Hemtjänsten alltid redo – I tjänst dygnet runt alla dagar

24 timmar per dygn. 7 dagar i veckan. 365 dagar per år. Hemtjänsten i Trelleborg tar aldrig ledigt. Fötter, cyklar och bilar är ständigt på väg till nästa person som behöver hjälp för att klara vardagen hemma.

– Ingenting får stå i vägen för vår personal. Vare sig det är snöoväder, orkan eller skyfall så måste de ta sig fram. Det finns alltid människor som väntar på hjälp, säger Britt-Marie Pettersson, verksamhetschef på Socialförvaltningen.

Runt 800 personer arbetar inom äldreomsorgen i Trelleborgs kommun. Då är inberäknat såväl personal i de särskilda boendena som de som arbetar i hemtjänsten. I dagsläget har 774 personer hjälp från hemtjänsten i sitt ordinära boende.

– Insatserna varierar kraftigt, från hjälp någon gång i veckan till upp emot ett dussin besök per dygn.

Många trelleborgare kommer i kontakt med Hemtjänsten på sin ålders höst. Med åren kommer också krämporna och behovet av hjälp med praktiska ting.

Vårdplanering

– Ofta börjar det med en sjukhusvistelse. Kanske handlar det om en fallolycka, det är en av de vanligaste olycksorsakerna bland äldre. När tiden på lasarettet börjar närma sig sitt slut så tar personalen där kontakt med oss på Socialförvaltningen, berättar Gunilla Hylkén som är utvecklingssamordnare.

Vårdplaneringen görs i samråd med den äldre och dess anhöriga. Den rådande principen i Trelleborgs kommun är att man ska kunna bo kvar hemma i sin invanda miljö och få hjälp i den utsträckning som behövs för att klara vardagen.

När utredningen är klar fattas ett myndighetsbeslut där graden av bistånd fastställs.

 – Detta sker alltid utifrån behovet, inte ålder eller någon annan bedömningsgrund. Ibland är det så att de anhöriga vill att mor eller far ska få mer insatser, medan den gamle själv tycker att det är alldeles för mycket.

Det faktiska behovet ligger ibland någonstans mitt emellan.

Skulle man vara missnöjd med det beslut som Socialtjänsten fattat, finns det möjlighet att överklaga detta till Länsrätten. Så sker i flera fall varje år, och är något som personalen välkomnar:

 – Ibland är det så att vi ser behovet eller tolkar lagen på olika sätt. Då är det bra att någon annan, oberoende, instans gör sin bedömning. Då får vi ju ett kvitto på att vi fattat ett riktigt eller felaktigt beslut, och vet vilka riktlinjer vi ska följa framöver, säger Britt-Marie Pettersson.

Klart vid hemkomsten

Myndighetsbeslutet om insatser vara klart när patienten skrivs ut från sjukhuset. Hemtjänstchefen i det område där vederbörande bor har fått besked om vad som gäller i form av utrustning, hjälpmedel och personalinsatser.

Varje vårdtagare är unik och vården skräddarsys efter den enskildes behov. Vanligast är att ha trygghetslarm, i dagsläget finns 1 032 trygghetslarm utplacerade hos trelleborgare. Larmet bärs runt halsen eller handleden och med detta kan man kalla på hjälp om man exempelvis fallit.

– Andra har hjälp med städning, inköp, tvätt, duschning, personlig hygien – insatserna kan variera väldigt. Någon behöver hjälp en stund varje vecka, andra dygnet runt.

En överväldigande majoritet av personalen inom hemtjänsten är kvinnor – 98 procent. Orsakerna till detta brukar anges som dålig status, slitigt yrke och förhållandevis låga löner.

Nöjda medarbetare

– Motbilden är att man kan konstatera  att vi har låg personalomsättning, många stannar länge hos oss. Den medarbetarundersökning som nyligen gjordes i kommunen ger högt betyg bland personalen, man trivs i Socialtjänsten och siffran för nöjd medarbetarindex är hög.

Att hjälpa 774 personer i stort och smått kräver en högt utvecklad logistik.

– Hemvårdaren vet aldrig vad som väntar när han eller hon öppnar dörren till vårdtagaren. Det kan handla om dödsfall, någon som fallit eller en person som behöver en extra dos med mänsklig kontakt. Ofta är vår personal den enda länken till världen utanför, då är det viktigt att man kan ta sig tid och prata en stund.

– Samtidigt vet personalen att nästa vårdtagare sitter och väntar, man får inte komma för sent…

Vintertid är utmaningarna ännu större, framför allt ute på Söderslätt. Hemtjänsten ska ta sig fram oavsett vilka snödrivor som tornar upp sig. Här kan det bokstavligen handla om liv och död. Blir det riktigt snöoväder brukar Räddningstjänsten ställa upp med en bandvagn, men ett sådant fordon räcker inte långt när också ambulanssjukvården behöver hjälp att ta sig fram.

Nyligen gjordes en omorganisation av hemvårdsområdena, som blev färre till antalet, se faktarutan.

– En av fördelarna är att färre personer från personalen kommer för att besöka vårdtagarna. Det går förstås inte att undvika att flera olika kommer, så måste det bli när man har hjälp flera gånger per dygn. Men genom nyordningen är samma personal knuten till samma område och då är möjligheterna till kontinuitet större, konstaterar Britt-Marie Pettersson.

Ingrid Wall