Trelleborg väl ut i jämförelse

Hur ger Trelleborg råd och stöd till barn och unga? Och hur ligger Trelleborg i förhållande till andra kommuner? Genom samarbetsprojektet Luppen finns det numera siffror att tillgå på området, siffror som visar att Trelleborg hävdar sig väl bland de sju kommuner i Skåne och Blekinge som jämförts i studien.

– Genom att vi satsar på förebyggande verksamhet har vi en relativt sett liten andel som återkommer till oss, säger Anna Borgius som ansvarar för Individ- och familjeomsorgsverksamheten inom Socialförvaltningen i Trelleborg.

Luppen är ett jämförelseprojekt som stöds av Sveriges kommuner och landsting, rådet för främjande av kommunala analyser (RKA), och Finansdepartementet.  Det är ett treårigt nationellt projekt där en stor del av Sveriges kommuner gått in i olika nätverk på olika områden.

– Det gör vi för att lära av varandra, och få nyckeltal för olika verksamheter, något som vi behöver i vårt arbete, säger kommunstyrelsens ordförande Ulf Bingsgård. Trelleborg arbetar tillsammans med Bromölla, Höganäs, Klippan, Olofström, Sölvesborg och Örkelljunga. Vi träffas två gånger per år, och redan på den första träffen beslöt vi oss för att starta arbetet med att titta på barn och ungdomar inom individ- och familjeomsorgen.

Sedan starten i oktober har Anna Borgius och Boris Blumenfeld, verksamhetscontroller på Vuxen- och Gymnasieförvaltningen, arbetat med att ta fram siffror för Trelleborg och jämföra med de sex andra kommunerna. Ytterligare några nätverk i Sverige arbetar med motsvarande frågor.

Undersökningen är begränsad till insatser och verksamheter inom individ- och familjeomsorg, dock inte försörjningsstöd. Den omfattar inte heller verksamheter som förskola, skola och fritidsverksamheter. Åtta olika mått har jämförts, utredningsfrekvens, utredningstid, utredningskostnad, resultat av utredningarna, kostnad för insatserna, återaktualisering, information och tillgänglighet.

– Det är kvantitativa mått, inte kvalitativa, säger Boris Blumenfeld. Det handlar om resurser och resultat, vart tar pengarna vägen?

Andel förhandsbedömningar förra året, i förhållande till kommunens alla barn och ungdomar från 0 till 20 år, uppgick i Trelleborg till 3,3 procent. Det är den lägsta siffran bland de sju kommunerna. Högst ligger Klippan med 12,2 procent av alla barn och ungdomar som blivit föremål för en förhandsbedömning. För Trelleborgs del handlar det om mellan 350 och 360 ärenden per år.

I Trelleborg leder drygt hälften av de inkomna ärendena till att en utredning görs. I Klippan är det mindre än en tredjedel av anmälningarna som utreds.  I genomsnitt tar det 75 dagar att göra en utredning i Trelleborg, i flertalet av kommunerna ligger tiden på över 100 dagar. I Höganäs 113 dagar. Kostnaden för utredningarna varierar från 10 713 kronor i Sölvesborg vida 16 492 i Trelleborg till 28 352 kronor i Örkelljunga.

Resultatet blir i Trelleborg att arton procent av utredningarna leder till placeringar, 32 till förebyggande insatser och 50 lämnas utan åtgärd. I Trelleborgs kommun låg totalkostnaden för råd och stöd för unga på nära 39 miljoner förra året. Pengarna fördelar sig med 27 miljoner på olika former av placeringar, tre miljoner till kontaktfamiljer och nio miljoner på öppen verksamhet. Utslaget per trelleborgare är kostnaden ungefär en tusenlapp. I Olofström och Klippan är kostnaden uppemot 1400 kronor per invånare.

– Vi är på rätt väg i Trelleborg, säger Anna Borgius. Sedan början av 2000-talet arbetar vi mycket med förebyggande verksamhet. Vi har Lotsen, olika grupper för barn som utsatts för övergrepp, föräldrautbildning och annat. Vi har också eget ungdomsboende i Trelleborg. Huvudregeln är att försöka hjälpa på hemmaplan i Trelleborg även om man inte helt kan undvika placeringar på annat håll.

– Vi kommer att fortsätta arbeta på det här sättet, vi vet att förebyggande insatser ger resultat. Något riktigt facit har vi dock inte förrän ungdomarna är vuxna och vi vet om dom klarar sig väl i livet.

– Att andelen som återkommer som ärenden hos oss är relativt lågt, tretton procent, är ett resultat av den förebyggande verksamheten.  Genom tidiga insatser undviker vi återaktualisering i många fall.

Ingrid Wall