Catharina är nyckeln till historiens skattkammare

Intresserad av vilka hundar som fanns i Dalköpinge på 1940-talet? Nyfiken på inredningen i fattighuset i Klagstorp 1923? Vill du veta mer om hur ungdomen roade sig i Simlinge 1896?

Dessa önskemål och många, många fler kan Catharina Rywall uppfylla. Hon är kommunarkivarie i Trelleborg och ansvarar för den skattkista av kunskap om Trelleborg och Söderslätt som finns samlat i Centralarkivet. Här blandas trista protokoll, skrivna på byråkratisk svenska med handlingar som berättar mycket om levnadsvillkoren i sydligaste Skåne förr i tiden.

- De äldsta handlingarna är från 1863, innan Trelleborg åter blev stad, berättar Catharina Rywall som har sitt kontor i en byggnad som är nära nog jämngammal med de äldsta pappren - Garvaregården.

Under 1950 slogs de små kommunerna samman till större, och 1967 föddes storkommunen Trelleborg då Gislöv, Alstad, Anderslöv, Klagstorp och Skegrie gick samman med staden. Alla handlingar från de tidigare självständiga kommunerna finns samlade i Centralarkivet som är inrymt i källaren under Rådhuset. Här finns 10 000-tals dokument av de mest skilda slag;

- Det finns mängder av pärlor, konstaterar Catharina, och det är väldigt lätt att förlora sig i de gamla handlingarna och böckerna. Ta den här till exempel, säger hon och pekar på en tejpad och synnerligen väl använd liggare. Det är Hundskatteregistret från Dalköpinge.  I främre delen finns förteckningar över byns hundar från 1940 och framåt, och i den bakre delen har en sparsam kommunkamrer (?) klistrat in motsvarande uppgifter från 1920-talet och framåt. Det gällde att spara på pappret och de hårda pärmarna.

Med prydlig handstil finns förtecknade byns fyrfotingar – ras, ålder, kön, färg, ägare och när vederbörande erlagt hundskatten på fem kronor. Under krigsåren höjs skatten till det dubbla, en tia jämnt, och i kolumnen för övrigt står förtecknat att hunden blivit uttagen till Försvaret.

- Jag har ofta besök här i arkivet, av intresserade privatpersoner, släktforskare, hembygdsföreningar och många andra, säger Catharina Rywall. Jag försöker leta fram handlingar som kan intressera om man nu inte vet exakt vad det är man söker efter. Tyvärr är arkivet litet och ganska trångt så det går inte att vistas alltför många där nere samtidigt.

Allt fler upptäcker vilken skattkammare som arkiven utgör när det gäller att finna kunskap om såväl forna dagar som nutid. Med stor noggrannhet finns allting förtecknat, både de gamla dokumenten från förr och dagens protokoll. Att styra upp dokumenthanteringen i de kommunala förvaltningarna och bolagen är en av Catharinas arbetsuppgifter. I dagens datoriserade tidevarv gäller att se till att kopior i pappersform finns bevarade för eftervärlden. Att använda rätt slags bläck och arkivbeständigt papper är kunskap som Catharina ideligen får förmedla.

För att skapa intresse för det forna Trelleborg har Catharina tillsammans med Christel Wiberg på Arbetarrörelsens arkiv skapat två ”skolväskor”. I väskorna finns smått och stort som är hämtat från Trelleborg för snart hundra år sedan. Den ena väskan vänder sig till förskolebarn och barn som inte lärt sig läsa. Med hjälp av äldre fotografier, bokmärken, stenkulor, klippdockor och böcker kan lärare och barn prata och fantisera om hur det var förr – i början av 1900-talet. Den andra väskan är tänkt för äldre elever och här är materialet samlat i åtta olika teman, bl.a. vanartiga gossebarn, nykterhet och fattigvårdsfrågor.

- Skolväskorna lånar vi ut till förskolor och skolor, och hoppas genom dessa få upp ögonen för Trelleborgs två arkiv, öva sig i att läsa gamla handlingar, lära sig lite historia om Trelleborg förr, och få kännedom om att ”kloka kameler går till källorna”.

Ofta ger handlingarna insyn i hur livet kunde te sig för de sämst lottade för inte så länge sedan. Fattigvårdstyrelsen i Klagstorp har noga skrivit ner inventarierna i fattigstugan 1923. Sålunda kan man se att Jöns Hallgren och Knut Larsson delade ett rum där det fanns två sängar, fyra stolar, ett bord och ett skåp samt en koffert. Det totala värdet anges till 121 kronor, och där svarar kofferten för två kronor.

Två kvinnor som delade ett intilliggande rum fick nöja sig med inredning för 70 kronor. Å andra sidan hade de en klocka i sitt rum, också den värderad till två kronor… Till och med deras kläder är noga bokfört – 1 underkjol och 1 par sockor. I det gemensamma vardagsrummet i fattighuset, eller kommungården som det kallades, fanns 14 par kaffekoppar, en vaxduk och 3 grytlock bland annat.

- De äldsta handlingarna från Gärdslöv är från 1856, berättar Catharina, och handlar om ”oloflig brennvinsförsäljning”. Det är en smed vid namn Åberg som döms till arton riksdaler i böter.

Gamla vaxduksböcker, stora pärmar, gula, spröda protokoll där bläcket bleknat – alla med rötterna på Söderslätt kan säkerligen finna något dokument med anknytning till den egna släkten. Själv hittade jag mitt studentbetyg från Söderslättsgymnasiet 1975 i arkivet, det tog inte Catharina många sekunder att plocka fram rätt pärm bland de hundratals hyllmetrarna. Jag är långt ifrån ensam – djupt nere i källarvalven finns alla trelleborgares betyg samlade, till glädje för framtidens forskare.

I framtiden kommer Catharinas idoga arbete att göra många människor glada. Hon klipper ur tidningar, samlar skrivelser, broschyrer och allt annat som rör Trelleborg på olika sätt. Få – om ens någon – har så god kontroll över vad som skrivs om staden. I tider när hemsidor ersätter allt mer av tryckt material är det kanske ännu viktigare att dokumentera skeendena. Under jubileumsåret 2007 samlade Catharina ihop 230 spaltmeter artiklar och reportage om Trelleborg 750 år – och då handlade det bara om lokala media!

- Nästa år drar det ju ihop sig till jubileum igen, då är det 100 år sedan Kungsleden öppnade. Då kommer arkivet väl till pass igen, vi har mängder med bilder och material kring hamnen och färjorna.

Ingrid Wall