Tala om massdop… 300 vägar på landet ska få namn

Asfalt och grus, smala och breda, långa och korta, kantade av pileträd och almar. Rolf Wihlborg har kört varenda meter av vägarna på landsbygden i Trelleborgs kommun. Så har han också en grannlaga arbetsuppgift – hans inventering ligger till grund för att alla vägar på landet ska få gatunamn.

- Det handlar om strax under 300 vägar som ska få namn, säger Anders Lusth, chef för Tekniska förvaltningens Mät och kartavdelning.

Bakgrunden till den stora kartläggningen är en ny lag som säger att alla svenskar ska vara folkbokförda på en lägenhetsadress. Det går inte längre att ”bo” på en boxadress eller postlåda, även om det kan vara postadress. 

Tidigare genomfördes stora Folk och Bostadsräkningar där alla fick fylla i en blankett och  ange sin adress. I vår datoriserade värld klarar myndigheterna av att räkna oss alla, bara vi är folkbokförda på en fysisk adress. För den som bor i flerfamiljshus anges också lägenhetsnummer, för villa eller radhus räcker det med husnumret efter gatuadressen.

På landsbygden är det dock inte lika enkelt att belägenhetsplacera befolkningen. Där gäller det att skapa adresser med anknytning till den geografiska placeringen.

- På sikt ska adresserna på landet komplettera de rutnummer som SOS Alarm och räddningstjänsten använder idag för att orientera sig utanför tättbebyggt område. De nya adresserna blir mer exakta och därmed ökar säkerheten, säger Anders Lusth. Adresserna kommer att sättas efter principen hur många meter in på vägen som huset ligger. Exempelvis kan man säga att ett hus som ligger 260 meter in får nummer 26.

Många byar

I Trelleborgs kommun är det en styv uppgift att namnge alla vägar som korsar Söderslätt. Här finns runt fyrtio byar och 22 byalag, och många vill ha ett ord med i laget när det gäller att officiellt namnge de vägar som många gånger haft ett namn i folkmun i generationer.

- Jag har hållit på nu i två års tid, berättar Rolf Wihlborg som är projektanställd fram till årsskiftet för att utföra arbetet. Under den här tiden har jag kört på varenda väg på landet.

Rent praktiskt har Rolf Wihlborg gått till väga med kartläggningen genom att dela in kommunen i arbetsområden. Varje vägsträcka har han sedan kört och noga mätt upp.

- Huvudprincipen är vägar längs vilken det bor mer än två hushåll ska namnges, säger Rolf Wihlborg, det gäller alla typer av vägar, också enskilda.

Under sina turer på Söderslätt har Rolf följt alla vägar. Ibland har det fört honom rakt in på gårdsplaner, ibland leds vägen runt husen.

- Jag har träffat mycket folk under de här åren. Många undrar förstås vad jag sysslar med, men när jag berättat del så leder samtalet ofta fram till förslag på vad vägarna kan döpas till. Jag har hört många berättelser om varför en väg kallas si eller så och fått lära mig mycket historia.

Många vill tycka

Att namnge vägarna är en uppgift som engagerar många. Namnen ska gärna ha anknytning till bygden och är ett sätt att bevara gamla tiders människor och företeelser till eftervärlden.

- Eftersom det handlar om flera hundra vägar så är det inget litet jobb, konstaterar Anders Lusth. Vi har emellertid några spår vi försöker följa.

- Huvudvägen genom byn får byns namn plus tillnamnet byaväg. Troligen kommer vi att följa samma princip när det gäller vägen förbi kyrkan, byns namn och kyrkoväg. Stationsvägar har vi redan flera stycken i kommunen, så vi får se hur vi gör med dessa.

- I görligaste mån försöker vi undvika att ha samma vägnamn på mer än en plats i kommunen, men i ett knappt 30-tal fall så finns gatunamnen på mer än ett ställe. Det är ett arv från de gamla småkommunernas tid.
Exempelvis har vi Öster och Västergatan både i Anderslöv och i Trelleborg.

En enda landsväg blir det dock, och det är Landsvägen med stort ”L”, den av Edvard Persson besjungna som också heter väg 101. Det sägs att denna landsväg delar Sverige i två likvärdiga hälfter, norr och söder om…

Under vintern och våren har Anders Lusth och Rolf Wihlborg besökt några av kommunens byalag för att berätta om namngivningsproceduren. Många förslag har också kommit in från olika håll, såväl från privatpersoner som från föreningar.

- Gårdsnamn, kända personer med anknytning till bygden, geografiska benämningar – förslagen är många. Ibland kan åsikterna gå isär om någon ska hedras med att få ge namn åt en väg, så visst finns det mycket att ta hänsyn till.

Fram till och med maj månad kunde allmänheten lämna in förslag, och nu ska dessa sammanställas och jämföras med de namn som Rolf Wihlborg funnit under sina resor över Slätten. I slutändan ska det hela utmynna i ett förslag.

- Till våren ska vi förhoppningsvis vara klara, sedan ska namnen processas den politiska vägen, säger Anders Lusth. Sedan återstår arbetet med att förse alla vägarna med skyltar…

Text: Ingrid Wall
Foto: Susanne Nilsson