Nygammalt Badhus fyller 70 år

Den 30 september är det exakt 70 år sedan Badhuset i Trelleborg invigdes. Lagom till sin födelsedag har jubilaren genomgått en omfattande renovering, så rejäl att byggnadsarbetena inte hinner bli färdiga i tid. Efterhand som arbetet har framskridit har fler problem framkommit och därför har jubileumsfestligheterna och återinvigningen fått skjutas fram några veckor i tiden. Snart ska dock huset stå klart att ta emot besökare igen. Få, om ens någon, kommunal inrättning i Trelleborg har så bred kundkrets som Badhuset. Hit kommer alla åldrar, från spädbarn till seniorer.

Norra Europas vackraste.  Den benämningen fick Badhuset i Trelleborg när det invigdes krigshösten 1939. Och visst var trelleborgarna stolta över det vackra funkishuset, ritat av Trelleborgs stadsarkitekt Erik Fehling och byggt av byggmästare Gustav Kvist från Lund. Kostnaden uppgick till 600 000 kronor, varav staden fick 75 000 kronor i statsbidrag.

Så här berättade Trelleborgs Tidningen om invigningen:

”Trelleborgs nya ståtliga varmbadhus med simhall invigdes lördagen den 30 september av landshövding Thomson. I samband med badhusinvigningen fick ordföranden i styrelsen för Tekniska verken, stadsfullmäktigeordföranden Petter Nilsson Vasamedaljen i guld. Simtävlingar voro anordnade med deltagare från Trelleborgs simsällskap samt stadens skolor.”

Nyfikenheten var stor på det nya badhuset och redan från första dagen hittade trelleborgarna hit. Det kostade förstås en slant, simhallsbad inklusive bastu för vuxna kostade 75 öre, för barn under 15 år en femtioöring enligt badtaxan för Trelleborgs stads varmbadhus. Den som ville ha karbad med betjäning och vilohytt fick betala 1,75 kronor, en 25-öring till om vederbörande dessutom vill besöka simhallen. Ett månadskort för skolungdom kostade tre kronor, medlemmar ur Trelleborgs Simsällskap betalade 50 öre per bad om de kom i grupp om minst tio personer.
Snart sagt varje trelleborgare har besökt Badhuset. Många är vi som med en rysning minns baderskornas hårda rotborstar på ryggen vid skolbaden, badmästarens järnkoll på klockan så att inte baden översteg den stipulerade timmen och de pyttesmå tvålbitar som tillsammans med en styvstärkt handduk ingick i entréavgiften.

Den allra flitigaste gästen i Badhuset är dock Axel Ebbes skulptur ”Lättare än luft”, hon har nämligen varit på plats varje dag i 70 år…

Numera är hon tillbaka på sin ursprungliga plats längs gamla bassängens norra kant. Under många år stod hon i den östra delen, men i samband med att Badhuset byggdes om och till för tolv år sedan, flyttades hon tillbaka. Bakom gåvan stod Trelleborgs Planterings och försköningsförening.

Aurora och vindarna

Glatt generationer av trelleborgare har också Hugo Gehlins mosaik ”Aurora och vindarna” gjort. Den hundra kvadratmeter stora mosaiken kom på plats 1943.  Bakom gåvan stod Trelleborgs Ångfartygs AB, sedermera Malmrosrederiet. I foajén finns ytterligare konstverk som kom till 1947. Det är två högreliefer, en av badande kvinnor, Badet och en av ett hästhuvud och en kvinna, Nereid. Torgfestkommittéen skänkte verken som gjordes av Eric Grate. 

1939 var Badhuset enastående på flera sätt – inte nog med att trelleborgarna kunde simma i en uppvärmd 25 metersbassäng, bada bastu, turk och mycket mer – vattnet kom från Östersjön! Från ett rör långt ut i havet pumpades vattnet via en ledning utmed järnvägslinjen Trelleborg Nedre till Övre in till ångpanneanläggningen vid elektricitetsverket som då låg granne med Badhuset. Av spillvärmen från verket värmdes vattnet till de badsugna. Att dra rören från havet kostade den gången 17 000 kronor.

Vilken betydelse Trelleborgs badhus haft för folkhygienen, simkunnandet och den allmänna trivseln, det kan man bara gissa. Generation efter generation av trelleborgare har lärt sig simma här. När andra världskriget tog slut användes Badhuset för att ta emot de flyktingar som kom till Trelleborg från fasorna i dödslägren i Tyskland och Polen. En plakett på utsidan av Badhuset vittnar om detta.

Om och tillbyggt

Efter att ha fungerat i nära sextio år utan några större ombyggnader var det i oktober 1997 åter dags för invigning. Badhuset hade byggts om och till för att passa dagens krav. Kostnaderna för arbetet uppgick till drygt 35 miljoner kronor. Arkitekter var Kenju Miyazo och Pål Olsson och badet förklarades invigt sedan Rune Andersson, Trelleborg AB, åkt ner genom ”kasebanan” i äventyrsbadet.

Idag består Badhuset av två delar, i det gamla badet finns den ursprungliga 25- meters bassängen med tre hopptorn på ett, tre och fem meters höjd. Den nya bassängen används bland annat för tävlingar, tränings- och motionssimning samt vattengymnastik. I familjebadet som ligger mitt mellan finns bubbelpool, vattenkana, virvelkanon, kaskad, rutschkana, ångbad och solarier. I bottenplanet finns en speciell varmvattensbassäng med 35 gradigt vatten där djupet är ställbart från en halv till halvannan meter. Den bassängen används främst för babysim och rehabilitering. Utbyggnaden skedde åt öster vilket gör att exteriören mot Stadsparken i princip är oförändrad sedan huset byggdes 1939. Det gör att nedanstående historia skulle kunna utspela sig;

Det sägs att den konstintresserade botanikprofessorn och växtförädlaren Heribert Nilsson från Lund vid ett besök i Trelleborg ämnade passa på att se Ebbehallen. Han gick Östra Vallgatan norrut, såg en formskön byggnad som för honom inte kunde vara annat än en museibyggnad, steg in och löste entré. Något förvånad blev hand emellertid vid frågan om han också önskade en handduk…

Ingrid Wall