandera. 

– Vi hoppas få in mer loppisprylar, säger Behrooz Khalami, och vi tar tacksamt emot kläder och prylar. Tillsammans med Sadije Zejnullahu och Halima Ibrahimi delar de sin tid mellan secondhandaffären, caféet där det serveras kaffe och bakverk från andra länder och en cykelverkstad.

Mustafa Sami Lefte arbetade som lärare i fysik i Irak. Nu hoppas han bli klar med sin utbildning på Starkt grepp för att kunna läsa vidare och komma in på den svenska arbetsmarknaden.

– Jag har lärt mig väldigt mycket, säger 24-åringen på god svenska.

Raed Saad vet också vad han vill göra i det nya hemlandet, han vill sälja kläder.

– Jag vill jobba på H & M, säger han. Jag ska bara klara av Starkt grepp först.

Ingrid Wall

Fotnot: Den som vill skänka varor till loppisverksamheten kan vända sig till Starkt grepp, Syster Jennys väg 28, öppet 9-15.